Träningsprofilen Denice Moberg: ”Jag åkte direkt från gymmet till förlossningen”

Hej Denice – och grattis till Lively! Hur mår du just nu?
– Jag mår jättebra, lite trött bara med tanke på omställningen till två barn, jobb och att vi har rest väldigt mycket i Sverige då våra familjer bor i Norrland och Mariestad. Men vi ville passa på att träffa familjen så mycket som möjligt nu under semestrarna för att få kvalitetstid tillsammans och avlastning.

Det var sex veckor sedan du födde! Hur startade allt?
– Allt startade med lite mensvärk kl 06:00 på morgonen, men jag tänkte inte mer på det. Jag klev upp som vanligt och gjorde mig i ordning för träningspasset jag hade planerat med min vän. Under morgonen så ökade sammandragningarna kraftigt, men jag trodde bara det var förvärkar så jag gick till gymmet ändå. Jag tänkte att jag inte ville sitta hemma och vänta på att ingenting skulle hända, ifall det var falskt alarm.

– Men jag hann bara till gymmet innan jag plötsligt känner hur värkarna blir starkare och starkare. Jag sprang in på toaletten för att kissa, men kunde inte sätta mig ner. Värkarna blev för starka och vattnet började sippra, fast det förstod jag först senare. Så efter max femton minuters träning så fick jag avbryta. Linus hämtade mig och väl hemma ringer vi in och får plats på Danderyds sjukhus. Efter en snabb bilfärd skrevs vi in 11:07 och 12:14 höll jag henne i famnen för första gången. Så det blev bokstavligen direkt från gymmet till förlossningen!

Skiljde sig denna förlossning mot din förra med Vince?
– Ja, denna gick väldigt mycket snabbare! Jag hann knappt reagera på vad som hände utan slängdes in i allt utan förvarning. Förutom det så var det mycket smärtsammare, då jag födde utan smärtlindring. Jag skulle absolut kunna göra om det. Men där och då så hann jag tänka ”jag minns inte att det gjorde så här j*vla ont ”, haha. 

Blev förlossningen som du tänkt dig?
– Det är så mycket oväntat som kan hända så jag bestämde mig ganska tidigt att jag inte ska oroa mig för saker jag inte vet ska hända, eller bygga upp höga förväntningar, det tar bara energi och det blir sällan exakt som man tänker sig ändå. Så jag hade inga förväntningar mer än att jag ville känna mig trygg och känna att jag hade bra stöd och guidning av barnmorskorna oavsett händelse. Vilket jag definitivt tyckte att jag hade under hela förlossningen, så ja, jag är nöjd och allt gick bra!

Vad var det konstigaste din partner gjorde under förlossningen?
– När vi närmade oss förlossningsentrén, så säger receptionisten i telefonen att hon inte hittade sitt passerkort och kunde öppna dörren, så då skulle vi inte komma in. Så Linus sladdar in på parkeringen och HOPPAR över staketet som en riktig OS-hoppare och möter barnmorskorna som kommer med en rullstol till mig. Kanske svårt att föreställa sig men Linus är inte jättesmidig med tanke på hans muskulösa kropp, så jag blev glatt förvånad över den spänsten, haha!

Vad var det första du åt och drack efter förlossningen?
– Jag drack rena kolhydrater och mycket vätska först, och sen en proteinshake lite senare. Ungefär samma som jag dricker under och efter träningspass, haha. Men det kändes nästan som det och jag kom ju in direkt från gymmet, så det kändes ändå rimligt! Men sen fick vi smörgåsar och smoothie av personalen.

Hur länge stannade ni på BB?
– Nio timmar totalt från att vi checkade in, till att vi satt i bilen på väg hem igen. Så ungefär en arbetsdag.

Hur outade ni att bebisen kommit?
– Med en bild på Instagram!

Har du känt av den klassiska baby bluesen?
– Nej, inte än så länge. Vi har dock fullt upp för det mesta, så man hinner inte känna efter så mycket förrän det är dags att sova, på gott och ont. Men jag är lycklig, så förhoppningsvis kommer den inte!

Är du team FÖR kasslertrosor eller team EMOT kasslertrosor?
– För mig känns det som om det tillhör. Jag är för!

Berätta om tankarna kring namnet Lively!
– Vi ville ha något speciellt som få heter men också ett som passade bra med våra bokstäver. Därför blev det Lively, som uttalas Livly.

Hur blev första mötet mellan Vince och lillasyster?
– Magiskt! Vi gick fram hand i hand alla tre och hälsade på henne där hon låg i sitt babynest i soffan. För oss var det viktigt att Vince skulle känna att hon har kommit till vår familj och inte att han på något sätt blivit ”ersatt”. Därför gjorde vi första mötet tillsammans.

Hur är han som storebror?
– Överbeskyddande, kärleksfull och väldigt förstående. Däremot så straffar han oss som förälder och trotsar mer, och han har gått tillbaka i utvecklingen lite. Exempelvis så började han tyvärr kissa på sig, trots att han slutade med blöja långt innan. Och han vill gärna vara väldigt liten, precis som lillasyster, ibland. Men vi förstår att det bara är en fas och att allt går i vågor!

Du verkar älska träning, hur mycket tränar du?
– Jag tränar helst fem dagar i veckan, men med tanke på familjelivet så får man ta det med en nypa salt ibland. Vissa veckor blir det fyra dagar och andra sex. 

På Instagram ville du inte riktigt lägga upp att du hade börjat träna efter förlossningen, för att du inte ville tränings-stressa andra mammor. Berätta gärna lite mer om hur du tänker kring det!
– Exakt, jag höll det lågt dels för att respektera andra nyblivna mammor som kämpar precis som jag med allt vad det innebär, men också för att endast jag känner min kropp och kunde förstå att det var okej att börja träna. Det är omöjligt att förmedla mina känslor kring det. Sen så var det bara två väldigt lätta pass första veckan, och sen så hade jag en veckas vila innan jag körde nästa pass igen. Så inte alls så intensivt som många kanske tänker sig. Ingen vill ju skada sin egen kropp så därför tog jag det väldigt lugnt. 

Har du fått negativa kommentarer kring att du har börjat träna snabbt efter förlossningen?
– Nej, jag har väldigt snälla och genuina följare, så inte alls farligt. Man får nästan räkna med att människor undrar när man kör första träningspasset sju dagar efter förlossningen. Så jag var beredd på det, för när man arbetar med sociala medier så måste man också lära sig att läsa mellan raderna och inte vara så lättkränkt. De flesta är bara nyfikna, men utrycker sig inte pedagogiskt via text så det är lätt hänt att det blir missförstånd. Helt i onödan!