PT-Fia: Min dotter påminner mig hela tiden om att uppskatta det som är här och nu

Den här perfektionen man kan uppleva i mammaidealet, som också är fylld av väldigt mycket måsten, det är inte alls hennes grej, förklarar Sofia Ståhl. Som mamma till Edith, 4, har hon skalat bort många ”måsten” för att kunna hitta sin balans i vardagen.

– Vi ska inte bara vara mammor, vi ska också vara högpresterande karriärspersoner och leverera överallt hela tiden, och så ska vi också ha tip top-hem och mat lagad från grunden, och allt det där är en omöjlig kombination!

När mama får en pratstund med Sofia har hon precis lämnat in manus till sin tredje bok. Hon är lite trött och PMS:sig, berättar hon, men det är bara att prioritera bland alla projekt hon har på gång.

– Jag gör alltid flera saker samtidigt, men det är boken som är och har varit i fokus. Jag har också gjort två nya kalendrar, och så håller jag och min kille Tareq Taylor på och bygger en tv-studio nere i Malmö.

– Min dotter Edith bor halva tiden hos mig och just i dag är hon hos sin pappa och jag ska hämta henne i eftermiddag. 

Du var ju själv med Edith i flera år, ni måste vara tajta?
– Ja, tidigare så var det ju bara hon och jag. Och det gav oss en enorm ”teamkänsla”. Jag kände mig så kompetent plötsligt i föräldraskapet, som jag inte hade gjort när man är två om allting, och jag fick en helt annan trygghet i mitt föräldraskap utifrån att man tvingas göra det på sitt eget sätt. 

Att göra saker själv med sitt barn tror Sofia är sunt, och det kommer något fint med det.
– Det kan jag verkligen rekommendera. Alltså inte att man ska bryta upp men att hitta det där som är ”nu är det du och jag”. Det är jättefint. 

Din dotter Edith är ju fyra och ett halvt nu, en sån mysig ålder. Vad gillar hon att göra mest just nu?
– Det är väldigt mycket utforskande, och hon vill prova själv mer och mer. Hon testar att vara lite självständig samtidigt som hon fortfarande vill vara nära. Det kan ju vara allt ifrån att ”får jag gå upp och titta lite på tv själv” eller ”mamma jag går bara lite åt det här hållet i affären lite grann så ses vi runt hörnet där borta”. 

Sofia tror att hon kommer bli en bättre och bättre förälder i takt med att dottern blir lite äldre.
– Bebismyset var så klart jättemysigt men jag älskar interaktionen och att vi bygger en relation hela tiden. 

Jag är inte den mamman som ligger tio steg före hela tiden och har allting perfekt och ordnat och fixat, tvärtom.

Hur funkar varannanvecka-livet för er?
– Bra, utifrån att en separation och skilsmässa alltid är svår. Det går inte att komma ifrån att det är massor av olika känslor och sorg och att alla påverkas på olika sätt av det. Sen så har jag och min ex-man samarbetat väl och Edith har inte upplevt några konflikter oss emellan. Vi har hjälpt varandra så mycket vi har kunnat, och vi träffas regelbundet när vi hämtar och lämnar vissa dagar. Så jag vill ge oss tacksamhet för hur vi hanterar det. Har vi behövt prata om jobbiga saker så har vi tagit det över telefon när hon har somnat, inte framför henne. Det betyder inte på något sätt att det varit en happy clappy-skilsmässa, men jag uppfattar det som att hon varit ganska välbehållen.

Kan du beskriva dig själv som förälder?
– Vägledande. Sedan är jag också väldigt mån om att prata och sätta ord på känslor, att man respekterar sig själv. Så är jag väldigt mycket här och nu. Jag identifierar mig inte så mycket i mammarollen överlag, om man ska ha den som ett ideal. Jag är inte den mamman som ligger tio steg före hela tiden och har allting perfekt och ordnat och fixat, tvärtom. Jag har någonstans kapitulerat, för att vara förälder, ha mitt barn, vardag, heltidsjobb, företag, en anställd – då får jag skita i tvätten så får det bli en tvätthög och då får hemmet vara lite kaos stundtals. Och vi äter gröt till middag då och då, för det finns inget syfte i att jag eller vårt liv ska vara perfekt. 

Det är nog väldigt befriande för många att höra!
– Jag hoppas det!

Som småbarnsmamma har man inte alltid tid till träning, hälsosam mat, sova 8 timmar…. det är lätt att bli lite stressad i allt det där. Hur ska man tänka där, tycker du?
– Skala av. Vi får ofta lära oss att vi behöver lägga till när vi ska göra något hälsosamt. Och det är jättebra i sak, men om man upplever att livet redan är fullmatat med grejer, apropå det jag sa om kvinnoidealet och mammaidealet, att allt ska vara så extremt perfekt…

Vad har du skalat bort? Är det hemmet?
– Jag har släppt försöket att uppnå ett ideal och vara perfekt. Jag upplever att många fastnar i att vardagen är så fullmatad. Så tittar man och frågar sig, vad är vardagen fullmatad med? Någonstans är det ju också aktiva val. Om vi har ett så här stort hus med den här stora trädgården så måste den skötas. Eller om jag vill se tip top ut i mitt utseende varje dag, då kräver det tid – att sminka sig, föna håret, välja kläder, gå och shoppa rätt kläder och sätta ihop outfit och så vidare. Vad vi än gör så är det ett val. Och så rullar det på, innan man stannar upp och tänker, okej vad händer om man låter någonting stå eller om man släpper och säger ”Ungar ska vi köra karaoke i kväll? Fasen vad kul!” Eller ”Vi går ut, vi lämnar det här kaoset, det gör väl inget om det ligger lite leksaker där”. Jag hoppas du förstår hur jag menar?

Ja, verkligen. Och kanske att man vågar säga nej till saker som kan kännas så självklara att man måste göra?
– Ja. Exakt!

Du pratar ju mycket om välmående och balans, vad betyder de sakerna för dig?
– Balans kan jag uppleva att man pratar om som att det blir en prestation, och just när man tittar på balans så är hela grejen att tillåta obalansen. Det kommer alltid finnas obalans i våra liv, så ser livet ut. Men bara för att det är jobbigt här just nu så finns ju också allt det här som känns så jävla bra. Välmående, om man översätter det så är det relationen till oss själva. Och någonstans handlar det mycket om att vara i kontakt med sina behov och då är det allt ifrån att gå och bajsa när man är bajsnödig och inte hålla sig, till att lyssna på sin intuition eller att när man är trött så lägger man sig i stället för att plöja Netflix. 

Du har podcasten ”Ofiltrerat” och i din blogg har du även ”Bikt” - vad har du lärt dig därifrån?
– Podden är ju framför allt så fantastisk för i det formatet får jag ju varje vecka möta en ny person, där människan står i fokus. Och det är så otroligt lyxigt och det jag alltid tar med mig är att vi alla längtar och kämpar efter samma saker. Vi längtar efter att räcka till och bli omtyckta och bara få vila i att vi är värda. Sen har ju bloggen varit väldigt terapeutisk för mig eftersom jag skrivit där i elva år. Jag har en väldigt nära kontakt med gänget som är där och väldigt många har hängt med så himla länge. 

Hon påminner mig hela tiden om att uppskatta det som är här och nu och ryckas med i stunden.

Vad har du lärt dig från Edith?
– Hon påminner mig hela tiden om att uppskatta det som är här och nu och ryckas med i stunden. Att också se allting som är så spännande runt oss, att ha de ögonen. Jag tog med henne till kontoret för ett tag sedan för jag behövde fixa någonting, och då cyklade vi samma väg som jag alltid cyklar. Med henne blir det en dimension till. När hon sa ”men mamma cyklar du förbi Gröna Lund varje dag!?”. ”Och titta där, den där båten jättestor” och man bara ”Ja, wow!”. Eller när vi är på promenad kan hon säga ”titta det är något i busken, där ligger en glasburk, vad tror du det varit i den? Vad spännande!”. Det här lekfulla och självklara tycker jag är så fantastiskt med barn. Sedan att få följa med henne. Jag som förälder lär mig ju extremt mycket om mig själv. 

Vad är det viktigaste att lära henne tycker du?
– Med tanke på hur världen ser ut, och framför allt hur vårt samhälle ser ut, så är det oerhört viktigt för mig att bygga integritet och en trygghet i henne där hon känner att hon är kapabel att ta egna beslut baserat på sin magkänsla och intuition. Jag upplever att i dag lär vi oss att vi inte ska lita på oss själva och då famlar vi och går vilse. Även att uttrycka och tillåta sina känslor och möta sig själv. Den emotionella biten är superviktig. Jag upplever att väldigt många går vilse och duckar känslor och emotionella bitar så länge, så folk mår så fruktansvärt dåligt i dag på många olika sätt, både barn och ungdomar och vuxna. 

LÄS OCKSÅ: Gravida Ciara Zelmerlöw: Missfallen har gjort oss starkare

LÄS OCKSÅ: Pernilla: Så är jag en bra mamma till Sussies barn