Anders Nunstedt

Recension: Oasis ”Be here now” håller inte i dag heller

brothers

Bröderna Gallagher i gräset på Hultsfredsfestivalen. Tider det! (Foto: Bardå).

ALBUM

*3geting

Oasis

”Be here now – deluxe remastered”

Genre: Rock

Bästa spår: ”My big mouth”, ”D’you know what I mean?”

behere

Nunstedt: Fortfarande en fet flopp



Med anledning av Oasis-dokumentären ”Supersonic”, som har biopremiär i dag, släpps bandets tredje album på nytt.

Det låter fortfarande som en stor besvikelse. Men inte av samma monumentala mått i dag som då, 1997, när skivan föregåtts av två britpopklassiker (debuten ”Definitely maybe” och uppföljaren ”What’s the story (morning glory)”. På den efterföljande turnén blev det klart och tydligt att engelsmännen gått från guld till skräp.

28 extraspår gör dock varken till eller från.

Bandet har festat bort sin explosivitet och Noel Gallaghers låtskrivande har tappat sin riktning. Den generösa mängden extramaterial borde innehålla någon gömd pärla – det här är trots allt ett band som kunde få B-sidor att explodera i inledningsfasen av sin karriär – men jag har ännu inte hittat någon gömd sensation, även om exempelvis ”Stand by me”-demon är sympatisk.

”Be here now” är och förblir definitionen av ett sönderfallande rock’n’roll-mirakel.

ANDERS NUNSTEDT