Knappast klockren, men befriande lågmäld. I ”Box 21” har Viaplay en tittarmagnet.
Det handlar, som nära nog alltid, om hur man lägger upp det.
Frågar man skådespelare, manusförfattare och vissa regissörer är det toppen att som i fallet ”Box 21” veta att man har grönt ljus för fyra säsonger redan innan startskottet ljuder.
Då finns möjlighet att jobba långsiktigt och att, exempelvis, låta huvudensemblen ta sin tid och med små medel mejsla fram sina rollfigurer. Majoriteten av krutet behöver inte explodera omedelbart, fort eller kort därefter.
Ibland kan sådant skapa förtrolighet. Som tittare tror man sig vara ensam om att gissa rätt och upptäcka samt tolka rollfigurernas emotionella förflyttningar.
Men. Långsiktigheten kan bli en förrädiskt fälla i vilken berättartempot fastnar. Den utveckling som ska sätta ton och stil står mer eller mindre still, något som gör det svårt för tittaren att säkerställa värdet av att fortsätta titta.
Det kan också orsaka en avgörande krock mellan olika tonaliteter när handlingen accelererar utan att byta växel.
”Box 21” rör sig fram och tillbaka mellan de två ytterligheterna och tack vare det lyckas serien skapa en underlig slags spänning.
När man sett klart första säsongen är det lätt att förstå värdet av inledningens släpande framåtrörelse, även om det i stunden och emellanåt känns segt för att man av gammal vana saknar blixt och dunder och miljoner tyfoner, som kapten Haddock skulle sagt.
Ändå är det här som serien murar sitt emotionella fundament. Belöningen väntar bortom den regnbåge som består av sex avsnitt och som präglas av Leonard Terfelts tillknäppt utmanande gestaltning och Simon J. Bergers fina balansgång där det han vill berätta finns inom greppbart avstånd.
”Box 21” baseras på Anders Roslunds och Börge Hellströms roman med samma titel. Duons bladvändarkänsla och hur de, med trovärdighet, skrev om människans moraliska gråhet – sällan är ju något bara svart och vitt – har gjort deras böcker till välförtjänta storsäljare.
Tv-serien ”Box 21” är romanen trogen och väver två historier samtidigt: Den ena handlar om Lidia och Alina, två tjejer från Rumänien som luras till Sverige för att fastna i tragedin som är trafficking och sexslaveri. Den andra historien växer likt ringar på vattnet och koncentreras kring kriminalkommissarie Ewert Grens och torpeden Jochum Lang.
Båda berättelserna har som funktion att sätta yttre och inre press på Ewert Grens, men är också tänkta att spegla seriens tydliga tematik, där linjen mellan vi och dom smälter i samma takt som genrens gängse regler om gott och ont.
Leonard Terfelts val att hålla Ewert Grens i sinnesstrama tyglar och inte låta hans emotionella torktumlare smälla av överhettning är bland det mest intressanta som händer i serien. Man vill skaka om Grens och kräva ett utbrott eller att han bryter ihop. Med det följer måhända också missförståndet att Terfelts gestaltning är för stel.
Icke så.
Snarare finns något befriande i hur lågmäld ”Box 21” är. Här finns en vardagslunk som gifter sig väl med spänningen och som inte kräver överspel eller onödiga känslokurvor.
Också: Berättelsens moraliska frågepilar träffar både de målade med skurkfärger och de vars hjälteglorior borde vara ett ljus i mörkret; även om det inte är i samma takt som de på andra sidan spelar, så spelar även kriminalkommissarien. Grens oförmåga att acceptera den vänskapskorruption som finns rakt under hans näsa, liksom ett antal regelbrott fungerar som motvikter lika mycket som kryckor i serien.
Däremot börjar man kvickt avsky hur musiken och dess smekande stråkar blir en manipulerande knäpp på näsan, som om tittaren inte är kapabel att själv avgöra vad rollfigurerna känner och tycker och vad tittaren i sin tur ska känna och tycka om det.
Önskvärt vore även mer utmaning i bildberättandet. Inte någon gång under seriens sex avsnitt slår överraskningens härliga känsla till. Sällan möts kontraster eller utsnitt som vill säga något mer än det som berättas just då.
Ewert Grens är i början av sin karriär när ”Box 21” startar. Hörnen han springer in i under seriens första omgång kommer förhoppningsvis märkas i de tre som väntar. I dessa kommande avsnitt finns möjlighet till förbättring och förfining, för även om ”Box 21” får bollen till green behövs några extra puttar för att sänka den.
Mattias Bergqvist finns på Twitter: @bergqvist_m
Gilla Spoiler alert på Facebook för det senaste om Viaplays tv-serier
# ”Box 21” har premiär 17 januari på Viaplay. Leonard Terfelt, Mimosa Willamo, Kristofer Kamiyasu och Simon J. Berger samt bland andra Joakim Sällquist, Ilinca Neacsu, Alexandra Sarbei, Edda Magnason, Bahador Foladi och Jakob Eriksson finns på rollistan. Dennis Magnusson är huvudförfattare för ”Box 21”, medan Stefan Thunberg och Anders Roslund har skrivit avsnittsmanus. Mani Maserrat regisserar serien, som produceras av Sandra Harms och Karl Fredrik Ulfung på Miso Film Sverige.