Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Allt om bilar>DÄCK

Publicerad 21 sep 2017 16:14

Luftforskare: Inte bara att förbjuda dubbdäcken

På Odingatan i Göteborg är det inte tillåtet att köra med dubbdäck.

På Odingatan i Göteborg är det inte tillåtet att köra med dubbdäck.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON GT/EXPRESSEN

Vintern kommer och med den debatten om dubbdäckens betydelse för miljön.

Dubben river upp skadliga partiklar men kanske är inte ett totalt förbud den bästa lösningen.

– Det är egentligen ingen som vill ha bort dubbdäck helt och hållet. De gör naturligtvis nytta på isiga vägar, det är ingen tvekan om det, säger Anders Ljungman, universitetslektor vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin.

Dubbdäcken river upp partiklar från asfalten och de partiklarna är skadliga för människan. Det har många undersökningar visat. Men Anders Ljungman, universitetslektor vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin, vid Linköpings universitet, har tittat lite djupare på problemet.

LÄS MER: Däckbyte – här är alla datum och regler 

– Att partiklar i luften som helhet inte är bra för oss är det nog ingen som ifrågasätter. Problemet är att vi utsätts för en blandning av många olika partiklar och vi vet inte vilka som är ”värst”. Vi vet att partiklar som rivs upp från vägbanan, särskilt av dubbdäck, utgör en stor del av den totala mängden. Däremot vet vi ännu inte hur just de partiklarna bidrar till de toxiska effekterna som uppstår i människokroppen när vi utsätts för totalblandningen av allt som vi andas in, säger Anders Ljungman i en artikel publicerad på universitetets hemsida: här. 

Kan ge inflammation i luftvägarna

Ljungmans forskargrupp har undersökt olika typer av partiklar som skapats vid friktion mellan dubbdäck och vägbana.

– Vi såg att de partiklarna har potential att ge upphov till inflammation i luftvägarna. Inflammationen kan i sin tur exempelvis förvärra astma, säger Anders Ljungman.

LÄS MER: Var fjärde bilist i Skåne kör med vinterdäck på sommaren 

Nu finns det flera olika sorters partiklar och framför allt olika storlekar.

– På senare tid har man sett att de större partiklarna inte alls kan betraktas som ofarliga. Vi och andra har sett att de kan stimulera inflammation. Vi har också visat att friktionen mellan däck och vägbana även bildar en stor mängd mycket små partiklar, så det blir en blandning av storlekar. Det sista ordet är nog inte sagt ännu om vilken storlek som är farligast

Tror inte på ett förbud

Ändå tror inte Anders Ljungman på ett förbud mot dubbdäcken.

– Det är egentligen ingen som vill ha bort dubbdäck helt och hållet. De gör naturligtvis nytta på isiga vägar, det är ingen tvekan om det. Men framför allt är det så att asfalten på vägnätet i Sverige är gjord för att vi ska köra med dubbdäck på den, säger Anders Ljungman.

– Om vi inte skulle använda dubbdäck skulle vi vara tvungna att riva upp mycket asfalt och lägga ny, mjukare asfalt som ruggas upp av däck utan dubbar. Om vi plötsligt tog bort alla dubbdäck men behöll asfalten skulle vi få problem med att däcken i stället polerar asfaltsytan så att den blir hal. 

Fler åker kollektiv efter förbud

I Stockholm är det förbjudet med dubbdäck på bland annat Hornsgatan. Förbudet infördes 2010. Mats Gustafsson är forskare på VTI och han har studerat utfallet.

– På Hornsgatan i Stockholm har 20–30 procent av bilarna dubbdäck, jämfört med runt 60 procent av bilarna i resten av staden. Så det har ju effekt. En farhåga var att trafiken bara skulle flytta till närliggande gator, men dubbdäcksförbudet verkar i stället ha lett till att fler åker med kollektivtrafiken i stället för med bil, vilket är positivt för miljön, säger Mats Gustafsson.

LÄS MER: Experten: Här är farliga däcken

Andra metoder kan förbättra luften

En metod för att förbättra luften utan att förbjuda dubbdäcken är att försöka se till att de partiklar som bildas stannar kvar på vägbanan. När det är torrt dammar det mer och då finns det fler skadliga partiklar i luften som andas in. Därför kan dammet bindas med hjälp av till exempel saltlösning på vägarna. En annan metod är att suga upp dammet.

– Särskilt dammbindning verkar vara effektivt. Det tar ju inte bort själva orsaken till problemet med vägpartiklar, men minskar symtomet, säger Mats Gustafsson.

Anders Ljungman vill också forska i själva beläggningen.

– Vi kommer även i fortsättningen att ha en friktionsyta mellan farkosten och ett underlag och då kommer partiklar att skapas. Därför tror jag att en viktig forskningsfråga för framtiden är att hitta de material i vägar, dubbar och däck som ger de minst farliga partiklarna. Vi behöver undersöka den relativa toxiciteten hos de olika partiklar som skapas för att få kunskap om deras kapacitet att orsaka skada. Det bör vi göra innan vi asfalterar om hela Sverige eller drar nya framtida infrastruktursystem, säger Anders Ljungman.