Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Allt om bilar>Bilnyheter

Publicerad 20 mar 2019 15:11

Risk för skattesmäll för nya bilar – så slår den mot dig

Volvo XC90 förlorar sin status som klimatbonusbil.

Volvo XC90 förlorar sin status som klimatbonusbil.

1/2

Foto: Volvo

Störst procentuell ökning blir det för den som köper en Lexus ES 300h. Den blir hela 180 procent dyrare med den nya mätmetoden.

Störst procentuell ökning blir det för den som köper en Lexus ES 300h. Den blir hela 180 procent dyrare med den nya mätmetoden.

2/2

Foto: Lexus

Nästa år riskerar de flesta nya bilar högre årlig fordonsskatt – igen. 

Bakgrunden är en ny tuffare mätmetod för förbrukning och utsläpp.

Den ger högre värden och därmed höjda skatter – om regeringen inte gör några justeringar i höst.

I en del fall det nya systemet extra hårt – Volvos laddhybrid XC90 T8 förlorar statusen som klimatbonusbil.

NEDC och WLTP är mätmetoder för att se hur mycket nya bilar förbrukar och släpper ut innan de kan godkännas för trafik i EU. Det låter krångligt och är det också, men resultaten är viktiga att hålla koll på vid köp av ny bil. 

Så slår nya reglerna mot din bil

NEDC har rötter ända tillbaka till 1980-talet då bilarna var betydligt enklare konstruerade. Att mäta en modern bils förbrukning med NEDC ger alldeles för låga värden. Skillnaden mellan uppmätta värden och verklig förbrukning har stadigt ökat i takt med att bilarna fått mer utrustning.

Det är bakgrunden till den tuffare körcykeln WLTP. Den ersätter gradvis NEDC. Första steget togs i september 2017 för nya modeller och det andra i september 2018 då alla nya personbilar omfattades. Under en övergångstid redovisas värden för både NEDC och WLTP, men när den årliga fordonsskatten ska beräknas i bonus malus, då gäller det lägre värdet – till utgången av 2019. Från den 1 januari nästa år baseras skatten – eller mer korrekt malus-delen i bonus malus – på utsläppen enligt WLTP.

De flesta bilar får betydligt högre förbrukning och utsläpp i WLTP.  Hur mycket högre framgår av tabellen härintill. Där har vi tagit med 20 nya modeller i skilda storleksklasser som exempel.

 

https://datawrapper.dwcdn.net/CMhfE/1/

Som synes är spridningen stor. Jaguars lyxbil XJ blir bara fyra centiliter törstigare per mil (plus sex procent) i WLTP.

Även klimatbonusbilar påverkas. Volvos lyxiga laddhybrid XC90 T8 ökar med hela 40 procent, från 2,5 till 3,5 liter/100 km. Utsläppen av koldioxid stiger därmed till 79 gram/km, vilket med dagens regler innebär att den förlorar sin status som klimatbonusbil.

Ser man hela gruppen blir den genomsnittliga ökningen i förbrukning 21 procent och av koldioxid 30 procent.

LÄS MER: Här är bilarna som har dyrast fordonsskatt 

”En politisk fråga att ta ställning till”

När beslutet om bonus malus togs 2017 visste ingen hur resultaten i WLTP skulle bli. Därför lades en passus in om att 2019 se över utfallet.

– Vi ska göra en översyn av effekterna under året. Det kan hända att det finns skäl att justera hur både malus och bonus slår, säger Martin Larsson, kansliråd på miljödepartementet. 

– Det blir i så fall en politisk fråga att ta ställning till och något som kan bli aktuellt i höstbudgeten för att börja gälla den 1 januari nästa år, säger han.

”Motverkar förnyelsen av fordonsflottan”

Anders Norén, teknisk chef på branschföreningen Bil Sweden hoppas på en översyn av hela bonus malus.

– Vi förväntar oss en översyn. Det har man gjort i andra länder. Man måste justera malus så skatterna inte höjs med automatik. Bilarnas miljöbelastning är ju precis densamma den 31 december som den 1 januari, säger han.

– Vi önskar också att systemet blir mer teknikneutralt. I dag får gasbilar bonus, men inte E85 eller HVO100, två drivmedel med mycket hög klimatreduktionseffekt, säger han.

– Dessutom anser vi det helt fel att ställa samma krav på lätta lastbilar som på personbilar. Man måste ta hänsyn till fordonens transportnytta, säger Anders Norén.

LÄS MER: 10 lyxbilar som rasat i pris 

Han är också kritisk till att malus gäller i bara tre år. Det skapar oönskade tröskeleffekter, menar han.

– Malus bör fördelas ut över bilens hela livslängd, alternativt under 5-7 år istället för under tre år som i dag. Nu finns risken att folk behåller bilen längre än tre år, som är vanlig leasingperiod, eftersom bilen då får normal skatt igen. Det finns också en risk att importen av tre år gamla och äldre bilar ökar på bekostnad av nybilsförsäljningen. 

– Sammantaget motverkar det förnyelsen av fordonsflotten, vilket kan bromsa utvecklingen mot fordon som är säkrare och har lägre miljöpåverkan, säger Anders Norén.