mama-läsaren Matilda om beslutet att sluta amma. Foto: Privat/iStock

Matilda, 30: ”Jag var inte beredd att amma till varje pris”

För Matilda Douhan förbyttes de mysiga amningsstunderna till ett helvete med bröstinfektion, sår, mjölkstockning och hög feber. Varför tar ingen inom vården ansvar?, undrar hon.

”Vill du amma ditt barn?”, frågade barnmorskan på mödravårdskontrollen. Jag visste inte ens att man kunde välja? ”Ja, självklart ska jag amma”, svarade jag bestämt som att det var det mest självklara i världen.

Jag gick en amningskurs via mödravården för att lära mig mer. Kvinnor i min närhet och bekantskapskrets berättade om såriga bröstvårtor och om smärtsamma mjölkstockningar. Jag borde väl kanske ha känt en skräckblandad förtjusning men i min ”graviditetsbubbla” var jag naivt inställd till allt som komma skulle. Jag kände mig väl förberedd och redo att göra allt för mitt barn.

När jag fick upp min dotter i famnen efter förlossningen började hon att suga på mitt bröst direkt. Amningen skapade direkt ett starkt band mellan oss.

Fick prova en bröstpump

Vår dotter var en ”sovare”. Det var aldrig någon som skrek efter mat i vårt rum på BB. Vi fick ställa alarm och väcka henne var tredje timme för att se till att hon åt. Men trots att hon inte tappade så mycket vikt efter förlossningen, drabbades hon av gulsot som stegrades snabbt. Barnmorskorna informerade om att hon måste äta mer för att bli av med gulsoten. 

Klockan tre på natten det tredje dygnet på BB rullades det in en elektronisk bröstpump till min sjukhussängkant. Än idag förstår jag inte varför. Barnmorskorna sa att min mjölk inte hade runnit till. 

Pumpen var otroligt kraftfull. Mina bröstvårtor blev lila inne i trattarna som mekaniskt pressade ut mjölk. Man brukar prata om att spädbarn ”beställer mat” när de suger på bröstet. Mjölkproduktionen anpassar sig efter barnet som suger. Det var alltså pumpen som beställde mat av mig, för morgonen därpå vaknade jag med feber och två sprängfyllda bröst. Mjölken hade runnit till.

Efter fem dygn åkte vi hem från BB. Min dotters gulsot var på väg ner och hennes vikt såg fortfarande bra ut. Vi kunde sluta tilläggsmata henne och fortsätta med enbart fri amning. Allt såg fint ut. Sköterskan från barnavårdscentralen som gjorde hembesöket hos oss sa: ”Även om du känner dig osäker, försök landa i att vågen visar att det du gör fungerar”.

Amningssmärtan var jämförbar med förlossningssmärtorna, skriver Matilda. Foto: Privat / Privat

Efter ytterligare några dagar började jag att få otäcka sår på bröstvårtorna vilket jag ju var förberedd på. Jag behandlade såren efter konstens alla regler men det gjorde obeskrivligt ont att amma. En brutalt smärta som jag absolut inte var förberedd på. Klart att jag ska amma mitt barn, det är det mest självklara i världen. Samtidigt kände jag mig som en martyr när jag la till henne vid bröstet. Mitt barn måste äta, oavsett om jag lider eller inte.

En stor, röd ilsken fläck började så småningom sprida ut sig över mitt ena bröst. Jag hade otroligt ont. Smärtan var jämförbar med förlossningssmärtorna. Jag hade frossa och en feber som steg ruskigt snabbt. Jag insåg att jag med största sannolikhet hade drabbats av mjölkstockning eller mastit (infektion i bröstet). Men när jag kontaktade amningsmottagningen fick jag höra: ”Man kan inte få mjölkstockning eller mastit de första 14 dagarna, kroppen är konstruerad så”. 

”Smärtan var jämförbar med förlossningssmärtorna. Jag hade frossa och en feber som steg ruskigt snabbt”

Jag kämpade på hemma samtidigt som jag var sjuk, nyförlöst och mamma till ett spädbarn för första gången. Jag gick med i Amningshjälpen, en ideell Facebook-grupp där ”hjälpmammor” svarar på frågor. Jag testade allt men är jag kom på mig själv med att ha kylskåpskalla vitkålsblad i behån och amma min dotter ståendes över henne på alla fyra som en kossa – kände jag att det fick vara nog. Det kändes förnedrande. Något bara en kvinna utstår, en man hade krävt vård.

”Jag snuvades på den första tiden med min dotter”

Jag ringde BB och bad om hjälp. BB sa åt mig att kontakta amningsmottagningen istället. Amningsmottagningen sa åt mig att kontakta BVC eller mödravården. BVC och mödravården sa åt mig att kontakta amningsmottagningen - eller vårdcentralen. Ingen kände att det var deras uppgift att hjälpa mig.

Jag minns att jag ammade min dotter mitt i natten medan febersvetten rann över hela min kropp. Jag var yr, rummet snurrade och jag började förstå att det var allvarligt. På akuten visade mina blodprover att jag hade ett mycket högt infektionsvärde i kroppen. Jag hade även bakterier i bröstmjölken och en läkare skrev ut antibiotika.

När Matilda slutade amma blev hon äntligen frisk och kunde njuta av första tiden med dottern. Foto: Privat / Privat

Jag fortsatte att amma min dotter trots att mitt ena bröst var sjukt och jag mådde väldigt dåligt. När jag började äta penicillinkuren gick rodnaden på bröstet ner och mitt allmäntillstånd förbättrades. Men halvvägs in i kuren kom allt tillbaka och helvetet började om. 

Jag började känna hur jag snuvades på den första tiden med min dotter. Det började kännas sorgligt. Jag var på amningsmottagningen tio gånger men alla barnmorskor och läkare jag träffade gav mig helt olika råd.

Det fanns ingen som kunde sätta upp en tydlig vårdplan för mig och det kändes väldigt obehagligt. Jag föll mellan stolarna.

Jag hamnade i en desperat situation där smärta och feber hade övertaget. Ju mer jag ammade, desto fler stockningar fick jag. Ju mindre jag ammade, desto kraftigare blev infektionen. Jag såg inget slut. Jag minns att jag grät framför läkarna och frågade om dom inte bara kunde operera bort mitt bröst. Jag visste att infektionen i bröstet kunde leda till bröstböld (abscess) som i sin tur kunde leda till sepsis. Ett mycket allvarligt hot som jag givetvis var väldigt rädd för.

”Det var sorgligt att sluta amma”

Jag ordinerades mer antibiotika men där någonstans bestämde jag mig för att ändå SLUTA TVÄRT. Jag hade inget val. Det fick bära eller brista. Jag var inte beredd att amma till varje pris. Min dotter behövde få spendera sin första tid i livet med en frisk mamma.

Det var sorgligt att sluta amma. Jag unnar alla som kan amma den vackra upplevelsen som amning faktiskt är. När jag slutade amma blev jag tillslut frisk. Min dotter såg lite förvånad ut när hennes pappa första gången satte en nappflaska mot hennes mun. Hon tog några små klunkar, smakade på den nya maten och var till en början smått avvaktade... Sedan började hon dricka som vanligt. Som att det var det mest självklara i världen.

Text: Matilda Douhan

Du kanske också vill läsa om tidiga amningssignaler – därför är de viktiga att känna till 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

4 nr av mama + lampa till barnrummet & kokbok för 159 kr. Köp nu!