Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Allt om bilar>BILTESTER

Publicerad 13 apr 2012 14:47

Lancia Voyager: Nya mot gamla

NYA: Fantastiska utrymmen och fin komfort

Bilköpare över hela världen har under snart tre decennier upptäckt att det går att få fin komfort och utrymmen i världsklass till ett rimligt pris.

Och nu reser Voyager vidare i framtiden.

Frågan är när succén ska ta slut? Chrysler Voyager och Grand Voyager har sålts i fler än 10 miljoner exemplar under den tid som -modellnamnet funnits. Och det finns flera förklaringar till att Voyager gjort succé med varje generation som kommit ut på marknaden.

Voyager har hela tiden bjudit på utrymmen i världsklass, fin komfort, rikligt med utrustning – och en anständig prislapp. Och det här gäller inte minst den senaste modellen.

Den Voyager som nu säljs i Europa är samma bil som heter Chrysler i USA, men här säljs den av Fiat som klämt in den i varumärket Lancia. De enda skillnaderna är i princip en logga i grillen och en analog klocka i mittkonsolen.

Nya Voyager är en riktigt stor bil – den är hela 5,3 meter lång. Det ger naturligtvis fantastiska utrymmen och man sitter siktigt bra i fyra sköna fåtöljer och en tresitssoffa längst bak. Och då finns det fortfarande en hel del plats över för bagage. Behöver man lasta riktigt mycket går alla stolar att fälla ner i golvet. Plötsligt har man en skåpbil som sväljer allt.

Det är ingen stor upplevelse att sitta bakom ratten på nya Voyager. Trots att den sexcylindriga motorn ger 283 hk så upplevs den som tung och lite sävlig. Och det är automatlådans fel. Det är en märklig skapelse som tar allt för lång tid på sig att reagera. Och när det väl händer något så känns det som om lådan ibland väljer en växel för att sedan snabbt ändra sig. Jag stördes också av att antispinnsystemet reagerade för långsamt. I halt väglag tilläts framvagnen att flytta sig för mycket i sidled innan systemet hann få ordning på det hela.

Men det är kanske inte bakom ratten som man ska uppleva den här bilen. Mjuk fjädring och en riktigt lång hjulbas har skapat en fantastisk komfort för passagerarna.

GAMLA: Mycket bil för pengarna

Den är ful, slö och otroligt törstig.

Dessutom är kvalitén minst sagt tvivelaktig.

Men en gammal Grand Voyager kostar väldigt lite att köpa. Och man får mycket för pengarna.

En Grand Voyager från slutet av 1990-talet köper man för att man behöver utrymme. Och i en Grand Voyager finns gott om plats.

Man åker också skönt i den här bilen, även om det kan kännas lite gungigt med bladfjädringen i baken. Och bilarna är ofta fullproppade med komforthöjande utrustning – som fungerar om man har lite tur.

Voyagers kvalitet har sågats många gånger genom åren.

Och med all rätt.

Det allvarligaste problemet är den automatlåda som är standard till alla sexcylindriga motorer. Det är mer regel än undantag att den till slut rasar. Och då blir det dyrt. Riktigt dyrt.

Skumma elektroniska fel förekommer också ofta. Ett ganska vanligt elände är att bilens startspärr strular. Felmeddelandet ”Alarm set” visas i displayen och bilen går inte att starta. Det brukar röra sig om en trasig lödning eller ett anslutningsproblem i BCM-modulen. Dyrt att fixa på verkstad, men rätt lätt att ordna själv om man bara har en lödpenna.