Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Allt om bilar>Guider & Tips

Publicerad 26 feb 2016 09:10

Epatraktor: Här är allt du behöver veta

Vill du bygga en a-traktor, eller är nyfiken på alla regler? Läs vår epa-guide!

Vill du bygga en a-traktor, eller är nyfiken på alla regler? Läs vår epa-guide!

Foto: Lasse Svensson

Epatraktor kallas "Sveriges långsamma stolthet" och har många fans - liksom "syskonet" A-traktor.

Här är allt du behöver veta om epatraktorer och A-traktorer.

EPATRAKTOR – BESKRIVNING OCH HISTORIK

En äldre personbil, eller lastbil, som blivit ombyggd till jordbruksmaskin. Namnet syftade på låga priser och enklare kvalitét efter lågprisvaruhuset EPA. Fordonen blev vanliga i Sverige under 1930-talet. Antalet var strax innan andra världskriget, som bröt ut 1939, uppe i cirka 5 000. Den svenska staten tillsatte då en utredning. Den resulterade 1940 i Epatraktorkungörelsen om "hänförande av vissa automobiler till fordonstypen motorredskap". Där beskrevs bestämmelserna om hur en epatraktor fick konstrueras och köras. 1952 infördes registreringsplikt för epatraktorerna.

Den 31 mars 1975 bestämde den sittande regeringen att förbjuda epatraktorerna. Detta eftersom de ansågs utgöra en fara i trafiken. Efter protester och insamling av 6 800 namnunderskrifter backade regeringen och beslutade 1978 att de epatraktorer som redan fanns skulle få finnas kvar. Från och med mars 1980 infördes besiktningsplikt för epatraktorerna. Nu måste alla Epatraktorer göra en kontrollbesiktning första gången efter fyra år och därefter vartannat år.

EPATRAKTOR – "DE ÄKTA"

"De äkta epatraktorerna" är ett uttryck som syftar på de äldre fordonen, som registreringsbesiktigats före 31 mars 1975. De går inte att registrera idag, men får användas i besiktningsdugligt skick.

EPATRAKTOR – TIDIGA REGLER

Ett grundläggande krav enligt epatraktorkungörelsen var att epatraktorn skulle ha en bärande ram och inte någon självbärande kaross. Ett annat krav var att det inte fick finnas någon fjädring på bakhjulen. De monterades stumt i ramen. Någon begränsning på antalet växlar fanns inte, men däremot en maximal utväxling på 10:1 mellan motor och hjul. De drivande hjulen fick maximalt göra ett varv, när motorns vevaxel gjort 10 varv, med högsta växeln ilagd. Ett annat krav var att avståndet mellan hjulaxlarna (hjulbasen) fick vara högst 225 centimeter. Epatraktorn måste även ha en draganordning. Den högsta tillåtna hastigheten i körning på väg var först 20 kilometer i timmen, men höjdes på 1950-talet till 30 kilometer i timmen.

EPATRAKTOR – VOLVO

Volvo Duett var den vanligaste bilen att göra om till epatraktor från slutet på 1960-talet till mitten av 1970-talet. Orsaken var att den var byggd på ram, vilket var ett villkor för epa-bygge. Volvo Duett var också en mycket vanligt förekommande bil. Det innebar att det var lätt att hitta reservdelar. Dessutom gick det lätt att spärra treans och fyrans växel. Att köra på ettans och tvåans växel gav en toppfart på 70 kilometer i timmen med originalmotorn i ett extremt högt toppvarv. Eftersom det inte finns någon fjädring på bakhjulen blir det mycket obekvämt för föraren att köra i den hastigheten.

 

LÄS MER: Skillnaden mellan epa- och A-traktor

A-TRAKTOR

En bil som har fått växlarna spärrade och högsta hastigheten begränsad. En A-traktor ska vara konstruerad för en högsta hastighet på 30 kilometer i timmen. Den ombyggda bilen måste vara ett ursprungligen serietillverkat fordon med en tjänstevikt över (normalt) 2 000 kilo. Vid lägre tjänstevikt ska det ursprungliga fordonet vara konstruerat för en släpvagnsvikt på minst 1 000 kilo. Precis som för epatraktorer måste nu även A-traktorer genomgå en kontrollbesiktning första gången efter fyra år och därefter vartannat år.

A-TRAKTOR – REGLER

Vad måste byggas om?

Bilen ska vara ombyggd "så att det är uppenbart att den inte längre är avsedd för person- eller godsbefordran". Säte för en eller två passagerare får dock finnas. Bilens ordinarie förarhytt eller karosseri ska behållas men måste i förekommande fall kortas så att utrymmet bakom framsäten inte kan rymma passagerare eller gods. Blindutrymme är inte tillåtet. Skåpkarosseri och dubbelhytt måste kortas. Med dubbelhytt menas även pickup-modeller typ Nissan King Cab med nödsäte bakom framstolarna. Hytten på tung lastbil med sovhytt behöver inte kortas.

Om förarhytt saknas

Fattas förarhytt kan en skyddsbåge som förses med väggar och tak - eller motsvarande - kring förare och passagerarutrymme accepteras. En sådan hytt ska "uppfylla skäliga krav på komfort, sikt och inre säkerhet." Rutorna ska vara av härdat glas eller annat material som inte bryts i skarpa spetsar vid krossning. Hytten ska vara försedd med uppvärmningsanordning, defroster och tillfredställande ventilationsmöjlighet. Skyddsbågen ska i monterat skick vara så hållfast att den kan motstå en statisk belastning motsvarande dubbla tjänstevikten, anbringad på förarhyttens översta del.

Barlastflak

Har A-traktorn en tjänstevikt av högst 2 000 kilo och mindre än 60 procent av tjänstevikten vilar på drivhjulen ska den ha barlastflak. Barlastflaket får ha en yta på högst 10 kvadratdecimeter per 100 kilo tjänstevikt, dock högst 125 kvadratdecimeter. Som barlastflak räknas inte täckplåtar mellan rambalkar. Ett barlastflak ska vara öppet - det får alltså inte befinna sig under en bagagelucka.

Draganordning

Någon form av draganordning krävs på en A-traktor. Det kan vara en krok, kula, bygel, jordbruksdrag eller anordning för påhängsvagn. A-traktorn ska även i övrigt vara lämpat som dragfordon.

Avgasrör

Avgasrör ska vara riktat så att avgaserna leds upp alternativt bakåt eller åt fordonets vänstra sida. Uppåtriktat avgasrör ska mynna på så pass hög höjd att inte någon person i fordonet känner obehag. Ifall avgasröret är bakåtriktat ska det mynna rakt bakåt eller åt vänster och inte ovanför horisontalplanet. Är avgasröret åt sidan-riktat ska det vara riktat horisontellt eller snett nedåt.

LGF-skylt

Det ska finnas en LGF-skylt (Långsamtgående Fordon) på A-traktorns bakre del. Skylten ska vara placerad lodrätt med basen nedåt och vinkelrätt mot fordonets längdaxel med en avvikelse på högst 10 grader. Den ska sitta fast på en höjd av minst 0,6 meter och högst 1,8 meter över marken. Skylten får inte placeras innanför en ruta. Den får sitta på bakrutan under förutsättning att det är högst två meter till bakänden av bilen.

Övriga ombyggnader

Övriga ombyggnader – utom kaross och rambyte – kan accepteras vid registreringsbesiktning om de bedöms ligga inom ramen för vad Vägverkets regler för ombyggda fordon tillåter, exempelvis ombyggnad/byte fram och/eller bakaxel, ombyggnad/byte del av stomme eller kaross, ombyggnad/byte bromssystem. När det gäller spårviddsändring gäller fabrikens anvisningar. Om det inte finns sådana kan en ökning av spårvidden på 30 millimeter godtas.

 

LÄS MER: Nya regler – nu måste A-traktorer besiktigas

 

Begränsning till 30 kilometer i timmen

Uppmätt maximal körhastighet får uppgå till högst 30 kilometer i timmen + 10 procent. För att kunna åstadkomma detta måste som regel de högsta växlarna spärras och/eller en extra nedväxlingsanordning monteras mellan växellåda och drivhjul. Automatlåda får inte spärras. Då måste en extra nedväxlingsanordning monteras. För en A-traktor med tjäsntevikt på 2 000 kilo eller lägre får hastigheten på lögsta växeln uppgå till högst 10 km/h vid 2/3 av motorns maxvarv.

Spärrning av växlar

Växlar kan spärras genom något av följande alternativ: Bortmontering av drev, nedslipning av kuggar, igensvetsning av kuggar. Vid bestämning av hur många växlar som måste spärras ska följande iaktas: Har fordonet dieselmotor ska motorns varvtal vid kontroll av maxhastigheten uppgå till det maxvarv som motorn monterad i bil, enligt tillverkaren, är avsedd för. Har fordonet förgasarmotor får motorns varvtal begränsas genom lämplig åtgärd. Begränsningen ska vara utförd så att motorn inte utan svårighet kan ändras till högre varvtal än det som motsvarar 30 km/h på högsta användbara växel. Varvtalet får begränsas bara genom följande alternativ:

1. Fastsvetning av strypringar i insugskanalerna i motorblock eller topplock.

2. Ändring av ventiltider genom byte eller omslipning av kamaxel.

3. Montering av varvtalsregulator. Denna ska vara inställd på det varvtal vid vilken maxeffekten erhålls, enligt tillverkaren.

LÄS MER: Storbråk när polisen ville kontrollera A-traktorer