Nya miljömotorn

UPPFINNAREN OCH HANS MOTOR. BERT VISAR UPP SIN UPPFINNING FÖR MOTORS CAROLA ÅLSTIG.

Vill du minska bränsleförbrukningen med 70 procent? Och det med en miljömotor som är fyra gånger effektivare än en vanlig.

Då kanske du ska satsa på Bert Harjus senaste uppfinning.

En miljömotor som han nu har fått patent på.

Åtta mil norr om Luleå ligger Harads. Och här, i en verkstad inhyst i uppfinnarföreningen Idérums lokaler, har Bert Harju stått de senaste åren. Resultatet är en helt ny motorkonstruktion. Genom att konstruera ett drivsystem som bygger på den gamla värmepumpstekniken har han konstruerat en motor som är fyra gånger mer effektiv än en vanlig motor (så kallad Otto eller Diesel motor). Och eftersom motorn är effektivare minskar bränsleförbrukningen med 70 procent enligt Harjus uträkningar.  

Arbetar parallellt

 Harjumotorn har två monterade cylinderpar som arbetar parallellt som två enskilda motorer. De kan även arbeta var för sig.  Det första cylinderparet använder sig av energi utifrån, t ex metangas, det andra cylinderparet använder sig av avgaserna eller trycket som kommer från det första paret. Det ger ett extra krafttillskott på 70 procent. Man kan bygga på flera cylinderpar och få uppemot 300-400 hästkrafter. På grund av det linjära rörelseschemat, i stället för den vertikala vevaxeltekniken, kan man utnyttja kraften mer effektivt. Motorn klarar av att gå på alla bränsletyper men tanken är att den ska gå på metangas. På så sätt kan man lokalt producera sitt eget bränsle. Harjumotorn innehåller 40?-?50 detaljer jämfört med 150-170 i en vanlig motor. Vikten på motorn blir därför också bara en fjärdedel.  

"Ändra i grunden"

 Det här är inte Bert Harjus första uppfinning. Han var bland annat den första att experimentera med uppvärmda backspeglar och torkarbladet. Han har även tillverkat batteriladdare och värmeskåp till bilar.  Bert Harju tror att miljömotorn kan innebära en revolution för bilvärlden. Om bara någon vågar satsa på den. Varför har ingen kommit på det här förut? - Säg det. Alla känner till termodynamikfunktionen men de flesta har bara jobbat med att förbättra och utveckla dagens motorkonstruktion. Det som jag gjort är att ändra i grunden. Men det är inte lätt för en innovatör att få gehör för sina idéer. Motor har tidigare skrivit om rallystjärnan Kenneth Erikssons projekt med att förbättra förbränningsmotorn och att ingen velat lyssna på honom.    

Tidigare uppfinningar av Bert Harju

1970  Tillverkade den första lödkolven med fast lödspets åt LM Eriksson i Stockholm.  1971 Tillverkade det första matvärmeskåpet som gjorde det möjligt att värma mat under färd.   1977 Uppfann en av de första automatiska telefonuppringarna.  1978 Kom på batterladdningstekniken. Den innebär att under batteriets laddning går det inte åt något vatten från cellerna. Laddningen sker mycket snabbare och liten mängd knallgas bildas.  1998 Prisades Harju vid uppfinnarmässan i Bryssel som Sveriges första världsmästare inom innovationsteknik.  1995 - 2002 under den här tiden har Harju fått tolv för sina uppfinningar.    

Så fungerar  Harjus nya miljömotor

Första cylinderparet 1 och 2 får bränsle utifrån. Vid första kolvslaget gör motoraxeln ett halvt varv. Vid nästa kolvslag går motoraxeln ytterligare ett halvt varv. Varje kolvslag ger alltså 50 procent av motorvarvet direkt till motoraxeln det innebär att det krävs två kolvslag för ett helt kraftvarv på motoraxeln.  Det andra cylinderparet (cylinder 3 och 4) gör samma sak, men i stället för att drivas av bränsle utifrån använder man avgaserna från det första cylinderparet. Det ger ett krafttillskott på minst 75 procent. I en konventionell motor är det endast en cylinder av fyra som jobbar och ger kraft. De övriga tre cylindrarna är upptagna med att suga in bränsle, komprimera bränsle och (efter det att bränslet tänds på) skjuta ut avgaserna. I stället för Harjumotorns två kolvslag krävs därför åtta kolvslag för att driva runt motoraxeln. Och då endast med ett krafttillskott på 12,5 procent. Resultatet blir att det krävs höga varvtal (2000-5000 rpm) för att uppnå hög effekt. I en Harjumotor behöver man endast 250-300 varv per minut (rpm) för att få ut samma effekt (hästkrafter) som i en vanlig motor, men det är högre vridmoment.  Lådan i mitten, mellan cylindrarna, sköter omvandling mellan den framgående och återgående rörelsen direkt till samma rotationsriktning på motoraxeln. Konstruktionen gör det också möjligt att förändra slaglängden under motorns arbete Man kan då få två stegs kraftläge på varje växel.

Annons: