Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Allt om bilar>Trafik

Publicerad 21 jan 2019 10:38

Forskare varnar: Utsläppen ökar med fler bensinbilar

1/2

Foto: TT NYHETSBYRÅN

2/2

Foto: JAN COLLSIÖÖ

Omsvängningen från diesel till bensin kan få mycket negativa effekter på utsläppen av koldioxid på sikt.

Varningen kommer från Maria Börjesson, professor på VTI.

– Utsläppen kan öka med 20 procent till 2035 eller ännu mer om trenden inte vänder, varnar hon.

Maria Börjesson är transportforskare på VTI, Statens väg och transportforskningsinstitut. Vi bad henne titta närmare på summeringen av nybilsförsäljningen 2018 och ställa utvecklingen i relation till riksdagens klimatmål om en sänkning av utsläppen från inrikes transporter med 70 procent till år 2030 jämfört med 2010.

Hur ska vi nå målen med den fordonsmix i nyförsäljningen vi nu har med så extremt låg andel rena elbilar, endast två procent?

– Jag vet faktiskt inte. Man skulle ju önskat att de som beslutat om målet hade haft någon plan för hur de ska uppnås.

– Många sätter sitt hopp till den reduktionsplikt som just införts, som innebär att biodrivmedel ska låginblandas i diesel och bensin: 21 procent för  diesel och 4,2 procent för bensin. 

– Men problemen är det knappa utbudet av biodrivmedel; branschen bedömer att vi måste importera mer än hälften av allt HVO som produceras inom EU. Dessutom är en rätt  stor del av detta baserat på palmolja vilket bidrar till avskogning i andra delar av världen. 

– Ett problem med målet i sig att de bara tar hänsyn till utsläpp av koldioxid inom Sveriges gränser. Om det minskar utsläppen globalt verkar vara irrelevant. Men, för att återgå till frågan, med nuvarande politik är vi inte på väg mot att nå målet.

LÄS ÄVEN: ”Helldén som minister – då åker MP ur riksdagen” 

Osäkerheten om miljözoner spär på effekten

Vad händer med utsläppen när andelen dieslar fortsätter att minska och i huvudsak ersätts av bensindrivna motsvarigheter med lägre verkningsgrad? Lägg till att den förnybara andelen i diesel var 21 procent (2017) mot endast 5,6 procent i bensin?

– Precis, andelen bensin i nyförsäljning ökade förra året, och andelen diesel föll, sannolikt beroende på lagstiftningen om miljözoner för lätta fordon som gjorde att dieselbilar framstår i dålig dager. Den osäkerhet om vad som gäller om miljözonerna framåt spär sannolikt på effekten. 

– Håller detta i sig kan det få mycket stora negativa konsekvenser för koldioxidutsläppen efter 2030, eftersom fordonen är i drift så länge och eftersom de högre utsläppen från bensinbilarna i fordonsflottan ackumuleras och växer över tid. 

– Även om trenden svänger tillbaka efter 2022 kan ökningen av andelen bensinbilar i nybilsförsäljningen vi ser nu öka koldioxidutsläppen med omkring 20 procent  till 2035. I värsta fall, om trenden med ökande andel bensinbilar inte svänger tillbaka, kan det bli ännu större effekter på co2-utsläppen. 

– Tar man hänsyn till att andelen biodrivmedel är högre i dieselbilar än i bensinbilar kan  effekten vara ännu större, beroende på hur reduktionsplikt spelar ut framöver.

Så en stor del av förklaringen till skiftet är att bilköparna skrämts av debatten om hotande förbud för dieslar i Stockholm och på andra håll? 

 – Jo. Det är med all sannolikhet lagstiftningen om miljözoner för lätta fordon våren 2018. Så utvecklingen framåt för bensinbilar kanske kan påverkas av utformningen av miljözoner i Stockholm.

– Viktigt är att påpeka att personbilarnas bidrag till hälsofarliga utsläpp i centrala Stockholm är liten, och ändå övergående eftersom nya dieselbilar är så mycket renare än gamla. Däremot ger ett förbud för tung trafik med Euroklass V och sämre från 2021 stor effekt på hälsofarliga utsläpp så länge man kan säkerställa att det efterlevs.

Riskerar en forcerad övergång till batteridrivna elbilar att i praktiken ge ökade utsläpp under flera år om man tar hänsyn till de betydande indirekta utsläppen vid framställningen av battericeller?

 – Ja, det gör det nog. En nyckelfråga är det här med återvinning av batterier, och resurseffektivitet. Ett problem i sammanhanget är att bilarna trendmässigt blir större. 

– För att minska behovet av större batterier behöver vi utforma styrmedel som ökar incitamenten för energieffektiva fordon snarare än fordon med låga koldioxidutsläpp som vi har i dag. 

– Även elbilar bör ha incitament att vara energieffektiva (inte större och större). Det kan minska klimat- och miljöbelastningen av batterierna.