Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Recension: Meat Loafs ”Braver than we are” mest tragisk

meat_loafen

Meat Loaf klappar händerna när han är riktigt glad. 

 

ALBUM
*1geting
Meat Loaf
“Braver than we are”

Genre: Teatralisk rock
Bästa spår: inget

*radavstand

*radavstand

Anders Dahlbom: Finns inget kvar av rösten

*radavstand

 

69 000 000. Så många skäl finns det för Meat Loaf att än en gång samarbeta med låtskrivaren Jim Steinman, då deras första två “Bat out of hell”-plattor sålde i så hisnande många ex.
Då “Bat out of hell”-trilogin avslutades för tio år sedan blir “Braver than we are” mer av inventering av rester från Steinmans studiogolv.

*radavstand
Det hela går inget vidare.

*radavstand
Meat Loafs trettonde studioplatta skjuter blankt åt alla håll. I den drygt elva minuter långa titellåten dyker sångerskorna Ellen Foley och Karla DeVito upp för att utan framgång försöka återskapa “Bat out of hell”-magin från förr. Sisters of Mercys “More” (som Steinman var med och skrev när det begav sig) blir här helt av med sitt inneboende mörker och låter istället som om en strandad val ger sig på nu-metal.

*radavstand
Elefanten i rummet är ändå limpan själv. Redan i det inledande och havererade musikal-numret “Who needs the young” hörs det med all tydlighet att Meat Loaf inte har någon röst kvar. 68-åringen pustar, darrar och frustar. Han har aldrig varit en stor tenor men nu finns inget kvar. Det här är det värsta jag hört sedan Danzig ylade sig igenom ZZ Tops “Rough boy” förra året.

*radavstand
Det är mest tragiskt alltihop.

ANDERS DAHLBOM