Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
SPOILER ALERT

Så bra är ”Storm på Lugna gatan” – det är det bästa i årets julkalender i SVT

”Storm på Lugna gatan” är SVT:s julkalender 2018. Premiär är det 1 december. på bilden syns Cecilia Forss, Henrik Johansson, Adrian Macéus och Maja Söderström. Foto: Baluba/SVT

”Storm på Lugna gatan” är som helhet en av SVT:s bästa julkalendrar på 2000-talet. Här finns massa härliga russin att plocka ur lussebullen. 

När Lena Philipsson dök upp i andra säsongen av ”Torpederna” gjorde hon en fullgod insats i en improviserad och levande scen. 

I årets julkalender i SVT visar den folkkära artisten att hennes scennärvaro och komiska tajming fungerar alldeles utmärkt i många – de flesta? – sammanhang. 

Som järnladyn Lussan Silfverhielm får Lena Philipsson utrymme och möjlighet att spela en roll som känns specialskriven. Sångerskan är ljuvligt bitsk och, senare, krackelerande stolt på ett underbart sätt. 

Precis som med Lena Philipsson använder sig regissören Emma Bucht av varje skådespelares styrka med en exakthet som många gånger är slående. Cecilia Forss är exempelvis strålande överdriven, medan Henrik Johansson landar i något som bäst beskrivs som spektakulärt lågstadielärarmesigt. 

Forss och Johansson spelar mamma Sanna och pappa Trond i julkalenderns huvudfamilj. Med barnen Leo och Vilja går flyttlasset från storstaden till lilla orten Järnkroken. Där arrangeras varje år det som kallas för Julkampen. Familjen Storm bestämmer sig för att delta. Samtidigt: en julsabotör försöker förstöra helgernas helg med ett antal dekorationsstölder. Därmed finns även ett slags deckargåta att lösa. 

Med Lugna gården, det området dit familjen Storm flyttar, har scenografen Maria Sohlman skapat en julbubbla lika stämningsfull vacker som omslutande påhittig; ett slags utgångspunkt och spegel för julkalenderns budskap och tematik.  

Lena Philipsson och Edvin Ryding, eller ”Lussan” och Sylvester som de heter i ”Storm på Lugna gatan”, julkalendern 2018 i SVT. Foto: Baluba/SVT

Nyckelmeningen i ”Storm på Lugna gatan” kommer mot slutet när Adrian Macéus rollfigur Leo säger: ”Att vuxna alltid ska komplicera saker så mycket – vuxna borde vara mer som barn.”

Efter att förhandstittat på alla 24 avsnitt är det svårt att inte hålla med. 

Det är även seriens barn och ungdomar som är bland de mest minnesvärda: Wilma Lidén, som var bra i tv-serien ”Hassel” med Ola Rapace, är bäst i julkalendern, samtidigt som Maja Söderström som Vilja säkert levererar seriens mest befriande repliker. 

Visst, berättelsens tempo sackar då och då, och det är synd att manusförfattare inte använder sig mer och bättre av den ”Ensam hemma”-inspirerade delen av handlingen som involverar Johan Rheborgs rollfigur Eskil. 

Å andra sidan: alla julkalendrar som plötsligt kan slänga in Ulla Skoog och en munkätande Måns Nathanaelson i handlingen är bra julkalendrar. 

Mattias Bergqvist finns på Twitter: @bergqvist_m

Gilla Spoiler alert på Facebook för det senaste om SVT:s tv-program

# ”Storm på Lugna gatan” har premiär 1 december i SVT och Barnkanalen. Emma Bucht regisserar julkalendern efter ett manus av Lina Åström, Marja Nyberg, Adrian Boberg och Erik McAllister. I rollerna syns bland andra Cecilia Forss, Henrik Johansson, Adrian Macéus, Maja Söderström, Lena Philipsson, Johan Rheborg, Shima Niavarani, Wilma Lidén, Sofia Ledarp och Ulla Skoog.