Det sägs att när pappa läste högt, satt till och med familjens hund i egen stol och lyssnande.
Försäkringsbolagschefen Carl-Fredrik Boye var bokhandeln Gumperts största privata kund. Den faluröda villan i Huddinge var full av klassiska verk och liberala idéer. Som uppväxtmiljö för en känslig tonårsflicka med stor talang och ovanliga böjelser var den perfekt.
För Karin Boye var inget vanligt barn.
”Nu blir det skrik” kunde fyraåringen lugnt säga när hon inte fick sin vilja fram. Lika brådmoget tog hon sig an skolarbetet. Läsandets konst hade hon lärt sig själv som femåring. Nu kastade hon sig med stor energi in i ett eget skrivande som omfattade både hjältesagor, legender, dikter, kristen mystik, komiska kupletter och pjäser (som småbröderna fick uppföra framför soffan).
För Karin Boye var både intelligens och uppror, klarsyn och revolt.
Som student i Uppsala väckte hon uppseende med ett våldsamt brandtal mot männens makt.
Och som medlem i den allt mer marxistiska studentföreningen Clarté for hon till Sovjet - och kom hem som svuren motståndare till det stalinistiska systemet.
Spinoffeffekten blev Kallocain. I sin mest berömda roman målar Karin Boye upp ett 1984, nio år före George Orwell. Och hennes rädsla över världsutvecklingen var utan tvivel befogad. Sovjetresan följdes av två års vistelse i ett Berlin som också sakta gled in under totalitärt styre.
Karin Boye hatade allt som inskränkte individens frihet. Inte minst när hon 32 år gammal slutligen vågade bejaka sin egen bisexualitet.
Hennes lillebror Ulf minns att han fick beskedet under ett besök hos systern i Berlin. Han var inte direkt förvånad. Karin hade alltid dragit åt det manliga i klädsel och val av litterära hjältar. Mamma Signe, däremot, grät och påpekade att dottern faktiskt redan var gift.
En skandal, förstås. I 30-talets Sverige var homosexualitet fortfarande ett brott. Men Karin Boye hade inte klivit ur garderoben för att leva ett liv i skuggorna. Snart ordnade hon så att älskarinnan Margot Hanel kom till Sverige. Ett skenäktenskap arrangerades, vilket på sikt också räddade den tyska judinnans undan gaskammaren.
Till liten nytta, skulle det dock visa sig,
Karin Boyes desillusionerade syn på tillvaron bara växte. I sin berömda dikt I rörelse hävdade hon att det var färden som var viktigast, inte målet. Hennes egen livsresa tog dock abrupt slut utanför Alingsås. Karin Boye hade rest för att trösta väninnan Anita Nathorst som var dödsdömd i cancer, men rollerna blev snart ombytta.
Radiomeddelandet om Hitlers intåg i Grekland blev den droppe som krävdes för att den 40-åriga Karin Boye skulle svälja en burk sömntabletter vid en stor sten i skogen.
Kort därefter tog även Margot Hanel sitt liv.
KALLOCAIN, 1940
I en framtida kontrollsamhälle lever människorna under jord, hotade av krig och bevakade av statens spionkameror och tjallare. Forskaren Leo Kall uppfinner en sanningsserum, Kallocain, som får människorna att blotta sina innersta tankar.
Kuriosa: I hela sitt liv hade Karin Boye en dragning åt det tyska. Både hennes farfar och älskarinna var tyskar. I Berlin arbetade hon också tillsammans med August Strindbergs tyska fru Frida Uhl, vars verk hon översatte till svenska.
Premium
Premium
Premium