Män i tajt onepiece. Ungefär så kunde det se ut på 70-talet. Tänk en jeansoverall, ganska åtsittande (bortsett från de utsvängde benen), lite urringad, utan ärmar och gärna med en storblommig skjorta under. Många trender kommer ju tillbaka några år senare, men den här kan gärna stanna.Män i tajt onepiece. Ungefär så kunde det se ut på 70-talet. Tänk en jeansoverall, ganska åtsittande (bortsett från de utsvängde benen), lite urringad, utan ärmar och gärna med en storblommig skjorta under. Många trender kommer ju tillbaka några år senare, men den här kan gärna stanna.
Män i tajt onepiece. Ungefär så kunde det se ut på 70-talet. Tänk en jeansoverall, ganska åtsittande (bortsett från de utsvängde benen), lite urringad, utan ärmar och gärna med en storblommig skjorta under. Många trender kommer ju tillbaka några år senare, men den här kan gärna stanna.
Nätbrynjan var riktigt het i början av 00-talet. Männen bar den med sin bara hud under, och kunde snarare liknas vid kassler än en påklädd man. Men det var inte bara männen som älskade nätlinnet. Kvinnorna bar dem också, även dem av oklar anledning. Frågan är vad svenska folket tänkte. Foto: Anders NetshagenNätbrynjan var riktigt het i början av 00-talet. Männen bar den med sin bara hud under, och kunde snarare liknas vid kassler än en påklädd man. Men det var inte bara männen som älskade nätlinnet. Kvinnorna bar dem också, även dem av oklar anledning. Frågan är vad svenska folket tänkte. Foto: Anders Netshagen
Nätbrynjan var riktigt het i början av 00-talet. Männen bar den med sin bara hud under, och kunde snarare liknas vid kassler än en påklädd man. Men det var inte bara männen som älskade nätlinnet. Kvinnorna bar dem också, även dem av oklar anledning. Frågan är vad svenska folket tänkte. Foto: Anders Netshagen
För några år sedan gick det att skåda Familjen Foppatoffla i köpcentrum runtom i landet. Mamma, pappa, barn gick omkring med färgglada Crocs. I köpcentrum! Vissa har fortfarande inte kunnat släppa dem, och visst, de är bekväma. De är dessutom otroligt lätta och säkert fantastiska arbetsskor. Och de passar förstås ypperligt i trädgården, eller till mjukisbyxor. Men... nej. Släpp foppatofflorna. Foto: Fame PicturesFör några år sedan gick det att skåda Familjen Foppatoffla i köpcentrum runtom i landet. Mamma, pappa, barn gick omkring med färgglada Crocs. I köpcentrum! Vissa har fortfarande inte kunnat släppa dem, och visst, de är bekväma. De är dessutom otroligt lätta och säkert fantastiska arbetsskor. Och de passar förstås ypperligt i trädgården, eller till mjukisbyxor. Men... nej. Släpp foppatofflorna. Foto: Fame Pictures
För några år sedan gick det att skåda Familjen Foppatoffla i köpcentrum runtom i landet. Mamma, pappa, barn gick omkring med färgglada Crocs. I köpcentrum! Vissa har fortfarande inte kunnat släppa dem, och visst, de är bekväma. De är dessutom otroligt lätta och säkert fantastiska arbetsskor. Och de passar förstås ypperligt i trädgården, eller till mjukisbyxor. Men... nej. Släpp foppatofflorna. Foto: Fame Pictures
80-talstrenden har ju visserligen varit tillbaka ett tag, men en sak vi inte vill återse på gymmen eller i löpspåren där ute är ju gymnastikdräkten. Ni vet, trikåer, benvärmare och svettband som till och med var en accepterad vardagsklädsel för 30 år sedan. Det må vara nostalgiskt och kanske roligt att klä sig i på maskerader. Men vi kan väl låta det stanna där? Foto: Pelle Nordwall80-talstrenden har ju visserligen varit tillbaka ett tag, men en sak vi inte vill återse på gymmen eller i löpspåren där ute är ju gymnastikdräkten. Ni vet, trikåer, benvärmare och svettband som till och med var en accepterad vardagsklädsel för 30 år sedan. Det må vara nostalgiskt och kanske roligt att klä sig i på maskerader. Men vi kan väl låta det stanna där? Foto: Pelle Nordwall
80-talstrenden har ju visserligen varit tillbaka ett tag, men en sak vi inte vill återse på gymmen eller i löpspåren där ute är ju gymnastikdräkten. Ni vet, trikåer, benvärmare och svettband som till och med var en accepterad vardagsklädsel för 30 år sedan. Det må vara nostalgiskt och kanske roligt att klä sig i på maskerader. Men vi kan väl låta det stanna där? Foto: Pelle Nordwall
Minns ni de enorma skärpen i slutet av 90-talet? De spändes lite löst på höfterna, ovanpå en tröja, på en kjol, jeans, shorts eller... vad som helst. En sak är säker och det är att de inte användes för att hålla upp några byxor, utan snarare för att försöka se snygga ut. Grundregeln kan väl vara att om du har för många accessoarer är det förmodligen bäst att ta av det senaste du satte på. Skärpen är väl ett sådant exempel. Foto: Antonio CalanniMinns ni de enorma skärpen i slutet av 90-talet? De spändes lite löst på höfterna, ovanpå en tröja, på en kjol, jeans, shorts eller... vad som helst. En sak är säker och det är att de inte användes för att hålla upp några byxor, utan snarare för att försöka se snygga ut. Grundregeln kan väl vara att om du har för många accessoarer är det förmodligen bäst att ta av det senaste du satte på. Skärpen är väl ett sådant exempel. Foto: Antonio Calanni
Minns ni de enorma skärpen i slutet av 90-talet? De spändes lite löst på höfterna, ovanpå en tröja, på en kjol, jeans, shorts eller... vad som helst. En sak är säker och det är att de inte användes för att hålla upp några byxor, utan snarare för att försöka se snygga ut. Grundregeln kan väl vara att om du har för många accessoarer är det förmodligen bäst att ta av det senaste du satte på. Skärpen är väl ett sådant exempel. Foto: Antonio Calanni
Glöm den diskreta "jag är naturligt blond"-looken med många tunna slingor. Runt millennieskiftet, det vill säga för inte så fasligt länge sedan, handlade allt om att göra slingorna breda och därmed så tydliga som möjligt, och det nästan zebrarandiga håret bars upp med stolthet. Att se naturligt solblekt ut, nä, varför skulle man göra det?Glöm den diskreta "jag är naturligt blond"-looken med många tunna slingor. Runt millennieskiftet, det vill säga för inte så fasligt länge sedan, handlade allt om att göra slingorna breda och därmed så tydliga som möjligt, och det nästan zebrarandiga håret bars upp med stolthet. Att se naturligt solblekt ut, nä, varför skulle man göra det?
Glöm den diskreta "jag är naturligt blond"-looken med många tunna slingor. Runt millennieskiftet, det vill säga för inte så fasligt länge sedan, handlade allt om att göra slingorna breda och därmed så tydliga som möjligt, och det nästan zebrarandiga håret bars upp med stolthet. Att se naturligt solblekt ut, nä, varför skulle man göra det?
Ju lägre, desto bättre. Så resonerade många när trenden med låga jeans var het i början av 00-talet. Extra snyggt var det om navelpiercingen syntes. Jeansen skulle sitta så lågt som möjligt utan att visa alldeles för mycket av trosorna. Eller av något ännu mer intimt. Vissa lyckades, andra inte... Foto: Robban AnderssonJu lägre, desto bättre. Så resonerade många när trenden med låga jeans var het i början av 00-talet. Extra snyggt var det om navelpiercingen syntes. Jeansen skulle sitta så lågt som möjligt utan att visa alldeles för mycket av trosorna. Eller av något ännu mer intimt. Vissa lyckades, andra inte... Foto: Robban Andersson
Ju lägre, desto bättre. Så resonerade många när trenden med låga jeans var het i början av 00-talet. Extra snyggt var det om navelpiercingen syntes. Jeansen skulle sitta så lågt som möjligt utan att visa alldeles för mycket av trosorna. Eller av något ännu mer intimt. Vissa lyckades, andra inte... Foto: Robban Andersson

7 modetrender vi helst slipper se igen...

Publicerad

Superkorta magtröjor, benvärmare och baggyjeans som nästan hänger i marken.

Du kanske har härliga minnen av modetrenderna, men oj vad fel det kan verka så här i efterhand.

Här är sju trender vi inte vill se igen.

1. Extremlåg midja
Ju lägre, desto bättre. Så resonerade många när trenden med låga jeans var het i början av 00-talet. Extra snyggt var det om navelpiercingen syntes. Jeansen skulle sitta så lågt som möjligt utan att visa alldeles för mycket av trosorna. Eller av något ännu mer intimt. Vissa lyckades, andra inte...

 

2. Jeansoverallen
Män i tajt onepiece. Ungefär så kunde det se ut på 70-talet. Tänk en jeansoverall, ganska åtsittande (bortsett från de utsvängde benen), lite urringad, utan ärmar och gärna med en storblommig skjorta under. Många trender kommer ju tillbaka några år senare, men den här kan gärna stanna.

 

3. Det zebrarandiga håret
Glöm den diskreta "jag är naturligt blond"-looken med många tunna slingor. Runt millennieskiftet, det vill säga för inte så fasligt länge sedan, handlade allt om att göra slingorna breda och därmed så tydliga som möjligt, och det nästan zebrarandiga håret bars upp med stolthet. Att se naturligt solblekt ut, nä, varför skulle man göra det?

 

4. Kassleröverkroppen
Nätbrynjan var riktigt het i början av 00-talet. Männen bar den med sin bara hud under, och kunde snarare liknas vid kassler än en påklädd man. Men det var inte bara männen som älskade nätlinnet. Kvinnorna bar dem också, även dem av oklar anledning. Frågan är vad svenska folket tänkte.

 

5. Familjen Foppatoffla
För några år sedan gick det att skåda Familjen Foppatoffla i köpcentrum runtom i landet. Mamma, pappa, barn gick omkring med färgglada Crocs. I köpcentrum! Vissa har fortfarande inte kunnat släppa dem, och visst, de är bekväma. De är dessutom otroligt lätta och säkert fantastiska arbetsskor. Och de passar förstås ypperligt i trädgården, eller till mjukisbyxor. Men... nej. Släpp foppatofflorna.

 

6. Gymnastikdräkten
80-talstrenden har ju visserligen varit tillbaka ett tag, men en sak vi inte vill återse på gymmen eller i löpspåren där ute är ju gymnastikdräkten. Ni vet, trikåer, benvärmare och svettband som till och med var en accepterad vardagsklädsel för 30 år sedan. Det må vara nostalgiskt och kanske roligt att klä sig i på maskerader. Men vi kan väl låta det stanna där?

 

7. Skärp som inte behövs
Minns ni de enorma skärpen i slutet av 90-talet? De spändes lite löst på höfterna, ovanpå en tröja, på en kjol, jeans, shorts eller... vad som helst. En sak är säker och det är att de inte användes för att hålla upp några byxor, utan snarare för att försöka se snygga ut. Grundregeln kan väl vara att om du har för många accessoarer är det förmodligen bäst att ta av det senaste du satte på. Skärpen är väl ett sådant exempel.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen Nöje på Facebook - där kan du kommentera och diskutera våra artiklar.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag