Det sammansvetsade gänget har lyckligtvis inte mognat ett dugg, sen sist vi sågs. Vince (Grenier) ska skilja sig efter bara nio dagars äktenskap, Eric ”E” (Connolly) ska bli pappa, Turtle (Ferrara) har inte bara blivit smal, utan även rik på ett eget tequilamärke, Drama (Dillon) kämpar på i skuggan av sin bror, och bäst av allt Ari (Piven) är lika nära en ilsken hjärtinfarkt som vanligt.
Visserligen har han slutat som agent, men bara för att återvända som studiochef, och i sin första storbudgetfilm ger han både regiuppdraget och huvudrollen till, just det Vincent Chase.
Alla får ligga
Ingen tror förstås att hunken har vad som krävs, och kampen för att få ihop filmen i strid med okultiverade Texasmiljonärer och nervösa filmbolag, utgör filmens berättelse.
Och det gör faktiskt ingenting att den är så förbaskat tunn, för ”Entourage” handlar ju mest om en bekymmersfri känsla av soldränkt flow.
Allt löser sig, alla är glada, alla får ligga, och vart man sig än vänder står där en Hollywoodstjärna i en liten, men kittlande, cameoroll.
En gosig krockkudde
Men viktigast av allt är förstås att killarnas grundmurade lojalitet gentemot varandra, fortfarande känns så äkta.
Deras vänskap blir en gosig krockkudde i ett Hollywood där man annars riskerar att när som helst falla hårt mot botten.
