NÖJD MED SMYGTITTEN. Jan Guillou har nyligen sett en lång version av den första biofilmen av två som bygger på hans romaner om den svenske korsriddaren Arn Magnusson: Han är mer än nöjd med det han sett. Foto: Nordström Cornelia
NÖJD MED SMYGTITTEN. Jan Guillou har nyligen sett en lång version av den första biofilmen av två som bygger på hans romaner om den svenske korsriddaren Arn Magnusson: Han är mer än nöjd med det han sett. Foto: Nordström Cornelia

"Arn-filmen kommer att få fyra getingar"

Publicerad
Jan Guillou har upplevt ett mirakel.
En ouppnåelig dröm har gått i uppfyllelse.
Hans riddarromaner blir en internationell storfilm.
- Det var helt magnifikt att se, säger han.
Varför trodde du inte på filmprojektet?
– Jag har hela tiden vetat att det varit omöjligt att göra en film om Arn. Det kostar hundratals miljoner. Amerikanskt kapital kommer inte i fråga på grund av det politiska innehållet, och i Sverige kommer man aldrig att kunna mobilisera så mycket pengar.

Nu blev det så – är du nöjd med utvecklingen hittills?
– Ja, det får jag säga. När man skriver scener med riddarhärar som möts i öknen i soluppgången så ser man filmbilden framför sig. Det är oundvikligt.

Hur var det att se filmen?
– Jag har sett den första filmen i en version på två timmar och trettio minuter som ska klippas ner till 2.10. Det ingav förtröstan. Detta är en film som kommer att få fyra getingar och tas emot väl av publiken.

Är regissören Peter Flinth och du överens om det ni vill berätta?
– Ja, absolut. Tricket att överföra en roman till film är att förkorta berättelsen utan att förstöra den, och det tycker jag Peter Flint har lyckats med.

Har du haft full insyn i manusarbetet?
– Ja. Jag har lagt ner ett idogt arbete med att bevaka det, för så fort man vänder ryggen till så skriver de om. Det finns en scen, som jag tagit bort tre gånger, och som sedan skrevs tillbaka för att någon i hemlighet har slagits för att få in denna idiotscen.

Vad beror det på?
– På att alla människor i filmens värld tror att de har en hemlig kunskap. Alla hundratals filmarbetare som är inblandade i projektet är övertygade om att de kan berätta bättre om Arn Magnusson än vad jag kan, just för att de besitter filmens hemlighet.

Vilken är din bedömning av varför SVT hoppade av projektet?
– Jag bedömer inte – jag vet. SVT trodde att eftersom de segat ut på förhandlingarna väldigt länge så var deras förhandlingsläge oerhört starkt. De prutade kraftigt i sista stund – tiotals miljoner är vad den där affären handlar om – och sade: ”Take it or leave it”.

En affärsteknisk fräckis på en sent stadium, alltså?
– Ja, och den gick inte hem. SF visste att TV4 låg i startgroparna, och därför förlorade SVT affären. Det konstiga uppstår när de går ut och förtalar den produkt som de ville köpa. Det fattar vem som helst att det finns massa inspelat material som inte blir biofilm. Därför är Gunnar Carlssons påstående att det inte finns extra material till tv-serien rent befängt.

När kommer film tre?

– Det är inget jag hört talas om. Det finns just nu inga som helst planer åt det hållet.

Kommunerna i Skaraborg funder just nu som bäst på hur de ska tjäna pengar på din riddare. Vilket affärsmässigt skydd har du?

– Jag har en upphovsrätt till allt som heter Arn, och den skulle jag kunna använda på ett väldigt hårt sätt. Det finns Arn-korvar Arn-ostar, och allt möjligt. Men jag bryr mig inte om detta. Jag säger bara lycka till. Jag tänker inte ta procent på några ostar eller korvar.
Åke Lundgren
Åke Lundgren

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen Nöje på Facebook - där kan du kommentera och diskutera våra artiklar.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag