Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Grynet Molvig återvänder till livets genanta ögonblick

Grynet Molvig.
Foto: JARI KANTOLA / STELLA PICTURES

Länge tror jag att Grynet Molvig flackar irriterande planlöst i sina sjuttio år av minnen. Hon rotar i livets resväska och plockar fram en gammal vaggvisa där, ett Hasse & Tage-minne här, och vevar runt i resterna av spruckna romanser. Hon resonerar kring sambandet mellan lust och rädsla, men snart utkristalliserar sig ett annat mönster: Grynet återvänder oupphörligen till sitt livs genantare ögonblick.

Hon börjar i den berömda sexscenen med Gösta Ekman från ”Mannen som slutade röka”, och pratar inlevelsefullt om Tage Danielssons krulliga burr på huvudet och ”något mindre krulliga burr längre ned” (alla i teamet var ju nakna i solidaritet med Grynet och Gösta). Hon luftar oron över att inte duga och fortsätter mot den dominanta modern som slutade sjunga i kyrkokören eftersom hon skämdes så över dotterns nakenhet på tv. En flygplatsincident cirkulerar outplånlig, trots sin totala harmlöshet: På väg hem har Grynet råkat få ett tuggummi och en kam klistrade vid rumpan. Alla glor.

Det är kanske inte den berättelse om att övervinna allt och bli starkare, som man hade tänkt sig från en äldre kvinna. Men jag tror att det är väldigt ärligt, och i förlängningen behagligt prestigelöst. 

Ändå blir det sorgen som griper tag. När Grynet slutar att fladdra genom sin brokiga tillvaro och berättar om hur exmaken ”Noppe” Lewenhaupt hittades död just på platsen dit hon själv i alla år alltid cyklat för att läsa och begrunda. 

Som efterlevande har hon känt skuld, och förstås saknad. Inte bara efter Noppe, utan alla andra ”begåvade lekkamrater”. Med Grynets plats i kulturhistorien, vet vi vilka älskade legendarer hon syftar på. Så ljuder Monica Zetterlunds kärvhet genom ”Var blev ni av”, och genom den sprider sig den sensommartunga förgängelsen.

SÅ BRA VAR GRYNET MOLVIGS "SOMMAR I P1"

INLEDNINGEN

Jag har hört berättelsen om hur hela filmteamet klädde av sig nakna inför kärleksscenen i ”Mannen som slutade röka” förut – men den tål att höras igen! Inte minst i Metoo-tider.

KÄNSLORNA

Grynet verkar mestadels värja sig lite mot känslorna, men när hon till slut landar i exmaken Carl Adam ”Noppe” Lewenhaupts död är hon fullkomligt öppen och närvarande.

SKRATTEN

Är av de återvunna slaget. Grynet plockar från sina käraste stunder med Tage Danielsson och bjuder på en innerlig version av hans ”Pornografi” – en dikt om en sällsynt erotisk union mellan Norge och Sverige.

MUSIKEN

Är oftast lika ljuvt sval som Beatrice i ”Mannen som slutade röka”. En vacker bakgrund som griper tag först med Monica Z och ”Var blev ni av”.

AVSLUTNINGEN

Tycker gott att Grynet hade kunnat avrunda med Monica Zetterlund. Men kanske känns det för svart, och hon sammanfattar istället, lite i onödan, sitt sommarprat.

LÅTLISTAN

Beatrices tema ur ”Mannen som slutade röka” (An Dante)

Du går an (ur Spader madame – duett Tage o Grynet)

I got it bad, and that ain’t good (Oscar Peterson)

The bird”(Andersson Paak)

Got to get you into my life (Earth wind & fire)

Do nothing til you hear from me (Quincey Jones)

Änglarnas kör (Gals and pals)

Maxine (från skivan Nightfly, Donald Fagen)

Clair de lune (Claude Debussy)

The enchanted lake (Anatoly Lyadov)

Deed I do (Blossom Dearie)

Våren med Australian chamber orchestra & Richard Tognetti (Grieg)

Ur Slåtter av Grieg (Margrethe Gleditsch Janson)

Nocturne (Alfred Janson)

Var blev ni av (Monica Zetterlund)

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.