Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Betyget: Så bra var tolkningarna

Tomas Andersson Wij, 45, jobbade som kultur- och nöjesjournalist innan han sadlade om och blev popstjärna med albumet "Ebeneser" 1998. Han har skrivit låtar åt artister som Bo Kaspers Orkester, Mauro Scocco, Rikard Wolff och Peter Jöback och haft ett musikprogram på SVT. 

Moneybrother

"Tommy och hans mamma"

Till en början låter Moneybrother som han ser ut: som en tatuerad trubadur. Men efterhand börjar tolkningen snarare kännas som en svettig, ung Ulf Lundell innan den avslutas som ett brinnande Eldkvarn. Känslorna stormkokar när Moneybrother gör rock’n’roll av glädje och sorg.

 

Kikki Danielsson

"Hälsingland"

Tomas Andersson Wijs magnifika landsbygdshyllning får en annan inramning när Kikki riktar texten till sina barn. Musikaliskt är det runt och mjukt, flörten med folkvisa gör att det verkligen låter som att det är lördagkväll på bygdegården. Både fiol och dragspel får plats på Kikkis dansbana.

 

Icona Pop

"The city we call home"

"Landet vi föddes i" tappar sin politiska laddning i sin försiktiga översättning, men den avgörande skillnaden ligger i arrangemanget. Icona Pop kammar hem stilpoäng för ambitionerna men landar snett efter refrängen, när fulsyntarna spårar och allt känns som en identitetskrisande edm-festival.

 

Uno

"Ett slag för dig"

Generöst att plocka in Arne och göra en halv återförening av Freda, även om greppet förmodligen är större i "Tompas" värld än i någon annans. Vore det inte för Unos speciella röst hade dock den här 80-talsmackan låtit som en nyvaken Chris Rea. Nu låter det som en okej b-sida med Freda.

 

Sabina Ddumba

"Orden i vinden"

Hon sjunger inledningen som en psalm, komplett med kyrkoorgel i ljudbilden. Sen går Sabinas tolkning över till att påminna om en pubrocksversion av INXS gamla örhänge "Never tear us apart". Oväntat, och kanske onödigt vågat. Men röstens starka närvaro tar det stormiga dramat i hamn.

 

Eric Saade

“Där får du andas ut”

Saade försöker klä folkvisan i en r’n’b-kostym, och sjunger på bredare stockholmska än någonsin tidigare. Men det är inte det som skaver mest - det är pianoballadens demomässiga produktion, den svajiga tonträffen och oförmågan att få refrängen att kännas annat än tjatig.