Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Dolph Lundgren briljerar i Rocky-uppföljare

Foto: BARRY WETCHER / AP TT NYHETSBYRÅN
Foto: © 2018 Metro-Goldwyn-Mayer Pictures Inc. and War
Foto: © 2018 Metro-Goldwyn-Mayer Pictures Inc. and War
Foto: BARRY WETCHER / AP TT NYHETSBYRÅN
Foto: FRANK OCKENFELS / AP TT NYHETSBYRÅN
Foto: BARRY WETCHER / AP TT NYHETSBYRÅN

Aldrig hade jag trott att jag skulle bli så upprymd av att se Dolph Lundgren på film! Men på något sätt framstår hans ”Rocky”-comeback som ett koncentrat av allt som gör den här återupplivningen av filmserien så fantastisk: En nostalgisk respekt för det gamla kombinerat med ett nytt seriösare tilltal. Liksom den första ”Creed”-filmen är uppföljaren långt mycket mer än en boxningsfilm – den är en studie i manlig skörhet, som helt enkelt inte går att skaka av sig.

CREED II

Drama

USA. Av Steven Caple Jr. Med Tessa Thompson, Sylvester Stallone, Dolph Lundgren, Michael B. Jordan. Längd: 2:10. Från: 11 år.

Genom Kievs gråmulna betongöken joggar Ivan Drago (Lundgren), med sin son Viktor. Efter förlusten mot Rocky i ”Rocky IV” är han numera en fattig man som förlorat all respekt och alla privilegier. Nu söker han revansch, och när en promotor föreslår en match mellan Adonis Creed (som ju är son till den av Drago ihjälboxade Apollo Creed) och Dragos skräckinjagande biffige son Viktor, är det förstås omöjligt att säga nej. Därifrån utvecklas filmen till en berättelse som ekar av ”Rocky” lite som nyare ”Star wars” har ödesmättade paralleller med de gamla filmerna. Här finns också en snarlik vördnad inför originalskådespelarna. För Sylvester Stallone innebar det redan i ”Creed” en yrkesmässig pånyttfödelse som ledde hela vägen till Oscarsnominering. Dolph Lundgren kommer kanske inte gå lika långt, men imponerar ändå stort med sitt kargt nedtonade porträtt av den åldrade Drago.

Generellt genomsyras filmen av en känsla av ett slags ofiltrerad äkta intimitet. Den finns i det gamla: Från den daterade inredningen på Rockys restaurang med rödvitrutiga dukar, träpaneler och neonskyltar, till Adonis Creeds moderniserade papparoll. Den ovanligt varma och trovärdiga kärlekshistorien mellan honom och artisten Bianca (Thompson) resulterar nämligen i en liten dotter, och babyskriken blir stundtals lika krävande som boxningen.

Men till slut landar allt förstås i en veritabel våg av ”Rocky”-mytologi, när den gamle Balboa motvilligt axlar tränaransvaret i matchen mot Drago den yngre, och skickar Creed på ett träningsläger i öknen inför den stora avrundande matchen. Det blir en välbekant cocktail av sentimentala visdomar, boxningslidande och glorifierande hjältemusik som funkar så bra på ens nervsystem att det är ljuvligt pinsamt. 

Så bra är skådespelarna

Michael B. Jordan

Imponerar med ett ovanligt brett register. Övertygar lika bra här som i sorgliga dramat ”Fruitvale Station” eller som magnetiska Killmonger i Marvelsuccén ”Black panther”. Hanterar i ”Creed II” boxning lika fint som intimare relationsscener.

 

Sylvester Stallone

I förra filmen överraskades man av hur bra han var (vilket även kan sägas om filmen som helhet). Här kan Stallone inte riktigt surfa på den effekten, men porträttet är lika rörande som sist.

 

Dolph Lundgren

Efter att genom ett helt yrkesliv ha förknippats med dålig action, presterar Lundgren plötsligt en fin och gripande dramaroll som man inte vill annat än se mer av. Följer honom gärna i ännu en ”Creed”-film!

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!