Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
SPOILER ALERT

Så bra är Lyckoviken – premiär 20 oktober på Viaplay och TV3

”Lyckoviken” är en ny serie av Camilla Läckberg som har premiär 20 oktober på Viaplay och TV3. Disa Östrand (bilden) spelar huvudrollen som Johanna Strand. Foto: NENT Group

Mord, kärlek, svek, åtrå, lögner och hemligheter. Ändå är Camilla Läckbergs ”Lyckoviken” en väldigt ordinär serie. 

Länge har det saknats en svensk tv-såpa. I en tid när streamingtjänster dels har kassakistor med pengar och dels måste satsa på lokalt producerat innehåll för att stå ut bör och ska en serie som ”Lyckoviken” få grönt ljus. 

Såpan har fördelen av att ha ett alldeles eget bränsle i den konstruerade vändningen, avslöjanden och händelser som inte behöver bottna i logiska förklaringar eller upplevas som trovärdiga utifrån rollfigurernas personligheter. Det finns alltid något mer, ännu en tråd att dra i och ännu en dominobricka som kan falla. 

I de bästa tv-såporna finns ett slags förhöjd dramatik som knackar på melodramats dörr utan att bli insläppt. I de sämsta krossas dörren med en slägga och utan introduktioner börjar handlingen hångla med det överdrivna skådespeleriet. 

Ett bra relationsdrama är något annat. Emotionellt mogna berättelser om vuxna som reflekterar tittarens liv och vardag. 

”Lyckoviken” landar någonstans i mitten av allt det där.  

Martin Stenmarck gör en av huvudrollerna i ”Lyckoviken”, Camilla Läckbergs tv-serie som har premiär 20 oktober på Viaplay. Här syns Stenmarck med Linda Santiago. Foto: NENT Group

Till en början har serien svårt att välja ett sikte. På menyn står bland annat mord, kärlek, svek, åtrå, hemligheter, ilska och lögner. Allt ska glupskt ätas upp under första säsongen. Fokuset på de enskilda ingredienserna svajar, vilket gör att tittarens engagemang går upp och ner. Efterhand hittar manusförfattarna ett sätt att balansera de många sammansvetsande historierna och rollfigurerna. Trots det måste man räkna med påklistrade känsloutspel, i vilka bristen på nerv är ett problem. 

Troligtvis är det därför man fastnar för en vardaglig replik och inser att den säger mer om rollfiguren än alla tidigare avsnitt har gjort. Som exempel: Martins Stenmarcks ”jag kan inte komma ihåg när jag åt en hämtpizza senast”, något hans rollfigur Danne säger när han äter, just det, hämtpizza. 

Denna Danne är seriens aber. Stel, tråkig, hattig, blek och Stenmarck hjälper honom inte på traven. Det är lätt att hoppas att det finns skäl till Dannes uttryckslösa beteende, för det triangeldrama som ska vara ”Lyckovikens” nav förlorar snabbt sin glöd i allt hans velande. 

Danne är Johanna Strands ungdomskärlek. Han har blivit kvar i Hammarvik och är gift med Johannas före detta polare Pernilla. Nu är Johanna, som utbildat sig till polis, tillbaka på uppväxtorten för sin mors begravning. Mord och inga vackra visor följer, samtidigt som ett gäng olika familjer presenteras. De har alla, på ett eller annat sätt, kopplingar till varandra. 

Disa Östrand ger Johanna ett slags yrkespondus som är befriande och som står i motsats till vad hon råkar ut för privat. Christopher Wollter gör det han ska i rollen som Johannas bror, medan Emma Broomé, hon spelar rollfiguren Nettan, tar över varje scen hon medverkar i. 

Scenografin är ordinär, och har som syfte att vara ett utsnitt av småstäder runt om i landet. Igenkänning är målet, för troligt är att serien siktar på en målgrupp vars liv sällan speglas i Stockholms innerstadslägenheter. Icke desto finns frestas ögat aldrig av någon särskild detalj eller upphetsande kameravinkel. På så sätt är ”Lyckoviken” mer ”Svenska hjärtan” än ”Desperate Housewives”.

Finalen som avslutar första säsongen är en besvikelse – som cliffhanger inför ett sista avsnitt hade den varit kanon – och även symptomatiskt för serier som redan från start vet att en andra säsong är klar. Alla ägg läggs inte i en och samma skål och resultatet blir aldrig den friska fläkt man hoppats på. 

”Lyckoviken” är en genomsnittlig serie. Vissa delar är över, medan ett antal landar under det berömda strecket. Att jag ändå sett säsongens åtta avsnitt säger något. 

Mattias Bergqvist finns på Twitter: @bergqvist_m

Gilla Spoiler alert på Facebook för det senaste om Viaplays tv-serier

# ”Lyckoviken” har premiär 20 oktober på Viaplay och TV3. Camilla Läckberg och Nordisk Film TV är seriens upphovspersoner, medan Lovisa Löwhagen och Jessika Jankert är huvudförfattare och Peter Lindmark, Åsa Kalmér, Andreas Lindergård regisserar. På rollistan finns Disa Östrand, Martin Stenmarck, Christopher Wollter, Ia Langhammer, Ella Rappich, Emma Broomé, Linda Santiago, Marie Robertson med flera. ”Lyckoviken” produceras av Nordisk Film TV i samproduktion med Film i Väst. Renée Axö är producent och Jenny Grewdahl kreativ producent.