Anders Jacobsson och Sören Olsson. Foto: SVEN LINDWALLAnders Jacobsson och Sören Olsson. Foto: SVEN LINDWALL
Anders Jacobsson och Sören Olsson.  Foto: SVEN LINDWALL

"Bert"-författarens ilska mot SVT

Publicerad

SVT tar bort två avsnitt från serien "Bert" på grund av rasistiska och homofoba inslag.

Sören Olsson, en av författarna till böckerna om Bert, är kritisk till SVT:s beslut.

– Jag tycker att det är knasigt, oroligt och ängsligt, säger Sören Olsson.

Tv-serien "Bert" sändes 1994 och ligger uppe i Öppet arkiv på SVT:s hemsida. Men två avsnitt ur serien är raderade av kanalen – på grund av att de innehåller rasistiska och homofoba uttryck.

Sören Olsson, författare till "Bert"-böckerna, kritiserar SVT:s beslut att ta ner avsnitten. Han kände inte till att man ändrat i tv-serien.

– Det var nyheter för mig också faktiskt. Det var lite förväntat, det finns mycket ängslighet om vad som ska sägas i samhället. Jag är inte särskilt förvånad, säger Sören Olsson och lägger till:

– Jag tycker att det är knasigt, oroligt och ängsligt.

 

LÄS MER: SVT raderar svenska kultserien "Bert"

 

Tillsammans med medförfattaren Anders Jacobsson har han tidigare ändrat i böckerna och bland annat tagit bort sexistiska inslag. Men när Öppet arkiv stoppar "Bert" anser han att SVT vill "styra vad folk är kapabla att kunna se".

Författaren: "Tror inte att människor får läggas in på psyket efter 'Bert'"

– Samhället har förändrats mycket under tiden vi skrivit våra böcker, och vi har ändrat i dem för att de ska passa nutiden. Men när man plockar bort såna här saker från Öppet arkiv, då vill man ju styra medias utbud och vad folk är kapabla att kunna se. Jag tror inte att människor får läggas in på psyket för att de tittat på två avsnitt av ”Bert", säger Sören Olsson.

Susanna Balsvik, planeringschef på SVT och ansvarig utgivare för Öppet arkiv, berättar i ett mejl varför kanalen tagit bort de två "Bert"-avsnitten.

 

LÄS MER: Bert var sexistisk – därför skriver vi om

 

"Många tittare har kontaktat Öppet arkiv för att återse Bert. Dock innehåller serien vissa scener med rasistiska uttryck som vi inte vill visa vår barnpublik. Därför har vi valt att inte publicera de avsnitt som innehåller denna typ av språkbruk/scener (s k black-face, n-ordet och nedsättande ord om homosexuella)", skriver Susanna Balsvik och fortsätter:

"Vi har tagit beslut om att vi i vårt uppdrag gentemot vår barnpublik ska vara extra vaksamma gällande uttryck som riskerar att vara nedsättande och sårande för vissa av våra tittare. När vuxna tar del av ett sånt uttryck kan de sätta det i en historisk kontext. Men det är svårt för barnen, många av dem kan inte relatera till en tid då andra värderingar rådde. Det blir då ett uttryck som vi lär dem. Vi skulle aldrig använda ett sådant uttryck i ett nyproducerat program."

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen Nöje på Facebook - där kan du kommentera och diskutera våra artiklar.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag