Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

"Annika Lantz och jag var ett kärlekspar"

Peter Settman vet hur det ska låta - redan på dagis regisserade han sina kompisar.
Redan som fyraåring hade Peter Settman en bestämd uppfattning om hur det skulle låta.
Försökskaninerna var kompisarna på dagis.
En hette Annika Lantz och blev själv tv-profil.
Annika Lantz.
Som programledare i "Så ska det låta" är han den vuxne mannen som tillåter sig att leka en stund. Som barn var det tvärtom. Peter Settman var den ende eleven i Stockholmsförorten Aspudden som kom till skolan med fluga, väst och attachéportfölj i hårdplast. Han vägrade ha jeans, vattenkammade håret och blev överlycklig när han under en semester i Benidorm hittade ett par svarta kostymskor med snörning. - Jag var extremt lillgammal. Hade man skrivit en barnbok om mig, så skulle den hetat "Pojken som ville bli stor". Jag snackade nyligen med mina äldre halvsyskon om det här och de sa: "Men, Peter, varför var du så besynnerlig som liten?" Ja, varför? Ett av svaren kan vara att han växte upp utan pappa och själv iklädde sig den rollen. Mamma Marianne Settman hade det något udda jobbet att sälja schweiziska gruvtruckar på svenska marknaden. Pappa Gunnar Törnstrand var polis, men betydligt äldre. Föräldrarna gifte sig aldrig. När Peter föddes var pappan redan 50 år gammal. 15 år senare var han död i cancer. - Det var den lilla farbrorn i mig som bar sorgen. Det tog många år innan jag verkligen bearbetade allt det här. Men det präglar förstås ett barn att mista en pappa i den åldern. Och jag hade väldigt lite kompisar på den tiden.

Hjälp av vänner

Peter Settman har inte gått i terapi i vanlig bemärkelse. Däremot har han med hjälp av nära vänner försökt att analysera sig själv. I backspegeln ser han en grabb som bubblade av kreativitet och som länge kände sig missförstådd. På dagis försökte han sätta upp egna teaterföreställningar och blev förtvivlad när kompisarna inte förstod hur han menade. Dagmamman Barbro Lantz fick ofta trösta en liten regissör som gjort änglavingar av guldpapper som de andra barnen vägrade att bära. Samma sak i skolan, där allting dock blev bättre när Peter Settman flyttade till Sätra och började i femman. Läraren Göran Subenko såg talangen och styrde energin åt rätt håll. På kvällarna satt elvaåringen framför tv:n och sög i sig program som "Starsky & Hutch" och "Baretta". I skolan förvandlade han raskt sina nyvunna kunskaper till egensinniga shower på roliga timmen. Dessutom upptäckte han Gud, musiken och flickorna. Möjligen i motsatt följd. Sätra kyrka hade en mycket aktiv ungdomskör under ledning av kantor Jan-Olov Hermansson. Peter Settman drogs in i gemenskapen och sjöng i kristna musikaler. - Jag var inte killen som man gav i uppdrag att leda i bön, om man säger så. Men jag kände mig som en del av det kristna sammanhanget. - Än i dag tror jag på en gudomlig kraft, även om jag inte skulle kalla mig protestant.

Blev ett kärlekspar

En av körens sötaste sångerskor hette Annika Lantz och var dotter till Peter Settmans gamla dagmamma. Hon var ett av barnen som terroriserats av hans tidiga regissörsdrömmar. Nu blev de i stället ett kärlekspar. - Åtminstone på det viset som 15-16-åringar blir, säger Peter Settman. Vi var väl ihop en vecka då och då. - Annika och jag har fortfarande en mycket speciell relation, en skön jargong, kan man säga. Folk tittar på oss och säger: "Men hallå, är ni ihop, eller?" När vi skulle göra sista avsnittet av Ronny & Ragge, ringde jag henne och erbjöd en roll. Den här gången tackade hon ja. Hon slapp ju änglavingarna av guldpapper.
Annons:
Expressen Refunder Kalkylator

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!