Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Di Leva ger aldrig upp

UDDA FÅGEL. "Jag känner inte att jag är här för att göra något helt nyskapande. Jag är här för att göra det bara jag gör. Det är faktiskt bara jag som gör det i hela världen", säger Thomas Di Leva om sin schlagerdebut i Göteborg på lördag. Foto: SVEN LINDWALL Foto: Sven Lindwall

Thomas Di Leva har tvekat i många år.

Men till slut tackade han ja när Christer ­Björkman bjöd in - tack vare bidraget "Ge aldrig upp". En låt som handlar mycket om hans egen karriär.

- Jag har kämpat mycket i motvind. Ibland när jag har spelat har det kastats upp stenbumlingar mot mig, säger han.

Första gången i Melodifestivalen

Namn: Thomas Di Leva.

Ålder: 48.

Bor: Nacka utanför Stockholm.

Familj: Sambon Sofie Oscarsson, 28, sönerna Cosmo, 11 och Telo, 8 månader.

Bakgrund: Slog igenom med skivan "Vem ska jag tro på" 1987. Har sedan dess gjort sig känd för låtar som "Dansa din djävul", "Vi har bara varandra", "Miraklet" och "Vad är frihet".

Aktuell: Debuterar i Melodifestivalen på lördag med låten "Ge aldrig upp".

De tävlar i Göteborg på lördag

1 Ulrik Munther: "Soldiers"

2 Top Cats: "Baby doll"

3 Sonja Aldén: "I din himmel"

4 Andreas Lundstedt: "Aldrig aldrig"

5 Timoteij: "Stormande hav"

6 David Lindgren: "Shout it out"

7 Mimi Oh: "Det går för långsamt"

8 Thomas Di Leva: "Ge aldrig upp"

Situationen är ny för Thomas Di Leva, 48, - Sveriges egen rymdblomma. Mitt i schlagercirkusen dyker han upp. Och han sticker ut bland de andra artisterna, dagen till ära klädd i en röd kaftan. Vi har delat tåg ner till Göteborg från Stockholm med bland andra Ulrik Munther, Sonja Aldén och Timoteij. Och redan där fick han smaka av den bubbla som kallas Melodifestivalen.

- Jag trodde inte att det skulle vara sånt pådrag redan ner på tåget. Men jag har förstått att det här är väldigt galet, säger ­Melodifestivaldebutanten och skakar roat på huvudet.

Övertalad av Björkman

Efter många års tvekan har han i år fallit för festivalgeneralens övertalningsförsök och ställer upp i tävlingen. Allt tack vare låten, som han skrev efter förfrågan från Christer Björkman.

- Det är en låt för alla som kämpar med sina drömmar och liv. Om att man inte ska ge upp det man tror på. Även om det ­regnar och stormar och man har motvind så kommer solen att lysa en dag. Jag tror inte att det finns någon som har gått genom livet utan att det har varit ­jobbigt.

Och Thomas Di Leva om någon vet.

- Jag kan känna att hela min ­karriär har varit ganska kämpig. Jag har kämpat ganska mycket i motvind. Speciellt när jag åkte runt på 80-talet och spelade och man klev upp på ­scenen. Då kunde det ju komma stenbumlingar farande så fort jag visade mig, säger han och fortsätter:

- Men jag fortsatte ändå med det jag trodde på och håller på än.

Hyllar Ranelid och Flinck

Ser du dig själv som en udda fågel i det här sammanhanget?

- Ja jag känner ju det. Jag är nog ganska så originell. Jag är vad jag är liksom.

Han hyllar även två andra udda fåglar: Björn Ranelid och Thorsten Flinck.

- Det är roligt att de är med. Jag gillar det. När jag hörde att de skulle vara med, då tänkte jag att wow, 2012 är ett roligt år att vara med.

Och lugn, han kommer inte att helt förvandlas till en schlagerartist. Kaftanen behåller han på på lördag.

Jämför med Lordi

- Jag känner inte att jag är här för att göra något helt nyskapande. Jag är här för att göra det bara jag gör. Det är faktiskt bara jag som gör det i hela världen. Precis som Lordi är de enda som gör det de gör, fast jag är tvärtom, säger han och skrattar.