Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Allt om bilar>Trafik

Publicerad 17 dec 2018 15:53

Miljöforskare: Utsläppen ökar med biodrivmedel

Stefan Wirsenius, miljöforskare på Chalmers.

Stefan Wirsenius, miljöforskare på Chalmers.

Foto: CHALMERS

Det är bra att skillnaderna mellan bensin och diesel lyfts fram. Men tillgången till hållbara råvaror för biodrivmedel är mycket begränsad, menar miljöforskaren Stefan Wirsenius på Chalmers.

– Ökade uttag leder till skövling av regnskogar, säger han.

Stefan Wirsenius är docent i miljö- och resursanalys av jordbrukssystem. Han är kritisk till de officiella beräkningsmodellerna för biodrivmedlens klimatprestanda.  

Huvudinvändningen är att systemgränserna är för snävt satta. Om man räknar bakåt i hela kedjan och även tar hänsyn till alternativ markanvändning orsakar biodrivmedlen i själva verkat ökade utsläpp, menar han.

Men så får man inte räkna i den officiella statistiken. Energimyndigheten skriver i rapporten Drivmedel 2017 att utsläppsvärdena skulle kunna se annorlunda ut om man tar hänsyn till så kallad systemutvidgning – men det är inte tillåtet enligt regelverket.

LÄS ÄVEN: Så blir utsläppen med olika drivmedel – bensin värst 

”Det leder till skövling av regnskogar”

Tidigare i veckan varnade Stefan Wirsenius på DN Debatt för följderna av att satsa på mer biodrivmedel. De negativa effekterna gäller alla biodrivmedel.

Han hänvisade till en artikel publicerad samma dag i den vetenskapliga tidskriften Nature där han stod som medförfattare med forskaren Timothy Searchinger vid Princeton i USA, som länge har forskat om klimatnyttan med biodrivmedel. 

Stefan Wirsenius anser att det officiella sättet att räkna blir alltför optimistiskt och att det spelar ned eller helt bortser från indirekta landeffekter, som är komplicerade att beräkna.

– Närmare hälften av råvarorna till HVO kommer från PFAD och palmolja. Ökade uttag leder till skövling av regnskogar, säger han.

– Visst finns det bra råvaror som tallolja, men tillgången är mycket begränsad. Talloljan svarade för mindre än ett par procent av all diesel i fjol, säger han.

– Det gäller inte bara tallolja, utan även andra råvaror. Om man skalar upp produktionen då förslår inte de hållbara alternativen, säger han.

Hur ser du möjligheten på att använda lignin, som bland andra Preem ställer stora förhoppningar till?

– Det är egentligen samma sak med lignin, inte heller de mängderna är så stora. Svartluten vid massafabrikerna används ju redan till att driva pappersmassaprocessen. Det finns mycket få outnyttjade resurser i naturen som ligger fria att använda.

Etanol då av livsmedelsgrödor? Där är väl potentialen mycket större? 

– Ökar vi odlingar av vete och raps för att få mer  biodrivmedel behöver vi öka åkerarealerna och det leder till avskogning, 

Men biodrivmedelsbranschen har ju längre hävdat att vi har stora mängder åkerarealer i träda, som kan utnyttjas?

– Den mesta av trädan behövs i växtföljden. Arealen långliggande träda utanför växtföljden i Sverige är bara cirka en procent av den totala åkerarealen.

– Globalt sett används åkermarken redan relativt intensivt och behovet av ny åkermark kommer att öka med kanske 50 procent de närmaste 50 åren för att mätta en växande befolkning.

– Till det ska läggas minskade skördar som en följd av klimatförändringarna. I det perspektivet framstår det som olämplig politik att hoppas för mycket på biodrivmedel i transportsektorn, säger han.

LÄS ÄVEN: Här är 9 bästa laddhybriderna just nu 

Inte eller utbyggnaden av eldrift utan utmaningar

Biogas då, som görs av bland annat avloppsslam? Det bränslet kan väl inte ge ökade indirekta utsläpp?

– Biogas av avloppsslam är ett biodrivmedel med mycket låga utsläpp. Men de mängder som kan produceras är små i förhållande till användningen.

Stefan Wirsenius är övertygad om att eldrift kommer att slå igenom. Biodrivmedel blir en viktig, men mycket begränsad tillgång som därför behöver utnyttjas smartare, där de gör mest nytta, kanske i tung yrkestrafik och i flyget, två sektorer som är svåra att elektrifiera med batteriteknik.

Men inte heller en utbyggnad av eldriften är utan utmaningar, menar han. Tillverkningen av batterier kräver stora mängder energi. Det gäller att successivt öka den förnybara andelen.

– Det är komplext i båda fallen (el kontra flytande drivmedel), men principiellt är det lättare att bygga ut elkapaciteten med mer sol och vind än att skala upp framställningen av biodrivmedel, säger Stefan Wirsenius.