Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Recension: Sahara Hotnights-Marias debut en lågmäld fullträff

maria

Maria Andersson Lundell. Nu är hon sin egen.

ALBUM

*4geting

Maria

”Succession”

Genre: Pop

Vem: Maria Andersson Lundell, 34, har sedan 90-talet varit välkänd i musik-Sverige som sångerska, gitarrist och musikalisk motor i framgångsrika rockbandet Sahara Hotnights. Bandet gav ut sex studioalbum innan de lade ner efter 20 år tillsammans. Hon har också synts som bisittare i ”Pluras kök”.

Vad: ”Succession” är Maria Andersson Lundells solodebut som har producerats av Axel Algmark. I samband med albumsläppet kallar hon sig kort och gott Maria och ger sig ut på en kortare turné i vår: Stockholm 11 maj, Jönköping 13 maj, Malmö 14 maj, Hultsfred 20 maj och Göteborg 21 maj.

Bästa spår: ”Violence”, ”Domino” och ”Lift me up”.

succession-37445505-frntl

Sedan 11-årsåldern har Maria Andersson Lundell (ja, hon gifte sig häromåret med Ulf Lundells son, men det hör egentligen inte hit) ingått i Sahara Hotnights. De har spelat sig genom ungdomen ända upp till vuxenlivet.

De erövrade listor, utlandet och betydde oerhört mycket för andra tjejer som också ville spela rock.

När nu solodebuten släpps, vet man inte riktigt vad som går att förvänta sig. Det första som måste sägas är att de intensiva, slamriga soundet är borttvättat. ”Succession” är en betydligt mer lågmäld skiva, med ett sound som verkligen låter som någon som har vuxit upp och vill hitta nya musikaliska stigar att leta sig fram längs.

Solodebuten inleds med ”Lift me up” – en suggestiv, upprepande låt med ett alldeles underbart arrangemang. Det mest intressanta med ”Birches” är att den låter som en mjuk indie-låt från 1990-talet – precis som Sahara Hotnights vägra låta på den tiden. Refrängen i ”Domino” har ett sorgset melodiskt stråk av Abba och kröns av ursnygga körslingor.

Det hugger till i hjärtat vid textraden ”Afraid I’m running out of chances ever since my father died”, då Maria Andersson Lundell tar sig an det oerhört svåra med att sätta ord på sina känslor efter att ha förlorat sin far när hon bara var 20 år gammal. ”Violence” är en av de bästa och mest framåtdrivande låtarna hittills i år, medan första singeln ”End of conversation” inleds mystiskt men blir förlöst i en direkt refräng.

”Succession” består av ett fint låthantverk som har producerats varsamt av Axel Algmark och resultatet är synnerligen värdigt och vackert.

MALIN COLLIN