Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Allt om bilar>Bilnyheter

Publicerad 8 nov 2016 14:53

Hur bra är elbilen för miljön?

Nu reder vi ut elbilens för- och nackdelar. På bilden: opels nya elbil Ampera-e som lanseras nästa år.

Nu reder vi ut elbilens för- och nackdelar. På bilden: opels nya elbil Ampera-e som lanseras nästa år.

Foto: Opel

Elbilen kommer med stormsteg och dess framtid ser ljus ut. Men hur miljövänlig är den egentligen?

Allt om Bilar lekte djävulens advokat och ställde en riktig expert mot väggen – Fredrik Sandberg, chefredaktör för Elbilen i Sverige.

Elbilens batterier laddas av en elmarknad som är allt annat än 100 procent ren. Och i de flesta andra länder ser det ännu värre ut än i Sverige. Flyttar vi inte bara problemet med utsläppen?

– Elmarknaden i Sverige är i stort sett 100 procent ren. 91 procent av Sveriges el bestod förra året av vattenkraft, kärnkraft och vindkraft. Resten producerades av kraftvärme. 98 procent av elproduktionen är med andra ord i det närmsta koldioxidneutral. Vi säger ju inte att det inte är miljövänligt att ta tåget i Sverige för att tågen i Polen går på el från kolkraftverk.

– Dessutom visar flera studier att även om elbilar körs på den smutsiga europeiska elmixen så blir utsläppen totalt sett mindre om man kör elbil. Samma sak gäller i USA, enligt en ny studie.

– Det fina med elbilar är att man som ägare själv kan välja med vad man vill ladda sin bil med. Har man bara kolel i kabeln, kan man köpa solpaneler som dessutom ger billigare el. Elbilar ger konsumenterna möjlighet att välja, och elproduktionen uppmärksammas på ett helt annat sätt. Fler elbilister ger grönare el.

– Elbilen passar utmärkt i ett energisystem som genomgår stora förändringar. Den europeiska elmixen blir grönare för varje år och förra året var första året då grön energiproduktion gick om fossilproducerad el i antalet nya anläggningar, enligt Internationella Energiorganet, IEA. Energisektorn blir allt grönare, transportsektorn ligger efter.

Smutsar ned mer under sin livscykel?

Enligt "Norges tekniska och naturvetenskapliga universitet kan elbilarna i själva verket smutsa ned miljön mer än en bensin- eller dieseldriven bil." Dvs att den är värre än alternativen, om man mäter från tillverkning till skrotning. Vad anser du om detta?

– Den där Statoilfinansierade studien har kritiserats för att ha baserat sina uträkningar av elbilens olika delars miljöpåverkan genom att räkna på materialet som går åt i en 1 000 kg tung industrimotor. En motor i en Nissan Leaf väger dryga 50 kg. Det finns gott om studier som visar motsatt resultat, men som sällan uppmärksammas.

– Elbilens utsläppsfria profil är lätt att göra klickbeten av eftersom det inte krävs mycket för att göra en nyhet. Ett sådant exempel är Veckans Affärers osignerade osaklighet från 2011, som brukar ligga på klicktoppen, trots att den helt saknar källhänvisningar och baseras på ren spekulation samt är föråldrad. Expressen gjorde nyligen en stor nyhet av den. Det finns fler och nyare studier att vända sig till. Elbilsindustrin är dessutom ny och genomgår stora förändringar på produktionssidan i snabb takt.

Brytningen av litium

Elbilsbatterierna kräver mycket litium och brytandet av den metallen kommer antagligen inte ske på ett hållbart sätt över hela världen. Är det ändå försvarbart?

– Elbilens största miljöbelastning finns vid batteritillverkningen, ja. Men hittills har produktionen av litium-jon-batterier till bilar varit en marginell verksamhet. Det har dessutom funnits en överkapacitet. När vi nu är på väg mot en storskalig elbilsproduktion ser vi att produktionen av batterier också kommer att förändras. Teslas stora fabrik, Gigafactory, i Nevada kommer att helt drivas av grön energi och råvarorna säger de ska komma från lokala gruvor. Mercedes stora batterifabrik i Tyskland som byggs för deras kommande elbilar ska fungera på samma sätt.

– Elbilar och dess batterier kan tillverkas i stort sett CO2-neutralt, något som jag är övertygad om att konsumenterna kommer att kräva.

Metall från konfliktområden

I elbilsbatterierna finns det kobolt. Ungefär halva världsproduktionen av kobolt kommer från konfliktdrabbade Demokratiska republiken Kongo. Stridigheterna är hårt kopplade till de stora naturresurserna och det går inte på långa vägar att hävda att handeln med kobolt går rätt och riktigt till. Ska batterimarknaden ändå gå först?

– På samma sätt som med alla råvaror till batterier kommer en dramatiskt ökad efterfrågan leda till en ökad professionalisering av gruvdriften och gruvor som tidigare har varit olönsamma kan öppnas. Kobolt finns exempelvis i Finland. Ökar efterfrågan och högre priser gör det ekonomiskt försvarbart att öppna gruvor som tidigare har varit stängda, som de stängda kobolt-gruvor som exempelvis finns i USA.

– Det är av den här anledningen som vi behöver en ”gigafactory”, en gigantisk batterifabrik i Sverige som kan försörja Europas biltillverkare med billiga och rena batterier. I Norden har vi alla metaller som behövs i ett litium-jonbatteri, och vi har en grön och billig el till tillverkningen. Peter Carlsson, tidigare logistik- och inköpschef på Tesla jobbar just nu på att få en till stånd en gigafactory i Sverige.

– Dessutom arbetar man för att minska mängden kobolt i batterierna och går mot att man i stället har mer nickel. Och där man utvinner nickel finns kobolt, som i den finska nickelgruvan.

Större däckslitage

Nya studier visar att elbilarna sliter mer på däcken. Bensindrivna bilar är "snällast" och dieselbilar någonstans i mitten. Stämmer detta, är det bara att vänja sig eller går det att ändra? Mer och snabbare slitna däck är ju en klar trafikfara.

– En BMW i3 väger från 1,2 ton och är tillverkad i rostfria material som kolfiberförstärkt plast och aluminium. Bilar går att göra lätta trots tunga batterier, vilket BMW visat. Bilen, vid sidan om batteriet, är dessutom producerad i fabriker som har noll CO2-utsläpp.

– Att elbilar på grund av sina finfina köregenskaper skulle accelerera mer och därmed slita mer på däcken… tja. Det är ju upp till var och en. Min bil har efter två år och närmare 3 000 mil knappt märkbart slitage på däcken.

 

Hur är en elbils köregenskaper jämfört med en bensindriven bils?

– Underbara. Växellös acceleration, inget skak från bensinmotorn, tystnad och mycket bättre körkänsla i gaspedalen eftersom elmotorn är mycket mer responsiv än en bensinmotor.

Hög inköpskostnad

Varför är elbilar så dyra?

– Av flera skäl. Det är inte bara batterierna som hittills har varit dyra. Även kostnader för forskning och utveckling, växelriktare, elmotor, batteriövervakningssystem och annat har lagt på priset samtidigt som volymerna har varit så små. Det vi ser nu har skett är inte bara ett dramatiskt prisfall för litium-jonbatterier. Andra delar som hör till elbilen har också fallit i pris. Och kommer även göra det i fortsättningen allt eftersom volymerna blir större.

 

Är det billigare att äga & köra en elbil, och i så fall hur mycket billigare jämfört med en lika stor bil som drivs av fossila bränslen?

– En KTH-studie visade för några år sedan att det blev samma totala kostnad per månad att köpa en BMW i3 som en Volvo V40 T4 om man kör 1 500 mil per år. Och då är i3an betydligt dyrare i inköp. Kör du längre sträckor blir det med andra ord billigare, trots att elbilen är dyrare.

 

Går det "tjäna in" elbilsköpet om jag bara tänker på min egen ekonomi?

– Definitivt, framför allt om man pendlar till jobbet och har många mil per år. Det är nog här som elbilen passar bäst, som pendlarbil. Ett räkneexempel: Kör man 3 000 mil per år kostar bensinen cirka 30 000 kronor. Jämför det med en elbil som samma sträcka kostar cirka 4 500 kronor i elförbrukning. Hittar man en begagnad elbil som klara pendlingen så har man snabbt tjänat in den. Elbilar håller längre och kräver mindre service vilket gör dem ännu mer ekonomiskt försvarbara.

Behövs en särskild laddare?

Om jag köper en elbil, behöver jag installera någon slags specialladdningsstation hemma? Eller räcker det med ett vanligt el-uttag?

– Man bör skaffa sig en laddbox. Gör man inte det bör man se över sitt uttag, men inte bara det; dragningen från elskåpet till uttaget måste vara fräscht och har rätt dimensioner. Ta hem en elektriker som ser över ditt elsystem och uttag om du skaffar elbil. En laddbox har även fördelen att man med den kan ladda på max.

 

Om jag laddar min elbil i ett vanligt eluttag, hur långt tar det innan den är fulladdad?

– Det beror på vilken bil du har. En Tesla med 90 kWh stort batteri tar från tomt till fullt cirka 40 timmar. Det är därför som de helst laddar från trefasuttag. Tiden går då ner till cirka 10 timmar. Och tio timmar är vad det tar för de flesta elbilar i vanliga uttag. Full tank varje morgon alltså.

 

Kan elbilarna hantera vårt kalla klimat? Hur stor är egentligen risken att jag blir stillastående någonstans? Det är svårt att gå och hämta en dunk el.

– Batteribilar klarar kyla alldeles utmärkt, men man får kortare räckvidd på vintern, och det kan också gå långsammare att snabbladda. Men vet man med sig dessa saker är det inga problem. Det finns mätare i bilen som talar om hur långt man har kvar, och uttag finns i stort sett överallt om man skulle stranda. Det har inte hänt mig ännu, och ingen av de elbilsförare jag känner heller (varav en som kört elbil sedan 1992).

”Potentiell landsbygdsbil”

Storstan är en sak, men i exempelvis Norrlands inland kan ju en stillastående bil/lastbil/traktor/skoter innebära stor fara. Är eldrivet fordon svaret även där?

– Bensinstationer stängs ner i Norrlands inland. Det finns allt färre serviceverkstäder. Men det är där man behöver bilen som mest. Jag skulle nog säga att Norrlands inland är det ultimata stället för elbil. Elbilen har mycket litet servicebehov och kan laddas överallt – eluttagen finns ju kvar även efter att macken stänger ner. Med längre räckvidd på bilarna, som nu är på väg ut, är elbilen en potentiell landsbygdsbil.

 

Om det står att ett batteri räcker i 40 mil – stämmer det verkligen? Och hur långt räcker det i 20 minusgrader?

– Bilföretagen uppger ofta vad räckvidden är enligt vad som kallas den europeiska körcykeln. Det är rena fantasisiffrorna, som de har uppnått under väldigt optimala förhållanden. Men bilföretagen har blivit mycket bättre på att uppge vad man kan vänta sig för räckvidd under normala förhållanden. I fallet 40 mil är en mer rimlig siffra – om man tar exemplet Renault Zoe som uppger just 40 mils räckvidd – mellan 20 och 30 mil. Allt beror på körstil, väderförhållanden och hur terrängen ser ut.

– Det lättaste för att få reda på en bils räckvidd är att kolla batteristorleken. Räkna med 2 kWh per mil på vintern. Har man då ett 40 kWh stort batteri är räckvidden 20 mil. På sommaren blir förbrukningen cirka 1,5 kWh, det vill säga i det här fallet 27 mil.

Brandrisk

Kan ett elbilsbatteri bli överhettat och börja brinna?

– Självklart. Men i bilarna är de skyddade av mängder av säkerhetsanordningar och kylsystem som gör att det är extremt ovanligt. Jag känner bara till ett fall där en Nissan Leaf, har brunnit. Den modellen är såld i över 250 000 exemplar – och som det har körts miljardtals kilometer. Och i det fallet är det fortfarande oklart om batteriet var inblandat. En bensintank innehåller mer än fem gånger större mängd explosiv energi än i Tesla Model S med största batteripacket.

 

Hur farligt är det för bilens förare & passagerare om batteriet skadas i en krock?

– Det beror på hur allvarlig krocken är. Batteripacket är byggt kring en mängd säkerhetsanordningar för att det inte ska ta eld, vilket är det normala vid krascher. Vid extrema fall, som när en Tesla klövs mitt itu i en våldsam krasch kan brand uppstå. I USA brinner cirka 150 000 vanliga bilar per år. Ingen bilteknik är helt ofarlig.

– Viktigt att komma ihåg är att elbilar krocktestas på samma sätt som vanliga bilar.

 

Drar en elbil till sig blixten lättare, och vad händer om en elbil träffas av blixten? Skadas den värre än en bensindriven bil?

– Batterierna är instängda i vad som kallas Faradays bur, det vill säga att de är avskärmade från elektriska fält. Det fungerar på samma sätt som karossen på bilen, som skyddar mot åsknedslag av samma anledning och drar inte till sig åska mer än andra bilar.

 

Många tror att elbilsmarknaden kommer växa explosionsartat de närmaste åren. Vilka krav ställer det på samhället & infrastrukturen?

– En sådan utveckling tror jag inte de företag som bygger laddinfrastruktur, ser som fulla av samhälleliga krav. Snarare lyxproblem eftersom det då kommer att bli en helt annan lönsamhet i utbyggnaden av laddinfrastruktur både för normalladdning i garage och i villor men även för snabbladdare. Elbolag som Fortum har lönsamhet på vissa snabbladdare i Norge. Energibolagen är laddade till tänderna för en snabbare utrullning av laddmöjligheter.

– Men samhället kan naturligtvis bidra. Ett bra förslag, som jag har tagit från Bo Normark på Power Circle, vore att Trafikverket drog 3MW-kablar till de 350 rastplatser som finns efter vägarna i Sverige, så kan laddoperatörer installera snabbladdning på dessa ställen. Då är man också säkrad för framtidens snabbladdningsstandard.

– Vid en massiv försäljning av elbilar kommer det initialt uppstå vissa effektproblem under delar av dygnet, men det är inga problem som är oöverkomliga för energibolagen.

Vad finns för motorentusiasterna?

En del som är motståndare till elbilar älskar sina mullrande, fossilbränsledrivna bilar. Vad kan de hitta som attraherar dem hos elbilar?

– Prestanda. Tesla Model S är just nu en av världens snabbaste bil i serieproduktion. Men om det endast är det autentiska mullret från en V12a som de älskar så kommer de dock att bli besvikna. Jag tror dock att det länge kommer att finnas kvar stora mullrande motorer med över 500 hästkrafter för entusiaster att slå stämgaffeln mot, på samma sätt som det fortfarande finns entusiaster som fortfarande skriver på mekaniska skrivmaskiner eller lyssnar på lp-skivor. De är bilarna är dock så få och därmed inget stort miljöproblem.

– De flesta bilar har små motorer vars ljud inte hetsar upp ens det mest inbitna bensinhuvudet. De som byter ut sådana bilar kommer att känna ren glädje av det underbara, diskreta vinandet från elmotorn.

 

En elbil hörs alltså inte. En njutning för många. Men tillsammans med smartphones, hörlurar och Pokemon-jägare kan det bli ett större trafikproblem när antalet elbilar ökar. Sant eller falskt?

– Det finns väldigt lite statistik som stöder påståendet om faran med elbilens låga ljud. De är inte knäpptysta. Du hör mycket väl ljudet från däcken om en elbil närmar sig. Jag vill vända på saken: det är alla förbränningsmotorer som cirkulerar på gatorna som förstör ljudbilden, vilket ger upphov till idén om den helt knäpptysta elbilen. Vi har levt med tusentals Toyota Prius i två decennier nu, som ofta smyger omkring i staden. Var är debatten om faran med dessa bilar?

 

Varför är elbilar att föredra framför hybridbilar och vätgasbilar?

– Hybridbilar kan man säga har det värsta av två världar: kort räckvidd på el och förbränningsmotorns servicebehov. Men för många är de i dag det enda rimliga alternativet, eftersom det inte finns rena elbilar med de funktioner som många efterfråga, exempelvis dragkrok (finns endast hos Model X, som går loss på dryga miljonen) och bättre lastutrymme. Laddhybriden kan dock vara ett mycket bra alternativ om man använder den i pendling och kan ladda på jobbet.

– Jag anser inte att vätgasbilar nödvändigtvis är sämre än batteribilar. Personligen kör jag hellre batteribil än vätgasbil, som man måste tanka och snart betala dyrt för drivmedlet. Själv har jag full tank varje morgon i mitt garage, till en kostnad på … noll kronor (ingår i min parkeringsavgift). Laddar man i villa rör det sig om cirka 1,50 kronor milen. Problemet med vätgas handlar snarare om hur drivmedlet tillverkas. Globalt sett tillverkas 95 procent av all vätgas av naturgas, med CO2-utsläpp som följd. Det måste ändras om vätgasbilen ska bli ett globalt miljöalternativ. Utbyggnaden av tankstationer är också ett hinder. Varje station kostar cirka 10 miljoner kronor styck, och det behövs många. Elbilen kan man ladda i stort sett överallt.

Elbilarnas nackdelar

Vad är elbilens största fördelar?

– 1. Utsläppsfria, ingen avgasångest. 2. Enormt mycket bättre köregenskaper. 3. Kräver liten service. 4. Extremt billig i drift. 5. Tyst.

 

Vad är elbilens största nackdelar?

– 1. Räckvidden på de flesta modeller, även om det snart dyker upp bilar med rejäl räckvidd till rimligt pris. 2. Laddinfrastrukturen är inte helt på plats ännu, även om vi har kommit en bra bit på vägen. 3. Vi behöver fler modeller, kombibilar med dragkrok exempelvis.

 

Vad är de största skillnaden på framtidens elbil, säg år 2030, jämfört med de som finns nu?

– 1. Den har längre räckvidd. 2. Den går att snabbladda på cirka 15 minuter för 40 mil. 3. Den är billigare. 4. Den är självkörande, helt autonom. 5. Den kommer att laddas trådlöst på parkeringsplatser.

 

Vad har ni för bil/bilar i din familj?

– En Nissan Leaf, 24 kWh batteri, som vi har som enda bil. Det har fungerat helt fantastiskt bra under de två år vi haft den och de närmare 3 000 mil vi kört. Har knappt snabbladdat i Stockholm, räckvidden räcker gott och väl i vardagen. Har dock begränsningar när man ska ut på längre turer än 30 mil, det blir för många stopp. Med ett större batteripack är denna sista akilleshäl löst.

 

Du ska vara med på Nordens första elbilsmässa – e-Car Expo, i Göteborg 11-13 november och i Stockholm 18-20 november. Vad ska du göra där?

– Träffa läsare och alla spännande aktörer från den spirande elbilsbranschen.

Trött på att det är dyrt med bil?Gör testet, svara på 4 frågor