Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så bra är ”The Long Night”, avsnitt 3 i ”Game of thrones” sista säsong

Sophie Turner och Maisie Williams på en bild från ”The Long Night”, avsnitt 3 i ”Game of thrones” sista säsong. Foto: Helen Sloan/HBO

Is och eld i en avgörande strid. ”The Long Night”, tredje avsnittet i ”Game of thrones” åttonde omgången, är ett mästerligt och intensivt spektakel, som gör det möjligt för serien att gå vidare i andra halvan av sista säsongen. 

Krakel Spektakel, ditt nya namn är ”The Long Night”, ett mästerverk i anspänning och emotionell frigörelse och i samspelet mellan det grandiosa och det intima. 

Efter avsnitt som ”Hardhome” och ”Battle of the Bastards” och, för all del, det ofta bortglömda ”Blackwater”, fanns risken att ”The Long Night” med sina 82 minuter skulle bli för mycket. 

För tungt. 

Icke så. 

Regissören Miguel Sapochnik och manusförfattare David Benioff och Dan Weiss bjuder här på ett avsnitt som blandar action, drama och skräck med fruktsamt resultat. 

Det går att diskutera och till och med omvärdera avsnittets avgörande delar och dess slut, men de är trots allt logiska och nödvändiga och knappast överraskande för att ”Game of thrones” ska ta sig i mål. 

Helt enkelt: ”The Long Night” är ”Game of thrones” version av ”Avengers: Infinity war” och det som nu väntar i andra halvan av seriens sista säsong är ”Avengers: Endgame”. 

Recensionen fortsätter under bilden. SPOILER ALERT om du ännu inte har sett ”The Long Night”, det tredje avsnittet i ”Game of thrones” åttonde och sista säsong. 

Emilia Clarke och Kit Harington som Daenerys Targaryen och Jon Snow på en bild från avsnitt 3 i ”Game of thrones” sista säsong. Foto: Helen Sloan/HBO

De vet. Vi vet. Inbillar vi oss. Men varken vi tittare eller rollfigurerna är till hundra procent säkra på vad som väntar i nattens mörker. 

Anspänningen ökar.  Och ökar, ökar, ökar, ökar. Sedan attack och misslyckande. 

”The Long Night” leker inledningsvis med våra förväntningar. Ska de levande ledda av Jon Snow och Daenerys Targaryen klara av de dödas armé och The Night King?

Intensiteten ökar, ökar, ökar, ökar och ökar. Sedan är Slaget vid Winterfell igång på riktigt. 

I takt med att ”Game of thrones” närmat sig slutet har serien ambitionsnivå av naturliga skäl växt – det gäller att vara större och bättre hela tiden – precis som upphovsmännen David Benioffs och Dan Weiss omfångsrika vilja att göra det som aldrig tidigare gjorts i en tv-serie. 

Med ”The Long NIght” lyckas duon och regissören Miguel Sapochnik med uppgiften. 

Avsnittet är själva definitionen av maxat, men det är dess ”mindre” sekvenser som är mest minnesvärda. Som att Theon Greyjoy (Alfie Allen) får ett slags syndernas förlåtelse efter att han slutfört sin plikt att skydda Bran Stark (Isaac Hempstead-Wright), som när Lyanna Mormont (Bella Ramsey) offrar sig själv för att ta ner en zombiejätte, som när Dothraki-arméns brinnande svärd drar iväg och sedan släcks, ett efter ett.  

Och, så klart, när Arya Stark (Maisie Williams) springande och hoppande dyker upp och med ett knivmove som påminner om det Rey gör i ”Star Wars: The Last Jedi” förintar The Night King och därmed även alla i de dödas armé. Logiskt och på förhand en av några få möjliga utgångar i ”The Long Night”.  

Tidigt i avsnittet – när Dolorous Edd räddar Samwell Tarly och sedan dör – går det att förutse att ingen av seriens mer betydande rollfigurer skulle gå in i evigheten. Ändå kändes Mormont-dödsfallen lite extra: Lyannas i en symbolisk scen där den minsta stod mot den största samt Jorahs (Iain Glenn), då han äntligen fick göra det han alltid velat och stod som en ensam svärdsvingande mur framför Daenerys Targaryen (Emilia Clarke). 

Det som genomgående är slående i ”The Long Night” är att Miguel Sapochnik, David Benioff och Dan Weiss så tydligt har valt en ”realistisk” ingång till alla scener i avsnittet. ”The Long Night” utspelar sig på natten och avsnittet är därför visuellt mörkt, stundvis nästan svart, vilket är tänkt att ge känslan av att vara där, av att vara med. Det finns också några tillfällen när scener skjuts iväg med sådan kvickhet att det är svårt att hänga med. Sapochnik väljer också att låta vädret, ett slags kompakt snöstorm, göra det visuella än mer dunkelt och svårgenomträngligt, vilket inte alltid fungerar i avsnittets favör. 

Det här är naturligtvis ett val som gjorts då det blir enklare att komma undan med en bestående känsla av avsnittets storlek och omgång – det stora är fortsatt stort, även om man inte ser det – samtidigt som det är så här som rollfigurerna ser och känner sig och som de upplever situationen.

Emilia Clarke och Iain Glenn på en bild från ”The Long Night”, det tredje avsnittet i ”Game of thrones” sista säsong. Foto: Helen Sloan/HBO

Att The Night King nu är död rimmar väl med hur ”Game of thrones” jobbat i tidigare säsonger, där det stora och explosiva ofta placerats i säsongernas nionde avsnitt. 

Och: att låta The Night King och hans armé förtvina är självklart rätt val: den apokalyptiska närvaron att snubben som är döden inkarnerad var tvunget att avslutas, då hans krafter annars hade varit för förödande för att någonsin kunna stoppas. 

The Night Kings frånfälle bekräftas också i avsnittets sista scen, där Melisandre (Carice van Houten) lämnar Winterfell, tar av sig sitt magiska halsband och dör. Hon höll sig levande tills det var klart, sedan sa hon adjö. 

Med facit i hand är det även logiskt och framför allt rättfärdigat att det var Arya Stark som slutligen tog kål på The Night King. Hennes många timmar i House of Black and White får äntligen sitt slutgiltiga förklaring .

Med ”The Long Night” i hamn är det dags att vända blicken mot det andra ”Game of thrones”, den del av serien som handlar om realiteterna i en bestämmande position som kung eller drottning i stället för försöken att besegra det övernaturliga. 

Det är en kamp som lär vara än mer spännande än ”The Long Night” någonsin kan vara. 

Mattias Bergqvist finns på Twitter: @bergqvist_m

Gilla Spoiler alert på Facebook för det senaste om ”Game of thrones”