Morgonen den nionde december somnade Marie Fredriksson in för gott, 61 år gammal. Den folkkära artisten avled i sviterna av sin tidigare sjukdom.
Det var 2002 som Marie Fredriksson fick beskedet att hon drabbats av en hjärntumör, och de kommande åren följde flera smärtsamma operationer och intensiva strålbehandlingar. Trots att hon blev frisk från cancern i hjärnan fortsatte hennes hälsa att påverkas livet ut av de massiva ingrepp som gjordes under cancerbehandlingen.
Artistens hela liv vändes upp och ner, men trots det vägrade hon att kasta in handduken och ge upp. Samtidigt som hon oroade sig för sin hälsa, så kunde hon inte låta bli att tänka på sina barn, och deras framtid med en sjuk mamma.
”Jag tänkte hela tiden, barnen, barnen. Tänk om jag dör nu. En mamma får inte dö. Jag måste ta hand om barnen!”, skriver hon i självbiografin ”Kärleken till livet”.
Marie Fredrikssons uppmaning
I boken förklarar artisten också varför det är viktigt för henne att berätta om sjukdomstiden i en självbiografi – då hon vet hur jobbigt det är när man inte får stödet man behöver av vänner.
”Något jag verkligen vill förmedla med den här boken är en uppmaning till människor att ta hand om varandra. Vara rädda om varandra. Jag vet verkligen hur det känns när andra vänder ryggen till. Och ge hopp till den som har tappat det. Få dem just att tro på att det kan bli bra igen.”
”Vad ska jag annars göra?”
Trots smärtorna efter cancern bestämde sig Marie Fredriksson tidigt för att fortsätta turnera med Per Gessle och deras Roxette när hon blivit frisk från tumören.
– Vad ska jag annars göra? Lägga mig ner och dö? Det bestämde jag mig tidigt för att inte göra. Aldrig lägga mig ner och dö. Och sången har det ta mig fan aldrig varit något fel på, säger hon till medförfattaren Helena von Zweigbergk i självbiografin ”Kärleken till livet”.
Artisten konstaterade också att turnerandet var bra för henne, då det fyllde henne med mer energi.
”Det som verkligen har hjälpt mig med min rehabilitering var när Per Gessle ville att vi skulle ut på turné igen. Det har utan tvekan varit den bästa medicinen”, skriver hon i självbiografin.
Premium
Premium
Premium