81-årige Dylan kan fortfarande överraska

81-årige Bob Dylan kan fortfarande överraska, skriver Expressens Anders Dahlbom. Bilden är tagen vid ett annat tillfälle.
Foto: DAVID VINCENT / AP TT NYHETSBYRÅN

Det skumpar, förvrängs och sticker iväg åt olika håll.

Bob Dylan förbjuder mobiler men ordnar ändå bra täckning för rätt många infall vid pianot.

På ett sätt är det udda att just Dylan väljer att låsa in publikens mobiler i små tygpåsar under höstturnén. Vi har inte direkt att göra med en spektakulär show med laserljus och explosioner. Scenen är svagt upplyst och inramad med enorma draperier. I dunklet finns ett följsamt kompband samt Dylan själv, en man i svart bakom sitt piano. Han rör sig inte nämnvärt under konsertens dryga hundra minuter. Rent visuellt händer alltså inte mycket att instagramma hem om.

På ett annat sätt är mobilförbudet självklart för en artist som vägrat pressfotografer tillträde i många år. Stora delar av kvällen vinner dessutom på att publiken tvingas koncentrera sig på allt från senaste och fantastiska plattan ”Rough and rowdy ways”. I ”My own version of you” blir stämningen närmast hypnotisk, i ”Black Rider” närmar sig Dylan och bandet Tom Waits ljudbild (och då inte bara för låttiteln). Kvällen igenom gör Dylan sitt yttersta för att inte sjunga originalinspelningarnas melodier. Han kraxar och frustar, kan säkert någon tycka. Han låter mystiskt hotfull, säger jag. Inga fel så långt, alltså. 

Problemen är istället två, eller ett och ett halvt. 

Dels befinner vi oss i en halvfull glob som inte alls passar in för Dylans tidlösa och ofta våldsamma blues-berättelser. Ljudet är förvisso klart men studsar runt. Resten av turnén efter Sverige spelar han typiskt nog i mindre och bättre anpassade konsertsalar. 

Dels har vi mannens pianospel, ett strävt piller att svälja. Konserten igenom hanterar han tangenterna traditionsenligt motströms. Rätt ofta stirrar fem ögonpar däruppe på Dylans fingrar och vad de ska hitta på härnäst. Ofta halvstår han över klaviaturen. När han väl sätter sig ner är det en indikation på att det kommer ett ”solo”. Jag älskar ju trots allt hur han rätt ofta lyckas omdirigera en låts innersta väsen med hjälp av en simpel och till synes felvald pianoslinga. Med några toner kan han styra om och förvränga allt. Vad han exempelvis gör med ”I’ll be your baby tonight” kan jag inte ens förklara. En låt som på några minuter ömsar skinn flera gånger om. Men ibland leder klinkandet inte musiken framåt. Bandet tar sig då vidare trots, och inte tack vare, Dylans piano.

Det här kan ha varit starten på ett långsamt farväl från nobelpristagaren från Duluth. Den eviga ”Never ending tour” verkar avklarad och den nya världsturnén ska enligt affischerna rulla fram till 2024. Vad som sedan händer vet väl bara Bob. Om det här nu verkligen är bland det sista vi får se av honom, så tar i alla fall jag främst med mig hur bra de nya låtarna sitter. Och hur han i avslutande klassikern ”Every grain of sand” plötsligt tar upp munspelet för första och sista gången under kvällen. Globen rycker till.

En 81-åring som fortfarande överraskar ställer sig upp och tittar på sin publik innan allt släcks ner. ”I've already outlived my life by far” som han tidigare under konserten sjöng i en vaggvise-aktig ”Mother of muses”.

Jag hoppas vi hinner ses igen.

Live

Bob Dylan

Avicii Arena, Stockholm

Publik: 6 132.

Vem: 81-årige Nobelpristagaren Robert Zimmerman är den mest inflytelserika låtskrivaren i pophistorien. All övrig presentation är överflödig.

Vad: Är ute på ”Rough and Rowdy Ways World Wide Tour” som ska rulla världen över till 2024. I bandet ingår Bob Britt (gitarr), Tony Garnier (bas), Charley Drayton (trummor), Doug Lancio (gitarr) och Donnie Herron (lite av varje).

Låtlista

Watching the River Flow

Most Likely You Go Your Way and I'll Go Mine

I Contain Multitudes

False Prophet

When I Paint My Masterpiece

Black Rider

My Own Version of You

I'll Be Your Baby Tonight

Crossing the Rubicon

To Be Alone With You

Key West (Philosopher Pirate)

Gotta Serve Somebody

I've Made Up My Mind to Give Myself to You

That Old Black Magic

Mother of Muses

Goodbye Jimmy Reed

Every Grain of Sand

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.