Sandra och hennes man Taleb har tio barn tillsammans. ”Alla tappar hakan och tror att vi är en bonusfamilj, ingen tror att jag har alla barn med samma pappa”, berättar Sandra. Foto: Kajsa Göransson / BMB

Tiobarnsmamman Sandra: ”Alla tror att vi är en bonusfamilj”

Många drömmer om en stor familj ändå slutar det med två eller kanske tre barn. Sandra Bechlaoui, 39, är mamma till tio barn mellan 1 till 17 år. Men för att slippa alla frågor och reaktioner brukar hon undvika att berätta det. ”Samtidigt är det tråkigt för jag är jättestolt över min familj”, säger hon.

De levande ljusen på bänken fladdrar till när vi kliver in i hallen. I övrigt är det oväntat lugnt i fyrarummaren i Bromma. Det är svårt att tänka att det bor tolv personer här, men en efter en kommer de tio barnen ut och hälsar. Atmosfären är varm när vi tar plats i vardagsrummet. 

Mamma Sandra och pappa Taleb sitter med varsitt barn i famnen, de andra har slagit sig ner lite överallt där det finns plats. 

Sandra var 21 år när hon fick tvillingarna Yasmine och Shirin som fyller 18 år i januari. De föddes en månad för tidigt och vägde knappt två kilo var när de kom ut. Två år senare kom Noah, året efter det Nevin och sedan Adam, Hanin, Gabriel, Zackarias, Benjamin och nu sist Aida 2019.

Tackat nej till ”Familjen annorlunda” – två gånger

För Sandra och Taleb är det världens mest självklara sak att ha tio barn, men visst märker de på andras reaktioner att alla inte tänker så. 

– Jag brukar inte prata om hur många barn vi har. I nya sammanhang när folk berättar om sina familjer brukar jag sitta tyst för jag vet hur det blir annars. Alla tappar hakan och tror att vi är en bonusfamilj, ingen tror att jag har alla barn med samma pappa. Därför undviker jag att prata om det för jag orkar inte med allas reaktioner och gillar inte uppmärksamhet.

Och två gånger har de tackat nej när de hört av sig från tv-programmet ”Familjen Annorlunda”, som velat följa deras familj. 

– För oss är ju det här det normala, säger Sandra.

”I mitt huvud hade jag velat bli firad på BB på något sätt”

Charmtrollet Aida, 1 år, springer runt från den ena till den andra och tjoar till när hon tycker att uppmärksamheten varit borta från henne för länge.

– Det är hon som bestämmer här hemma, hon har oss alla lindade runt sitt finger, säger Sandra, skrattar och fortsätter: 

– För mig var det jättestort när jag skulle föda Aida, att ha fått tio barn som mår bra. I mitt huvud hade jag velat bli firad på BB på något sätt, i stället blev jag behandlad som ingen särskild på förlossningen. Även bland våra bekanta blev det mer ”Jaha, en till” men för mig var det jättestort. 

Aida är yngst i syskonskaran. ”Hon har oss alla lindade runt sitt finger”, säger Sandra. Foto: Kajsa Göransson / BMB

Sandra växte själv upp som ensambarn och har genom åren saknat att ha syskon.

– Därför var det viktigt för mig att mina barn skulle ha det när de blev vuxna för att kunna umgås. 

Maken Taleb växte förvisso upp som yngst av tio syskon men att de två skulle få så stor familj var inte planerat. Det bara blev så. Och även i Libanon, där Taleb kommer ifrån, blir många chockade när de hör hur många de är. Stora familjer var vanligt där förr, men inte i dag. 

– Där har alla hushållerskor eller barnflickor. De tycker det är märkligt att vi klarar oss utan, säger Sandra.  

När gick ni från en stor familj till jättestor?
– Det var nog när vi fick vårt femte barn, sedan blev det inte så stor skillnad på sju eller tio, säger Sandra. 

Men det kräver en del planering för att få livet att gå ihop. Och stora bilar. De har en bil med sju sittplatser och en med nio. 

”Jag tycker att det är viktigt att lära sig att ta ansvar”

När det gäller att få ihop vardagen så har Sandra alla hållpunkter i huvudet, både sina egna och barnens. 

– Det gäller att hela tiden ligga steget före. Därför lagar jag storkok av olika rätter på kvällen när alla sover för att det ska finnas klart dagen efter. Så det finns alltid mat i kylen. 

– Och eftersom jag har ammat barnen under det första året så har alla fått lära sig att ta ansvar. 

– Skolbarnen Hanin, Adam, Zacki och Gabriel är därför helt självgående på morgonen. De vaknar själva, går upp, klär på sig, fixar frukost och går till skolan. De behöver bara påminnas på kvällen om att packa ryggsäcken.

– En del tycker att jag är hemsk som inte brer barnens mackor, men jag tycker att det är viktigt att lära sig att ta ansvar och att vara i tid, säger Sandra. 

Familjen kunde inte hitta ett passande matbord, så Taleb byggde ett där hela familjen får plats. Foto: Kajsa Göransson / BMB

Har du aldrig behov av egentid?
– Nej, hade jag haft det hade det varit jobbigt. Mitt arbete är min egentid. Det är lite som semester att få fokusera på något som bara är mitt. Här hemma behöver barnen mig hela tiden och då förlorar man lätt lite av sig själv, säger Sandra. 

Hon och maken jobbar på samma skola, hon som praktiksamordnare och han som lärare, vilket underlättar logistiken och lämning på förskolan för de små. 

– Jag jobbar 70 procent och Taleb jobbar heltid samtidigt som han studerar. Men nu är första gången jag jobbar måndag till fredag. 

”Mitt arbete är min egentid. Det är lite som semester att få fokusera på något som bara är mitt”

De har ändå fått det att fungera ekonomiskt. Familjens största kostnad är matkontot. Kläder ärver barnen mycket av varandra samtidigt som de brukar passa på att handla när det är rea. De är också flitiga Blocket-användare eftersom både soffan och köksstolarna behöver bytas ut ett par gånger om året, de slits så fort. Köksbordet har Taleb byggt själv när de inte kunde hitta ett som passade. 

Känner du dig aldrig stressad?
– Jo, om vi vaknar sent och jag ser framför mig allt som måste hinnas med innan vi kommer iväg, då blir jag stressad. Men där är Taleb väldigt lugn och jag har lärt mig att lita på honom. Annars handlar min stress mer om att jag oroar mig för saker som inte har hänt. Jag kan bli smått neurotisk om barnen inte svarar i sina mobiler, men de vet det och meddelar därför alltid var det är. De hör alltid av sig. 

Under vårt besök pågår parallella simultansamtal mellan syskonen och föräldrarna. Någon är hungrig, någon är törstig, någon behöver hjälp. Men alla är snälla mot varandra. På frågan om det krävs hårda regler för att ha det så, ler Sandra. 

– Det är oftast lugnt här hemma men det är klart att de bråkar också, det finns både kärlek och avundsjuka mellan dem. Men man måste visa respekt för varandra, inte svära eller skrika, utan låta den andra prata klart. Och alla måste plocka upp efter sig och hjälpa de mindre med det de inte kan. Självklara saker, säger Sandra.

”Allt behöver inte vara tip-top hemma”

Vi avbryts av att Aida vill ha mat. Sandra ger henne bröstet, men Aida ligger inte still särskilt länge utan rör sig runt som en liten skruv utan att släppa taget om bröstet. Efter arton år av amning är Sandra van.

– Jag ammar för att det underlättar för mig. Jag orkar inte gå upp på natten och blanda vällingflaskor och grejer. Många mammor får fel information om amning och slutar för tidigt, det tycker jag är synd. De får rådet att ge ersättning om de inte har tillräckligt med mjölk, men i början måste du amma dygnet runt för att det ska komma igång, sedan behöver du inte ge lika mycket. Jag har också haft problem med mycket sår och annat, men har fått lära mig längs vägen. Och det ångrar jag inte. 

När Aida fått mat tar en av de stora tjejerna med henne för nattning.

”Det gäller att sänka kraven på sig själv som mamma”, säger Sandra Bechlaoui. Foto: Kajsa Göransson / BMB

 

Vilka är den största utmaningen med många barn?
– Att hitta balansen i att vara både tonårsförälder och småbarnsförälder. Man får inte glömma tonåringarna. Det är då man behöver mest uppmärksamhet. Som förälder ska man vara närvarande, lyssna, vara mamma och bästa vän, samtidigt som de små behöver sitt. 

Därför är tiden med de äldre i soffan när de små har somnat väldigt dyrbar. 

– Jag hinner inte med alla dagligen, så är det, och det kravet kan man heller inte ha på sig. Det viktiga är att man ser alla och att de vet att de kan komma till mig när de vill. Det gäller att sänka kraven på sig själv som mamma.

Har du någonsin tänkt ”åh, vad jobbigt med många barn”?
– Aldrig. Det är ju min familj, därför orkar jag. Sedan behöver inte allt vara tip-top hemma för att det ska vara bra. Jag ser ofta det hos förstabarnsföderskor, att allt ska vara så perfekt. Man ska äta ekologiskt, vara vältränad, ha skärmförbud, men alltså ta det lugnt, tänker jag. Och det blir ännu värre med alla sociala medier, men det man ser där är en fasad, man ser inte det som finns bakom, så låt er inte förblindas. Huvudsaken är att man mår bra i sin familj, säger Sandra. 

Blir det en elva?
– Nä, nu är familjen komplett när vi har fem av varje. Man vill ju orka med också, säger Sandra och ler.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

4 nr av mama + lampa till barnrummet & kokbok för 159 kr. Köp nu!