Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Berggren: Regeringen föll för bilbranschens påtryckningar

Volvos vd Håkan Samuelsson.
Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN
Expressens Jan-Erik Berggren.
Foto: JOHAN JEPPSSON EXPRESSEN

Det påstås att det nya förslaget på för fordonsbeskattning är bra för miljön och många miljöorganisationer har hyllat regeringens omarbetade förslag.

Men bakom mer pengar till elbilar döljer sig en kompromiss som bilbranschen måste älska.

Lite elakt kan man säga att Volvo och andra tillverkare fick som de ville.

Ni kanske minns hetsen när regeringen i våras för första gången presenterade sitt förslag till ny fordonsbeskattning. 

Människor rasade och många missuppfattade förslaget – ordenligt. Flera missförstånd handlade om hur äldre bilar skulle beskattas. Regeringen ville då sänka en gräns från 111 till 95 gram CO2 vilket skulle betyda 352 kronor i mer skatt för de flesta bilister.

11 kronor per dag i ökad skatt fick personer att ta till ord som vore det en krigsförklaring

Lite drygt 11 kronor per dag i ökad skatt fick personer att ta till ord som vore det en krigsförklaring. Och det lugnade sig inte ens när en majoritet fick klart för sig att inte mycket mer än så skulle förändras för äldre bilar.

Miljörörelsen rasade över att elbilarna "bara" skulle få 45 000 kronor och det många ansåg att det faktiskt var en mänsklig rättighet att få köra en stor V8:a utan hutlös beskattning.

Regeringen hukade men bakom kulisserna började de skissa på ett omarbetat förslag. Jag skrev redan då att säkert Volvo och andra stora spelare skulle göra allt de kunde för att mildra förslaget, som det såg ut då skulle betyda straffskatt för många nya Volvo-bilar.

Nu kan vi konstatera att bilbranschen verkligen lyckades vilket gör det svårt att förstå miljövännernas applåder. Här är kompromisserna som ligger bakom förslaget:

1. Gamla bilar. Det blir ingen förändring för äldre bilar alls i och med att gränsen på 111 gram CO2 per kilometer består. Under de tre straffskatteåren används gränserna 95 gram och 140 gram men efter år fyra är gränsen 111 gram tillbaka igen. I längden betyder det att bilbranschen inte behöver ha så bråttom med att få fram bilar som släpper ut mindre än 111 gram. 

2. Mer pengar till el. Elbilarna får en bonus på 60 000 kronor vilket är en ökning från 45 000 kronor. Samtidigt får gasbilarna en höjd bonus från 7 500 kronor till 10 000 kronor. Eftersom tillverkarnas prissättning utgår ifrån kundernas betalningsvilja går såna här bonusar rakt ner i fickorna på bilbranschen. Å andra sidan behövs tydliga styrmedel för att till exempel få Opel att börja sälja sin nya modell Ampera-e i Sverige. Bra också att gasbilarna får mer.

3. WLTP. Här finns, tycker jag, regeringens största misstag. EU införde den 1 september en ny körcykel för alla bilar som typgodkänns i EU i höst. Den 1 september 2018 ska WLTP finnas för alla nya bilar, även de som godkänts tidigare. Men regeringen vill avvakta ytterligare ett drygt år och införa WLTP som grund för beskattningen först 1 januari 2020. Det här är en rejäl eftergift till bilbranschen eftersom de nu i lugn och ro kan växla om till bilar som släpper ut mindre CO2.

Det ser ut som en tanke att regeringens förslag passar som hand i handske till Volvos omställning från bensin- och dieselbilar till elektrifierade bilar. Volvo kommer att ha bilar som passar skattesystemet väldigt bra och det finns gott om tid för en mjuk omställning. Köper du en ny Volvo löper du liten risk att straffbeskattas – om du väljer rätt drivlina förstås.

Regeringen väljer också att inte varken premiera eller bestraffa bilar som drivs med förnybara drivmedel som E85 eller så kallad fordonsgas. Däremot finns krav om ökad iblandning av biodrivmedel i bensin och diesel enligt ett annat förslag.

Så fungerar det nya förslaget

1) För nya bilar införs en straffskatt, malus, under de tre första åren. För koldioxidutsläpp tas en skatt ut med 82 kronor per gram mellan 95 och 140 gram per kilometer. Över 140 gram är skatten 107 kronor per gram. Från och mer år fyra är skatten 22 kronor per gram över 111 gram, samma som tidigare.

2) Den femåriga skattebefrielsen för nya bilar tas bort och istället införs en bonus. Bonusen går från 60 000 kronor, gäller bilar med noll utsläpp, till 10 000 kronor för bilar som släpper ut 60 gram. Gasbilar får en bonus på 10 000 kronor.

3) Fordon som kan drivas med alternativa drivmedel, som E85 (etanol) och fordonsgas (blandning av biogas och naturgas) får ingen förhöjd fordonsskatt.

4) Bränslefaktorn för nya dieselfordon ersätts med ett bränsletillägg som görs oberoende av fordonsskattens storlek.

5) Miljötillägget för dieselfordon på 250 kronor behålls.

6) Regeringen föreslår att den nya WLTP-körcykeln ska ligga till grund för beskattningen från och med den 1 januari 2020.

7) Över tre år kommer den nya fordonsbeskattningen att ge regeringen cirka en miljard kronor i överskott.

8) Enligt förslaget ska den nya fordonsbeskattningen gälla bilar som säljs efter den 1 juli 2018.

Annons: