Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Bröllop, begravning och dop” är det bästa Colin Nutley har gjort

Foto: © Jan Töve
Foto: LINUS HALLSENIUS
Foto: © Jan Töve

Dags för årets första svenska tittarsuccé. ”Bröllop, begravning och dop” är det bästa Colin Nutley har gjort. 

”Jag äger min sanning och den kommer jag hålla fast vid”, säger Helena Bergströms rollfigur Grace en bra bit in i ”Bröllop, begravning och dop”. 

Hon är miniseriens centrum och den som i efterhand fördjupar och problematiserar dess berättelse. Som vore det ett slags bikt sitter Grace framför en kamera där hon ges möjlighet att lägga till, kommentera och förklara sina val. Det är ett effektivt berättartekniskt vapen, särskilt när det görs med sådan intensiv närvaro som Helena Bergström har här. 

Från start står klart att Grace är en person som inte har aqua aura på sitt finger eller i sitt liv. Värre ska det bli, men samtidigt och slutligen: hur gärna hon än vill kan hon inte lura sitt hjärta. 

Miniseriens första bricka faller under tio minuter på den bröllopsfest där Mejas (Molly Nutley) och Sunnys (Angelika Prick) giftermål ska firas. En dominoeffekt är i gång och väntar gör den typ av sorg och den sorters lögner som får huvudpersonerna att ifrågasätta sig själva och sina livsval. 

Tematiskt vill ”Bröllop, begravning och dop” visa på nödvändigheten att kunna be om förlåtelse och att kunna förlåta, om synder som är blodröda som kan bli snövita. Först när rollfigurerna kan acceptera att så är fallet blir de förlösta, nya och fria från hemligheternas ångest.   

Å andra sidan: handlingen utgår lika mycket från slumpens makt och människans nyfikna dumhet, vad den än har triggats igång av.

”Bröllop, begravning och dop” är ett medelåldersdrama med Colin Nutley-strössel, som märks i den svullna tonen och karaktäristiska visuella stilen. Länge är dramat engagerande, framför allt när Helena Bergström och Maria Lundqvist lyfter tungt, men också tack vare den sidohistoria som involverar Andreas T Olsson och Marie Göranzon. Uppskattad är även Johan H:son Kjellgrens aningslösa och tillknäppta rollfigur, liksom Philip Zandéns sliskiga pianocharmör.  

Synd därför att slutet är skuret på ett så traditionellt sätt att det blir en besvikelse. 


”Bröllop, begravning och dop”

Manus: Colin Nutley.

Regi: Colin Nutley. 

Med: Helena Bergström, Maria Lundqvist, Philip Zandén, Johan H:son Kjellgren, Molly Nutley, Angelika Prick, Marie Göranzon, Jan Malmsjö, Peter Harryson, Andreas T Olsson, Alexander Karim med flera. 

Premiär: 4 februari på C More. 17 februari i TV4. 

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.