SPOILER ALERT

Sanningen bakom succéserierna – så satte de Sverige på tv-kartan

Alexej Manvelov, Marie Richardson och Adam Pålsson spelar huvudrollerna i "Innan vi dör", en ny tv-serie i SVT. Foto: Peter Cederling/SVT
Alexej Manvelov, Marie Richardson och Adam Pålsson spelar huvudrollerna i ”Innan vi dör”. Foto: Peter Cederling/SVT

När världskända komikern Ricky Gervais hyllar ”Innan vi dör” på sociala medier gör han det efter ett antal år av framgångar för svenska tv-serier utomlands. Ofta buntas de ihop under benämningen Nordic noir – men vad var avgörande för att exempelvis ”Bron” skulle lyckas utomlands? Här är historien om tv-serierna som satte Sverige på den internationella tv-kartan. 

När Ricky Gervais hade sett det tionde avsnittet av ”Innan vi dör” var han så imponerad av den svenska dramaserien att han omedelbart ville dela med sig av sina känslor på sociala medier.

”Har just sett klart ett av de bästa polisdramerna någonsin. ”Innan vi dör” (”Before we die”) är lika bra som ”Bron” och ”The Killing”. Scandi-noir krossar fortfarande resten av världen”, skrev Ricky Gervais i sin hyllning på Twitter.

Niklas Rockström är upphovsman och manusförfattare till ”Innan vi dör”. Han säger att han blev ”smickrad” när han såg vad Ricky Gervais skrivit.

– Ja, det måste jag erkänna. Det var väldigt roligt. Han är ju en komiker av världsklass och en person som jag har väldigt mycket respekt för.

”Innan vi dör” hade premiär i januari 2017. Varje avsnitt i första säsongen sågs av 1,2 miljoner tittare eller fler när de sändes i SVT. Marie Richardson, Adam Pålsson och Alexej Manvelov gör huvudrollerna i serien, som är en av många svenska tv-serier som gått på export och rönt internationella framgångar de senaste åren.

Ofta, som i Ricky Gervais hyllning, buntas dessa serier samman under benämningen scandi-noir. Och det kvittar egentligen om man kallar det för Scandinavian noir, scandi-noir eller Nordic noir, klart är ändå att alla vägar bakåt i tiden leder till författarna Maj Sjöwall och Per Wahlöö.

Duons ”Beck”-romaner var startskottet för en våg som fick ny fart via Henning Mankells ”Wallander”-deckare och senare nådde sin topp med Stieg Larssons ”Millennium”-trilogi, som sedan 2005 har sålts i miljontals exemplar världen över.

Samtidigt hade filmerna och serierna om Martin Beck och Kurt Wallander sedan länge rosat den tyska marknaden, vilket gjorde fundamentet för de svenska tv-framgångar som väntade ännu starkare.

Sofia Helin som Saga Norén på en bild från det sista avsnittet någonsin av "Bron". Foto: Jens Juncker/SVT
Sofia Helin som Saga Norén på en bild från det sista avsnittet någonsin av ”Bron”. Foto: Jens Juncker/SVT

Hans Rosenfeldt är upphovsman till nu avslutade tv-serien ”Bron”. När han ska peka ut vad som var avgörande för seriens internationella succé pekar han bland annat på Stieg Larsson och den danska tv-serien ”Forbrydelsen”.

– Med det tittade folk mot Skandinavien och då kom ”Bron”. Och vi gjorde en bra serie, för om vi hade gjort en dålig serie hade det inte fungerat. Så tajmningen var bra och vi var visuellt lockande för utlandet. Sedan har vi ju en viss berättarstil och var verkligen det som kom att beskrivas som Nordic Noir, något som folk längtade efter då. Sedan hade vi Sofia Helin och Kim Bodnia och jag skulle säga att de var den enskilt största framgångsfaktorn, säger Hans Rosenfeldt.

Christian Wikander är tidigare chef för SVT Drama och den som gav grönt ljus för flera av de serier som har satt Sverige på tv-kartan.

Han lyfter ett antal faktorer som avgörande för framgångarna: dels den skandinaviska traditionen av väl utvecklade rollfigurer, dels samarbetet med Danmarks Radio, men också tyska ZDF, som har samproducerat en del av de tv-serier som SVT gjort under 2000-talet.

– De har varit väldigt avgörande för de sköt till pengar som gjorde att vi kunde höja produktionskvalitén på ett sätt som vi inte hade kunnat göra tidigare, säger Christian Wikander och fortsätter:

– Jag har frågat flera distributörer vad det var som gjorde att de fick upp ögonen för skandinaviska serier och då har de pekat på ekonomin. Helt plötsligt var det internationell standard på det som vi gjorde.

Henrik Norlén och Melinda Kinnaman på en bild från sjunde avsnittet av "Modus". Foto: Johan Paulin, Miso Film/TV4
Henrik Norlén och Melinda Kinnaman på en bild från sjunde avsnittet av ”Modus”. Foto: Johan Paulin, Miso Film/TV4

Sedan det internationella genombrottet för Nordic Noir har genren självklart utvecklats och precis som Josefine Tengblad, dramachef på TV4 och C More, säger ”fått flera armar”.

En av dessa nya armar är ”Modus”, serien som baseras på Anne Holts böcker och som har Melinda Kinnaman och Henrik Norlén i huvudrollerna.

– Det som jag tycker är intressant är att det inte är vi som har myntat begreppet Nordic noir utan att det är omgivningen. Vi har ju inte ett manifest, utan det är omvärlden som har hittat den här benämningen och tryckt in oss i något som vi inte alltid känner oss bekväma med, även om det har varit ett bra sätt att marknadsföra det som vi gör i Skandinavien, säger Josefine Tengblad.

Vad är då nästa steg för Nordic noir eller det som gör att svenska tv-serier fortsätter att slå internationellt? Josefine Tengblad tror på serier som speglar samtiden och det samhälle vi lever i.

– Och det är ju det vi vill att tv-drama ska vara. Det ska inte bara vara underhållning utan också säga något om vår tid och ha en lokal förankring. Och där tycker jag ”Gråzon”, som vi gör nu, verkligen säger något om vår tid. Där vänder vi på bilden av hur vi ser på varandra och hur våra fördomar styr oss och vad som händer när de suddas ut, säger Josefine Tengblad och fortsätter:

– Därför tror jag att det viktiga framöver blir att försöka ha fingret i luften och fånga det som är viktigt att prata om, fånga vad publiken har för behov. Sedan kan ramen vara en krimserie eller en dramaserie. På så sätt har också Nordic noir-grenren blivit mer odefinierbar.

Suzanne Goldstein (Hedda Rehnberg), Peter Löwander (Adam Lundgren) och Nina Löwander (Hedda Stiernstedt) på en bild från avsnitt 4 i första säsongen av "Vår tid är nu". Foto: Johan Paulin/SVT
Suzanne Goldstein (Hedda Rehnberg), Peter Löwander (Adam Lundgren) och Nina Löwander (Hedda Stiernstedt) på en bild från avsnitt 4 i första säsongen av ”Vår tid är nu”. Foto: Johan Paulin/SVT

Christian Wikander jobbar numera som director co-production på Twelve Town, som bland annat samarbetar med Jude Laws produktionsbolag.

– Tittar man på ”Innan vi dör” så hade jag och producenten Maria Nordenberg pratat mycket om ”Happy Valley” och ”Broadchurch”, serier som kombinerar krim med drama. Då hade Niklas Rockström en pitch på en serie där man ägnar sig lika mycket åt det privata som åt brottets lösning, säger Wikander och fortsätter:

– Jag tror att nästa steg är det som kallas Nordic light eller Nordic bright, vilket ”Bonusfamiljen” och ”Vår tid är nu” är bra exempel på. Det finns ett publikt behov nu som handlar om andra känslor än att lösa ett brott. Däremot tror jag inte att krimgenren kommer minska, men den kommer få annan färg och tonalitet och då åt det lite lättare hållet.

Med tanke på det här är det naturligtvis lite ironiskt att Ricky Gervais väljer att kalla ”Innan vi dör” för scandi-noir. Serien åker visserligen med på samma tåg, men står samtidigt på helt andra ben; här finns ju exempelvis influenser från ”Gudfadern” och ”The Sopranos”.

– Jag har blivit av inspirerad av Nordic noir så till vida att jag har känt att det har varit möjligt. När jag fick idén till ”Innan vi dör” kände jag inga hämningar eller begränsningar i och med att framför allt ”Bron” banat vägen, säger Niklas Rockström.

I och med att det som benämnts som Nordic noir nu börjar ta annan form, så kanske det är det som är arvet efter de svenska tv-framgångarna: tanken på att ”kan de, så kan vi”?

– Definitivt. Bara man tror att det är möjligt så har man kommit långt. Jag tror också att det finns många manusförfattare i det här landet som funderar på vad som är nästa steg.

Vad tror du då är nästa steg?

– Jag tror att nästa steg är att gå ut från polisstationerna och göra mer psykologisk spänning. Det tycker jag känns som ett ganska naturligt steg.

Anna Friel spelar huvudrollen i Hans Roselfeldts tv-serie "Marcella". Foto: ITV
Anna Friel spelar huvudrollen i Hans Roselfeldts tv-serie ”Marcella”. Foto: ITV

Nordic noir-vågen har alltså börjat ebba ut eller till och med redan nått stranden, och det vi ser nu är i stället ett antal förgreningar av genren samtidigt som helt nya undergenres stiger fram och tar plats.

I alla fall här hemma.

För samtidigt som exempelvis ”Vår tid är nu” gör dundersuccé i Sverige, har två av Nordic Noir-genrens svenska förgrundsgestalter gått vidare med internationella tv-serier.

Den andra säsongen av ”Marcella” sänds i skrivande stund på ITV i Storbritannien och är även en originalserie hos Netflix i resten av världen. Hans Rosenfeldt är upphovsman och manusförfattare.

Han berättar att det som ITV sökte när de hittade ”Marcella” visserligen var en Nordic Noir-serie, men då en som utspelade sig i England och som är rotad i brittisk kultur; alltså inte en karbonkopia av de skandinaviska framgångsserierna.

– ITV är en kanal som är lite gladare än vad TV4 är i Sverige, så de är inte direkt vana vid det mörker och det berättarsätt som ”Marcella” har. De gör bra grejer, som ”Broadchurch”, men har en annan berättartradition och en annan typ av publik än vad till exempel ”Bron” har, säger Hans Rosenfeldt och fortsätter:

– Så jag tror att de ville bredda sig lite med ”Marcella”, då det inte är en typisk ITV-serie, som är mer traditionella – man förstår vem som är vem, varför alla rollfigurer är där och så vidare.

Samtidigt skriver Camilla Ahlgren – tidigare manusredaktör för ”Bron” och tillsammans med Rosenfeldt huvudmanusförfattare för seriens sista säsong – på det som ska bli Netflix första svenska originalserie.

Serien produceras av FLX, baseras på Malin Persson Giolitos roman ”Störst av allt” och är tänkt att börja spelas in senare i år.

Tror du att det är en slump att du gör ”Marcella” och att Camilla skriver den första svenska Netflix-serien? Det måste ju vara grundat i att ni har ”Bron” i ryggen.

– Det är absolut grundat i att vi har ”Bron” i ryggen. Det vi gör nu är väldigt mycket resultatet av att vi har gjort ”Bron”, säger Hans Rosenfeldt.

Mattias Bergqvist finns på Twitter: @bergqvist_m

Gilla Spoiler alert på Facebook för det senaste om svenska tv-seriers framgångar utomlands