Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Därför finns hakkors – i SVT:s julklassiker

Varför innehåller "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton" en flagga med ett hakkors?Foto: SVT
Enligt SVT finns det dock inga planer på att klippa om den klassiska filmen.Foto: / SVT

Varför innehåller "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton" en flagga med ett hakkors?

Det är en fråga som brukar återkomma i juletid – och ett faktum som inte sällan väcker reaktioner när tittarna har öppnat klapparna och smält julskinkan.

Enligt SVT finns det dock inga planer på att klippa om den klassiska filmen.

– Vi har självklart ett ansvar att sätta det i ett sammanhang, säger Henrik Palm, programinköpare på SVT.

Sedan 1975 har SVT visat Per Åhlins och Tage Danielssons film "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton" efter Kalle Anka – sändningen kan med lätthet och utan att ljuga beskrivas som något av en tradition.

Det betyder dock inte att filmen inte väcker reaktioner – trots att den till skillnad från "Kalle Anka och hans vänner önskar god jul" aldrig har klippts om.

Och det är specifikt en scen som brukar göra tittarna konfunderade och i vissa fall arga. I en av de sista scenerna i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton" fladdrar nämligen en nazistflagga med förbi.

 

LÄS MER: Tittarnas ilska mot julvärden i SVT 

 

SVT klipper inte om "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Det aktuella hakkorset är ett ofta förekommande spörsmål – SVT har dock inga planer på att censurera klassikern.

– Man får se lite till avsikterna hos skaparna Tage Danielsson och Per Åhlin som har gjort filmen. Den här sagovärlden i filmen är väldigt präglad av och skildrar 1940-talets svenska krigsår då hakkors ännu inte hade samma betydelse som de har i dag, säger Henrik Palm, programinköpare på SVT, och fortsätter:

– Det var ju också den tyska flaggan så det är en av många tidsmarkörer i filmen. Det är något som skaparna har valt att ta med.

Det har aldrig varit aktuellt för er att gå in och ändra på det?

– På något sätt får man se till avsikterna och varför den finns där. Vi tittar på varje enskild publicering, det här är en av många och det är dessutom fiktion så då får man titta på i vilka andra fall i fiktion där man också ska ta bort saker. Man får se till varför den finns där och huruvida det finns godtagbara skäl. I det här fallet har vi valt att ha det kvar.

Brukar ni få reaktioner på det här?

– Jag vet att det har kommit men såvitt jag vet har det inte varit många reaktioner. Det har kommit men som jag uppfattat det har det inte varit i någon stor volym, säger Henrik Palm och tillägger:

 

LÄS MER: Sabotaget mot Lotta och Erik 

 

SVT: "Vi har ett ansvar"

– Sedan är det också upp till oss att sätta den här filmen i rätt kontext i och med att tiden går och att den yngre generationen tittar. De kanske inte har samma förkunskaper, dels om filmen, hur den här världen är gestaltad och om tidsperioden. Så där har vi självklart ett ansvar att sätta det i ett sammanhang.

2015 intervjuades Per Åhlin i Sydsvenskan och kommenterade då hakkorset.

– Något som jag är lite förundrad, och sur, över är att många tror att den (filmen, reds anm.) är för barn, bara för att det finns ”saga” med titeln. Men den är ju skriven för en vuxen publik och ingår i Tages "Sagor för barn över 18 år", sa han då och fortsatte:

– Och en del är förundrade över att det finns ett hakkors på flaggspelet på bilen. Men det är en reminiscens från min barndom. Julgransgirlangerna innehöll ofta hakkors, eftersom de var tillverkade Tyskland. Det är ju hemskt, men så var det.

Även om "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julsaga" skildrar 1940-talets krigsår innehåller filmen flera anakronismer som också placerar handlingen i 50-, 60- och 70-talen. Ett exempel är tv-apparaterna (Radiotjänst inledde sina reguljära sändningar i september 1956).

Tyskland fick ny flagga när Adolf Hitler kom till makten

Tysklands nuvarande flagga (som har färgerna svart, röd och gul), introducerades av Weimarrepubliken 1919 och symboliserade demokratin i landet. Flaggan, vars färger har rötterna i revolutionerna på 1800-talet, användes fram till 1933 då nazisterna valdes till makten.

 

Nazitysklands första flagga såg ut som Weimarrepublikens flagga med skillnaden att den gula färgen var utbytt mot vitt (samma flagga som användes bland annat av det tyska imperiet fram till 1918).

 

Den flaggan avskaffades dock 1935 då den ansågs vara för "reaktionär". Därefter blev den nazistiska partiflaggan med hakkorset ny nationsflagga. Mellan 1933 och 1935 användes dock båda flaggorna av Tyskland.

 

Flaggan med hakkorset försvann 1945 i samband med att Tyskland kapitulerade och den tyska staten upphörde. 1949 gjorde den svarta, röda och gyllene flaggan comeback.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.