Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Anders Nunstedt: Otroligt välförtjänt

Loreen efter segern. Foto: Sven Lindwall

BAKU. Vilken uppvisning, vilken triumf, vilken osannolik kross, vilken fantastisk kvinna, vilken eufori!

En sådan galen, underbar och härlig segernatt.

Och vilken otroligt välförtjänt vinnare.

Klockan är strax efter ett lokal tid och jag sitter i ett kaotiskt Baku och svettas och pustar som om jag sprungit en mil i maj, i dunjacka. Och andas ut.

Sverige var förhandstippat, och det är ju alltid kul. Inte minst med tanke på vilken speciell artist svenska folket enats kring under den långa schlagervintern. En låt och en sångerska som både experter, tv-publiken och ett antal internationella jurygrupper föll pladask för.

Eric Saade tog tillbaka Sverige i matchen med sin pallplats i fjol. Jag vet inte om den comebacken återigen öppnade ögonen för vårt lilla land i övriga Europa, men det kan ju knappast ha skadat.

Inför finalen var "Euphoria" sådan storfavorit hos betting ­ bolagen, schlagerfansen och i den ena inofficiella omröstningen efter den andra att man nästan blev orolig. Det är ju en gammal svensk tradition att floppa i sådana lägen.

Natten till lördag hamnade jag poolside med den dynamiska låtskrivarduon Peter Boström och Thomas G:son samt flera andra i den svenska delegationen och det jag såg i deras ögon var något annat än nervositet. Det var snarare... skräck.

Då blev jag lugn igen.

Känslan höll i sig under finalkvällen. Nog skulle de fina balladerna - Serbien och Spanien - ta ut varandra lite? Inte kunde väl de ryska discogummorna gå hela vägen när det blev allvar för jurygrupperna i pop­europa?

Sen klev Loreen upp på scenen och gjorde sitt bästa framträdande på den här resan. Eventuellt någonsin, med tanke på den press som lagts på hennes axlar. Loreen stod inför sitt livs chans - och hon tog den.

Inget oväntat snökaos i halsen, ingen bortglömd textrad, knappt något kamerastrul.

Bara en lysande svensk stjärna som stod i bjärt kontrast till 90 procent av startfältet ­ genom att signalera 100 procent kvalitet.

"Euphoria" var fem getingar igen, och den efterföljande omröstningen innehöll inte ens något raffel. Det blev bara en härligt utdragen väntan, där "Euphoria" sakta men säkert drog ifrån genom att plocka poäng överallt.

Schlagergeneralen Christer Björkman såg överlycklig ut medan han konstaterade att segern slutade med över hundra poängs segermarginal. Det är fullkomligt förkrossande. Nästan för bra för att vara sant. Men så är ju det här numret osannolikt bra i sitt sammanhang. Modernt, personligt och coolare än allt annat i går.

Den bästa vinnaren i Euro­vision sedan Abba.

Ja, åtminstone känns det så just den här kaotiska festnatten.

Och apropå Eurovisions största hit genom tiderna så är Loreen en väldigt spännande vinnare. "Euphoria" har redan varit en hit i många delar av Europa, och är något att spinna vidare på.

Det kan vara värt att påpeka igen: Loreen är ju inte lysande för att vara schlager, hon är bra på riktigt.

Det är många kort som måste spelas rätt och det gäller att ha lite tur med given, men hon kan faktiskt bli en popstjärna långt utanför den ofta välisolerade schlagerbubblan.

Vilken jävla grej.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!