Amy Deasismonts smärtsamma ord om ensamheten under tonåren

För Expressen berättar hon ångest, nya låten, sexistiska kommentarer och mannen som stalkade henne
Foto: Mattias Ahlm / Sveriges Radio

”Amy Diamond” fick pendla mellan artistkarriär och att ha högsta betygen i skolan.

I Amy Deasismonts ”Sommar i P1” hörs en berättelse om en tid av ensamhet i ungdomen.

– En person som inte fick vara tonåring, berättar hon. 

Amy Deasismont, 30, tog Sverige med storm när hon släppte låten ”What's in it for me” under 2005, bara tolv år gammal. Hon kammade hem nomineringar i Rockbjörnen, Grammisgalan och NRJ Awards.

Men trots succén, så är det en något sorgsen historia som berättas om den unga artisten ”Amy Diamond”, i hennes sommarprat i P1. 

– När jag var liten och var med i talangtävlingar, och inte vann, så låtsades jag som att jag inte brydde mig. Jag var gjord av stål. Men känslorna måste ut, så jag såg alltid till att slå mig på något sätt. Att med flit gå in i en bordskant, eller slå tån i dörren eller snubbla på parkeringen. Då kunde tårarna få spruta, berättar hon i sitt sommarprat.

– Men jag hade inte ont i tån eller höften. Jag hade ont inuti mig. Domarna tyckte jag var dålig, som elvaåring tänkte jag: det ska jag se till att ni får ångra.

”Är det du som är Amy Diamond?”

I sommarpratet berättar Amy Deasismont en filosofisk berättelse om att städa ur en källare, samtidigt som hon kämpar med en identitetskris. Hon berättar om åren när hon åkte konståkning, kärleken till musiken och de förvirrande känslorna hon har inför namnet ”Amy Diamond”.

– ”Är det du som är Amy Diamond?”, är den vanligaste frågan jag får om jag stannas på gatan. Det är en fråga jag inte vet hur jag ska svara på. Men svaret blir alltid ja. Jag vet ju vad de som frågar vill veta, det känns onödigt att blanda in en främling i min pågående identitetskris.

– För mig är hon ibland ett otroligt hårt arbetande barn som hade så mycket hon ville visa och bevisa. Som inte kunde vänta till att hon var i en rimlig ålder innan hon började jobba. Som var modig, driven och smart. Men ibland är hon en seriefigur. En person jag tvingade mig själv att leva upp till. En duktig flicka som alltid gjorde rätt. En som kunde offra allt för att få vara artist och samtidigt få högsta betyg i skolan, berättar hon och fortsätter:

– En person som ej kände sig nära någon på riktigt, förutom sina systrar. En person som var rädd för att bli medialt lynchad, om hon fångades på bild med en cider i hand innan 18-årsdagen. En person som därför inte gick på fest. En person som inte fick vara tonåring.

Amy Deasismont om ensamheten

Självständighet, ensamhet och att göra allt själv, är vad som genomsyrar artisten Amy Deasismonts sommarprat.

– Om man gör allt själv, så har man bara sig själv att berömma om det går bra och bara sig själv att beskylla om det går dåligt. Det var min filosofi som barn. Varför ändra på ett vinnande koncept?

– Men det blir ganska ensamt att vara ensam. Vem firar man med, när ingen i klubben vill att man ska vinna? Vem delar man skulden med, när man inte hamnar på pallen?

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.