Peppe Öhmans bok ska hjälpa barn med traumatiserade föräldrar: ”Livet är så orättvist”

Höstsolen lyser över Stockholm när mama får en pratstund med författaren och tvåbarnsmamman Peppe Öhman. Hon har precis tagit en promenad för att få in ”lite lust i hjärnan”. Hon har rest från Helsingfors, där kvinnonätverket ”Friday Lab” som hon grundat haft en liveträff under helgen.

– Det var väldigt väldigt härligt faktiskt! Jag flög LA-Stockholm-Helsingfors och nu är jag tillbaka i Stockholm och sedan ska jag till Göteborg och nästa vecka åker jag tillbaka till LA.

Hon kommer ursprungligen från Helsingfors, men sedan 2013 bor hon i Santa Monica utanför Los Angeles med sin partner Magnus Silfvenius Öhman och barnen Vidar, 12, och Majlis, 5.  När hon inte skriver böcker, artiklar eller bloggar sitter hon gärna på hästryggen eller hänger på stranden och surfar med barnen i Stilla Havet. Det kan tyckas som en skarp kontrast mot nya boken ”Adnans hemlighet”, som hon skrivit på uppdrag av svenska Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade. 

– Ja, och en konstant tanke i den här processen var hur otroligt privilegierad jag är och hur otroligt privilegierade mina barn är, och hur otroligt orättvist livet är. Det handlar bara om var man är född, vilken otroligt stor skillnad det kan vara, mellan barn och barn och människor och människor.

Peppe har två egna barn, Vidar och Majlis.

Innan hon började skriva boken intervjuade hon ett 20-tal barn som har kontakt med behandlingscentret i Malmö. Alla har föräldrar med PTSD, men de var egentligen helt vanliga barn som inte går och tänker på att deras föräldrar lider posttraumatiskt, förklarar hon.

– Det var jättenyttigt för mig. Det var en viktig del av arbetet, för annars hade jag inte kunnat skriva den här boken. Barnen fick berätta om sin vardag, sina syskon och vad de tycker är jobbigt och vad de tycker är kul. Jag tänker mycket på att det som barn upplever är det normala för dem. 

– Barn har inte så mycket livserfarenhet och inte så mycket referenser för vad ett ”normalt” liv är, utan det de upplever är det ”normala”. Samtidigt speglar det de ser på tv eller läser i böcker inte alls det de upplever hemma. Det är det Röda Korset vill med den här boken, att de här barnen ska kunna känna sig representerade. Att få läsa en bok där de känner igen sig, så de vet att de inte är ensamma och att det finns kultur som speglar deras vardag.

Peppe Öhman hoppas barnen ska känna sig representerade

På vilket sätt får de här barnen hjälp från Röda korset?
– De ordnar allt från sommarläger till mottagningar där barnen får komma och prata och göra aktiviteter. Röda Korset är någon sorts konstant del av deras liv och det ska kännas tryggt och fint att gå dit. De som jobbar där har också hjälpt mig och är så otroligt trevliga och fina människor. Deras jobb är verkligen helt ovärderligt.

Var det något barns berättelse som berörde dig extra mycket?
– Det här är kanske inte superdramatiskt, men det var ett barn som jag kommer på mig själv att tänka på ibland, han var nio, tio kanske, och han berättade i en bisats att hans mamma och syskon inte bor med honom, de är kvar i hans ursprungsland. Det var inget drama när han berättade, men det fastnade. Vad hemskt det måste vara med en splittrad familj...

Ja, verkligen... Var det svårt att som vuxen prata med barn om sådant här?
– Nej, egentligen inte. Det kanske underlättade att jag är journalist och är van att prata med olika sorters människor. Men boken ska inte handla om barnens ångest eller trauman, i alla fall inte övertydligt, det är en bok de ska känna igen sig i. Vi pratade mest om vad de gillar och inte gillar, vilken mat de tycker om och vad de tycker om skolan, att vara med kompisar. Det blev väldigt tydligt att barn är barn, deras fokus är på tv-spel för vissa och YouTube för andra. Sedan var det å andra sidan väldigt tydligt att de här barnen ju inte har samma ekonomiska möjligheter som kanske ”medelsvenssonbarnet”. Men till sinnet är de ju som vilket svenskt infött barn som helst.

Peppe berättar att hon haft mycket kontakt med Röda korset under skrivprocessen. Det är ju dom som sitter på expertisen och det har varit viktigt att allt blir rätt i boken. 

– De kunde säga till exempel ”nej, det är osannolikt att Adnan som är huvudperson i boken ska få en ny cykel, det känns inte trovärdigt” eller ”Det är kanske bättre att husdjuret är en katt än en hund”. De var till stor hjälp och faktagranskade och kom med justeringar med vad som är trovärdigt.

Adnans hemlighet är illustrerad av Rana Kadry som är född i Kairo i Egypten och har själv erfarenhet av migration. Rana har precis avslutat sina studier i visuell kommunikation på Konstfack i Stockholm.– Det var så roligt att vara i Adnans värld och fantasi, och att försöka förstå hans känslor och längtan. Jag hoppas att den som läser och känner som Adnan ska känna sig mindre ensam, och få hopp om att det går att hitta glädje på oväntade sätt, säger Rana Kadry.

Hur hoppas du att boken hjälpa barnen? Att de kan sätta ord på sina egna upplevelser, tror du?
– Jag hoppas att de ska känna sig representerade. De kanske känner att de tycker om boken för att det kunde vara jag. Jag hoppas också de läser den för läsglädje, för att de tycker om historien och inte som en läxa.

”Barn och vuxna mår extra bra av att umgås med djur”

Du har ofta djur med i dina böcker, även denna gång. Tror du att barn mår extra bra av att umgås med djur?
– Det tror jag verkligen. Både barn och vuxna mår extra bra av att umgås med djur. Jag har tänkt på att vara med djur är bara villkorslös kärlek. Jag har en väninna som jobbar i bokbranschen som heter Carina Nunstedt. Hon kom ut med en bok som handlar om katter och hur de verkligen kan hjälpa en, pulsen går ner, och hur de kan hjälpa en i sorg. Så känner jag med hästar själv. Jag rider ju mycket och umgås med hästar och det är svårt att vara olycklig när man kommer hem från stallet. Man mår alltid bättre med djur! Och även om man inte haft världens bästa ridlektion eller ridträning så är man ändå lycklig. Det är någonting! 

Peppe på hästryggen. Att umgås med djur får en att må extra bra, menar hon. Foto: PRIVAT

Vad har du lärt dig från dina barn tycker du?
– Vilken bra, svår fråga. Jag försöker hålla ett bättre öga på mig själv och fatta rätt beslut, eftersom barn nog gör mer som de ser sina föräldrar göra än vad de säger att de gör. Det låter ju otroligt klyschigt att säga att man ska leva i stunden, men barnen är ju ett väldigt tydligt exempel på hur fort tiden går. När man ser dem växa fattar man ju att tiden bara swishar. Klyschan att det är kort tid som är barnen är små, stämmer ju verkligen, skrattar hon.

Vad är viktigast att lära dina barn?
– Jag tycker det allra viktigaste är att respektera andra människor. Det är otroligt viktigt. Man måste inte gilla alla, men man måste respektera alla människor.

Till slut. Har du någon bra barnbok du vill tipsa om?
– En bok som jag verkligen älskade att läsa för dom när de var mindre var böckerna om ”Benny”. Alltså grisen Benny. Det är så mycket humor!

Privata bilder från Peppe. Till höger Peppe bland vågorna.

LÄS OCKSÅ: Så är situationen för familjer i Ukraina just nu - och så kan du hjälpa

LÄS OCKSÅ: Fatmeh Jafar flydde från Syrien: ”Jag såg min dotter försvinna i en annan båt”