Arthur Lundkvist tyckte inte att Astrid Lindgren skulle belönas med Nobelpriset.
Arthur Lundkvist tyckte inte att Astrid Lindgren skulle belönas med Nobelpriset.

Han kämpade för stoppa Astrid Lindgren från att få Nobelpriset

Publicerad
Uppdaterad
Astrid Lindgren var ytterst nära att få Nobelpriset i litteratur, erfar Expressen.
Men hon bekämpades intensivt av framför allt akademiledamoten Arthur Lundkvist vilken "avskydde barnböcker", uppger Expressens källor.
Säger man namnet Astrid Lindgren till de aderton ledamöterna i Svenska Akademien blir reaktionen ett skuldtyngt och generat mummel.
Denna världsberömda miljonsäljande författare har gång på gång nekats denna akademis Nobelpris i litteratur.
För detta har akademien genom tiderna fått hård kritik:
Var Astrid för folkkär?
Var hennes böcker för barn ingen riktig litteratur?
Såldes hennes böcker i alltför stora upplagor?
Kort sagt:
Var Astrid Lindgren helt enkelt inte tillräckligt fin för denna kulturelitens seniorklubb, vars valspråk är ”Snille och Smak”?

50 års sekretess

Akademien har aldrig någonsin motiverat varför Astrid inte platsade för ett Nobelpris.
Ledamöterna är enligt sina stadgar bunden av en stenhård sekretess: det är helt förbjudet att avslöja för utomstående hur snacket varit kring det långa bordet med dess 18 tända ljus i Börssalen i Stockholm.
Ledamöterna förväntas ta med sig hemligheterna i graven. Därför gäller sekretessen 50 år framåt, räknat från varje sammanträde.
Men Expressen kan i dag avslöja akademins vånda kring namnet Astrid Lindgren.
Vid flera tillfällen diskuterades hennes namn i det slutna sammanträdesrummet i Börssalen.

Ville belöna svårare litteratur

Några ledamöter ansåg att Astrid definitivt var kvalificerad för priset men röstades ned av majoriteten, ledd av Arthur Lundkvist och Erik Lönnroth.
En ledamot som var med vid ett sådant möte säger i dag till Expressen:
- Arthur gillade inte barnböcker, han gillade för övrigt inte barn. Han tyckte inte att det behövdes någon litteratur för barn.
En annan ledamot bekräftar:
- Arthur Lundkvist och några andra ansåg att det Astrid Lindgren presterade inte kunde kallas litteratur. Arthur ville belöna en elit av författare, ofta det som kallas svårare litteratur. Han gick väldigt starkt på den linjen. Han gillade för övrigt inte heller Graham Green.
- Arthur levde tillräckligt länge för att... så att säga blockera frågan om Astrid och priset.
Stämningen under dessa sammanträden beskrivs som ”delvis mycket upphetsad”.
- Det var starka viljor, starka egon, som stod mot varandra, konstaterar en ledamot.
Två av de ledamöter som ville ge Astrid priset var Knut Ahnlund och Lars Gyllensten. Men de var chanslösa mot den starke Arthur Lundkvist som lyckades få med sig majoriteten.
Knut Ahnlund, nu 84 år, gör i dag denna försiktiga kommentar för Expressen:
- Det fanns en viss stämning för att ge Astrid priset, men den var inte tillräckligt energisk för att man skulle kunna göra slag i saken.
Arthur Lundkvist avled 1991 i en ålder av 85 år.
Också Lars Gyllensten och Erik Lönnroth är döda.

Ingvar Hedlund

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen Nöje på Facebook - där kan du kommentera och diskutera våra artiklar.


Annons:
Till Expressens startsida

Mest läst i dag