För många är "Pojken med guldbyxorna" från 1975 en älskad klassiker, numera förknippad med en rejäl dos nostalgi.
- När jag berättar för folk att vi håller på att göra den, då säger alla att den var fantastisk. Den verkar ha haft stort inflytande på många i just min generation, säger Roney som bestämt sig för att se sjuttiotalsserien först efter det att han är klar med sin egen tolkning.
Ingen nostalgitripp
Den kommande långfilmen "Pojken med guldbyxorna" är ingen nostalgitripp, utan historien har förflyttats till 2013.
- Historien utspelar sig i nutid rakt av. Till exempel har vi tonat ned tydliga sjuttiotalspekpinnar som fanns i den gamla serien om fattiga i Afrika och så där. Även om vi har kvar frågeställningar om ansvar och moral, säger producenten Fredrik Wikström Nicastro.
Konceptet där pojken magiskt plockar sedlar ur byxorna är så klart med, även om valören höjts från tior till hundralappar.
- Det är ju samma problem i dag. Jag tror till och med att pengar står ännu mer i centrum i politik och i folks vardagsliv. Det är mycket fokus på just pengar, skatter och bostadsrätter. Sjuttiotalet var mer solidaritet, säger Shanti Roney.
Pojkens inköp är också av lite mer dyrbar karaktär:
- Ja, det är iphones, tv-spel och kläder. I den gamla boken tror jag att det första han köper är en glass, säger Fredrik Wikström Nicastro som också utlovar en mer actionspäckad berättelse än i originalet:
- Det är för publiken som är van vid att se "Hunger games" och "Harry Potter".
Filmen har beräknad premiär nästa höst och regisseras av Ella Lemhagen.
