Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

WHO: Dieselavgaser orsakar lungcancer

FARLIGA AVGASER. Forskare har konstaterat ett klart samband mellan dieselavgaser och lungcancer.
Foto: Stefan Redel, Sredel@Sredel.De

LONDON. Dieselavgaser kan orsaka cancer och placeras i samma riskgrupp som asbest, arsenik och senapsgas, sade WHO:s experter på tisdagen. Exponering kan kopplas till lungcancer och cancer i urinblåsan.

Experterna har omklassificerat dieselavgaser från att eventuellt vara cancerframkallande till att vara cancerframkallande. De uppmanar människor att minska exponeringen för dieselavgaser så mycket det är möjligt.

Uttalandet har väckt bestörtning inom bilindustrin. Biltillverkare i Europa och Indien, de delar av världen där dieslar är vanliga bland personbilar, har sagt att experterna inom WHO-organet IARC borde nedgradera dieselns farlighet. Huvudargumentet för den linjen har varit att avgaserna nu renas på ett helt annat sätt än för några årtionden sedan.

I stället höjs dieseln nu från grupp 2A, ämnen som troligen är cancerogena, till grupp 1, ämnen som definitivt orsakar cancer.

Beskedet kommer efter ett veckolångt möte inom Frankrikebaserade IARC (International Agency for Research on Cancer).

”Ökar risken för lungcancer”

Svensken Per Gustavsson, professor i arbets- och miljömedicin vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet i Stockholm, har suttit med i den expertgrupp som ligger bakom att WHO uppgraderat dieselavgasernas farlighet.

Han tycker att svenska myndigheter nu bör se över gränsvärdet för avgaserna.

– Jag tycker att arbetsmiljöverket bör starta en revidering av sitt gränsvärde, för det är ett värde som är ganska högt, och det finns verkligen anledning att genomföra en sänkning av det, säger han.

Det finns ett stort antal studier som ligger bakom slutsatsen att dieselavgaser ökar risken för lungcancer, säger Per Gustavsson.

– När det gäller dieselavgaser och lungcancer så är det väldigt konsekvent resultat, och i stort sett alla studier av god kvalitet visar ett samband mellan dieselavgaser och lungcancerrisken, justerat för rökning, säger han.

Att dieselavgaser innebär hälsorisker för storstadsbefolkningen är känt sedan tidigare, men luften i storstäderna innehåller också olika slags partiklar, damm, och industriföroreningar.

– Man vet inte i hur hög grad storstadsbefolkningens ökade cancerrisk beror på diesel, men vi vet att man bör sänka partikelnivåerna i våra storstäder, och där är dieselavgaserna en viktig faktor, säger Per Gustavsson.

TT: Bör man som vanlig svensk vara oroad över uppgraderingen av avgasernas farlighet?

– Jag tycker att de arbetsmiljöer där man jobbar med dieselavgaser med motorer som inte har partikelfilter, där bör man verkligen se över om man har en säker miljö. För det finns teknik för att minska avgaserna från dieselfordon, säger han.

Biltillverkare vill nedgradera farligheten

Biltillverkare i Europa och Indien anser att experterna inom WHO-organet IARC borde nedgradera dieselns farlighet. Huvudargumentet för den linjen har varit att avgaserna nu renas på ett helt annat sätt än för några årtionden sedan.

Det argumentet avvisas av forskarna som ligger bakom uppgraderingen. Dieselavgaserna innebär fortfarande en hälsorisk, även om mängden minskats genom rening, resonerar de.

– Man minskar exponeringen med ny reningsteknik, men det finns inga studier om hälsoeffekter av det. Så det kan man inte uttala sig om, säger Per Gustavsson.

– Biltillverkarna vore säkert gladare om man sade att deras produkter var ofarliga, men det finns inga som helst data för att säga något sådant, säger han.

TT: Kan det ändå vara rimligt att anta att hälsoriskerna minskar med den nya reningstekniken?

– Jag säger så här, det är ett steg i rätt riktning, definitivt, men det borde man ha gjort för länge sedan, säger Per Gustavsson.

Ökad dieselförsäljning i Sverige

Försäljningen av diesel i Sverige har ökat under hela 2000-talet och 2010 såldes det för första gången mer diesel än bensin i Sverige.

– Efterfrågan på diesel har ökat starkt under en rad av år och det är en trend som håller i sig, konstaterar Ulf Svahn, vd för Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet.

Diesel används främst för att driva arbetsmaskiner, traktorer och tunga fordon. Men under senare år har allt fler köpt dieseldrivna personbilar och det har drivit upp försäljningen av diesel.

– Vi har noterat att WHO klassat upp dieseln från att eventuellt vara cancerframkallande till att vara cancerframkallande. Vi har ännu inte sett något underlag till denna åtgärd. Vi vet därför inte vad som ligger bakom – om det är partiklarna eller något annat. Här i Sverige och Europa har vi en produkt som är fri från svavel och det sker en utveckling med alternativa bränslen även till tunga fordon, säger Ulf Svahn.

Diesel mest köpta drivmedlet

■■ Försäljningen av diesel har ökat under hela 2000-talet och för två år sedan såldes det för första gången i historien mer diesel än bensin i Sverige. Diesel är nu det mest köpta drivmedlet.
Så här har utvecklingen sett ut under 2000-talet, siffrorna avser försäljning i miljoner kubikmeter.


År         Diesel         Bensin
2000     3,5               5,4
2001     3,6               5,4
2002     3,7               5,5
2003     3,9               5,5
2004     4,1               5,6
2005     4,3               5,5
2006     4,4               5,4
2007     4,7               5,3
2008     4,8               4,9
2009     4,8               4,8
2010     5,2               4,6
2011     6,3               4,2



Källa: SPBI (TT)

Annons: