Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ryska ESC-ilskan – hotar bojkotta nästa år

Med sången "1944" har Ukraina tagit hem segern i Eurovision. Foto: Robert Eklund / STELLA PICTURES
Artisten Jamala var glad under presskonferensen. Foto: Patrik C Ã Sterberg / STELLA PICTURES
Jamala jublar med den Ukrainska flaggan. Foto: Andres Putting / POLARIS POLARIS IMAGES

Med sången "1944" har Ukraina tagit hem segern i Eurovision.

Det är en kontroversiell segrare i Ryssland där låten river upp både gamla och nya sår.

Ryska medier kallar det provokativt och politiserat och anklagar juryn för att ha ”stulit” segern från Ryssland - och nu höjs röster för att bojkotta tävlingen nästa år.

– Om inte saker ändrar sig i Ukraina ser jag ingen anledning för oss att delta, säger politikern Franz Klintsevitj.

Det var inte utan irritation som de ryska kommentatorerna bevittnade ukrainska Jamalas seger i Eurovision med låter "1944". Titeln syftar till året då Stalin med tvång deporterade den krimtatariska minoriteten från Krim.

Trots att Eurovision i grund och botten är en musiktävling ses sången som djupt politisk både i Ukraina och i Ryssland – vars bidrag framföt av Sergej Lazarev var favorittippat på förhand av många men som kom på tredje plats. I Ryssland väcker resultatet vrede.

– Det här är delvis en konsekvens av informations- och propagandakriget mot Ryssland, säger Elena Drapeko som är biträdande ordförande i ryska Dumans kulturutskott till statliga nyhetsbyrån Tass.

– Vi pratar om en allmän demonisering av Ryssland. Att vi är dåliga, att våra atleter är dopade och att våra flygplan kränker luftrum.

Hon framhåller ändå att Ryssland ska ställa upp i Eurovision i framtiden, något en del andra ryska politiker som exempelvis Franz Klintsevitj argt ifrågasatt.

– Om inte saker ändrar sig i Ukraina ser jag ingen anledning för oss att delta, säger han till ryska medier.

Handlar om Jamalas familjehistoria

Alexej Pusjkov, som står president Vladimir Putin nära och som är ordförande för ryska parlamentets utrikesutskott, förutspår att Ukrainas seger blir början på slutet för Eurovision eftersom det enligt honom gör tävlingen mer politisk.

– Om främsta målet är att vinna genom att trampa på nerver som ger segern till Europas dominerande ideologi, då förvandlas denna musiktävling till en tävling i politisk spekulation oavsett artisternas kvalitet, säger han till Tass.

I en del ryska medier rapporterar man Ukrainas seger kortfattat och konstaterar att låten bara handlar om sångerskan Jamalas familjehistoria utan att gå närmare in på detaljer. I en del andra, som statliga ryska tv-kanalen RT som också riktar sig till en utländsk publik, betonar man den politiska laddningen och kallar bidraget "väldigt provokativt och politiserat”. Tidningen Komsomolskaja Pravda går längre med stenhårda rubriken ”Så stal europeiska juryn Lazarevs seger”.

I artikeln skriver den ryska tidningen att Eurovision ska handla om musik och inte politik, men att tävlingen blivit en sorts politisk tribunal som slår mot Ryssland. En viss bitterhet av att det var juryns dom som avgjorde tävlingen är tydligt, inte minst eftersom Rysslands fick flest telefonröster av alla. I rysk tv har det till och med antytts att tävlingen i princip vad uppgjord på förhand.

Skugga över Europa

Andra ryska medier, som statliga nyhetsbyrån Ria, lyfter inte bara fram kontroversen i Ryssland utan också det faktum att internationella medier beskriver vinnarbidraget som politiskt laddat. Ria citerar internationella medier som antingen beskriver den politiska aspekten, eller de som kan tänkas leverera kritik mot valet av Ukraina som segrare.

Det är både Sovjets historia och kriget i Ukraina mellan regeringens militär och pro-ryska separatister i landets östra del som kastar en skugga över Europa. Ukrainas konflikt sätter därmed sin prägel även på inte uttryckligen politiska evenemang som Eurovision.

 

DOKUMENT: Stalins dödsdomar – därför skrevs "1944"

 

Låten som gav Ukrainas Jamala segern heter 1944 efter det år då Stalin med tvång deporterade den krimtatariska minoriteten från Krim. Halvön gavs i ”present” till Ukraina av Sovjets dåvarande ledare Nikita Chrusjtjov 1954 och har sedan dess tillhört Ukraina. Men två år sedan annekterade Ryssland Krim sedan Ukrainas president Viktor Janukovytj störtats av massprotester i Kiev.

Tatarerna som i dag utgör ungefär 13 procent av Krimhalvöns befolkning tog överlag Kievs sida emot Ryssland vid upproret och vittnar om attacker och trakasserier efter Rysslands övertagande. I Ryssland, där sovjetdiktatorn Stalin på senare tid har fått en allt mer positiv folklig bild, ses Ukrainas segerlåt därför som politisk både utifrån kriget i Ukraina och utifrån Rysslands sovjetiska historia.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!