Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa mama i ett bättre anpassat format?

Mobil Tablet Dator
Danijela ”Dani” Pavlica har nyligen gått ut med att hon är gravid igen.

Danijela Pavlica förlorade sonen i magen i vecka 34 – är nu gravid igen

När influencern Danijela Pavlica var i vecka 34 förlorade hon oväntat sonen Lyon i magen. Trots trauma, sorg och mycket bearbetning är Dani nu gravid igen. Men känslorna är blandade, och rädslan konstant.
– Psykiskt kommer denna graviditet verkligen bli en prövning. 

Emelie Lindblom Dalén

Det har gått ett drygt år sedan Danijela ”Dani” Pavlica en dag märkte att det var helt stilla i gravidmagen. På extrakontrollen bekräftades hennes stora oro, inga hjärtljud hittades. ”Det kom som en chock och jag tror inte riktigt att jag förstod beskedet de gav mig”, berättade Dani då. I slutet av februari födde hon sonen Lyon stilla.

Nu, ett drygt år senare, väntar Dani och hennes man Babak barn igen. Ett lillasyskon till Vienna, 3 år. 

Stort grattis till graviditeten! Hur mår du nu?
– Jag mår bra och är så otroligt lycklig och glad men brottas konstant med en otrolig oro. Det går inte att beskriva och jag tror att endast andra änglamammor kan förstå ens känslor. 

Danijela Pavlica

Ålder: 31. 

Familj: Sambon Babak Faramarzian, 40, multientreprenör som driver Cure Media, dottern Vienna, 3 och sonen Lyon, som föddes stilla i februari 2021. 

Bor: Östermalm, Stockholm och bygger hus på Värmdö. 

Gör: Influencer. 

Gravidvecka vid intervju: 17. 

Du skriver på Instagram att du ”är förväntansfull men brottas med en enorm rädsla” <3
– Ja, precis, jag är tacksam men är så otroligt rädd denna graviditet. Jag har svårt att slappna av och bara njuta av graviditeten. Det är svårt att beskriva alla känslor, jag hoppas bara att det ska gå hela vägen.

Dani och dottern Vienna, 3 år. Foto: Privat/Danijela Pavlica

Det har gått ett drygt år sedan ni förlorade Lyon i magen i vecka 34. Hur har det här året varit?
– Året har varit turbulent och det har varit blandade känslor. Jag blev mer skör och sårbar ju längre tiden gick av någon konstig anledning. Det blev mer och mer verkligt för varje dag. När vi nådde ettårsdagen hade jag redan plussat på stickan och kände någon form av skuld, samtidigt som jag försöker vara tacksam och glädjas över den nya graviditeten. Inget kommer någonsin att ersätta Lyon och det är därför det ibland känns extra tufft. 

Jag tror att endast änglamammor kan förstå ens känslor

Hur har ni bearbetat?
– Oj bra fråga, det känns som om man lever i ett slags vakuum. Jag vet ärligt talat inte hur vi lyckades ta oss ur det eller om vi ens är ur det nu. Hur klyschigt det än låter så är det sant att tiden läker alla sår och vi fick en enorm support och hjälp av alla följare, andra änglaföräldrar, familj och vänner. Men jag tror den största faktorn var att vi hade varandra och vår älskade dotter Vienna. Hon har varit en så stor och betydande roll i all sorgbearbetning. Man lever för sina barn och hon förtjänar det bästa i livet, så vår styrka har drivits av henne helt enkelt. 

22 februari 2021. Ett drygt år har gått sedan stillfödseln av sonen Lyon. Foto: Privat/Danijela Pavlica

Hur har er dotter Vienna tagit allt, tror du?
– Hon har inte förstått så mycket, då hon bara var två år när allt inträffade. Men vi pratar ofta om Lyon idag och hon älskar att vara med när vi hälsar på vid graven. Hon brukar säga att hon önskar att han var här så att dom kunde leka med varandra. 

– Vi pratar ofta om lillebror och besöker honom ofta. Vi har inte förklarat för Vienna exakt vad som hänt, mer än att lillebror finns i himmelen och vakar över henne. 

Och hur har din och Babaks relation påverkats?
– Vi har alltid haft en fin relation och stått väldigt stadigt tillsammans. Han är min bästa vän och själsfrände. Det finns ingen på denna planet som inspirerar mig lika mycket. Vi har varit tillsammans i 10 år och när man gått igenom så otroligt mycket tillsammans och speciellt något så traumatiskt så kan vi inget annat än att bara bli starkare tillsammans. En bra egenskap vi har är att vi accepterar och förstår varandra. Alla människor är olika och sörjer på olika sätt. Det är så otroligt viktigt att alltid komma ihåg det och acceptera varandra.

Dani fick missfall i vecka 10: ”Tog kol på mig”

Var det självklart att ni skulle försöka bli gravida igen?
– Undermedvetet var det väldigt självklart och vi ville verkligen. Men rädslan fanns där från start. Det har också varit en väldigt påfrestande grej med det senaste året. Inte nog med att vi har sörjt och försökt bearbeta, så har vi också försökt bli gravida. Och efter varje ”misslyckande” så kändes det bara som man föll ner i en svart grop. En svart grop som det var otroligt tufft att sedan ta sig uppför igen. Att återigen ställa sig upp, samla modet och hitta viljan att försöka igen. 

– Vi kämpade och kämpade och tillslut lyckades vi. Vi plussade på stickan sommaren 2021, men det resulterade dessvärre i ett tidigt missfall i vecka 10. Det tog kol på mig och jag tappade nästan hoppet helt och hållet. Men vi försökte igen och lyckades tillslut efter cirka ett halvår. Något jag har önskat mig är en stor familj och så måste det bli. 

https://www.instagram.com/p/CbptVPwqgB3/?hidecaption=true

<3 Hur reagerade du när du såg plusset på stickan den här gången?
– Man kan säga att det var väntat då vi försökt under en längre period men givetvis finns ju alltid en osäkerhet i och med att det inte har gått tidigare. Jag minns att jag kände någonstans att om de inte sitter nu så skiter jag i detta. Sedan såg jag ett svagt streck på stickan och kände ”tack gode gud” och pustade ut en kort sekund. 

Vem var den första du berättade för?
– Det är lite komiskt för jag trodde att jag eventuellt hade fått covid, så jag beställde hem både ett covidtest och ett graviditetstest och tog båda samtidigt. Covidtestet visade negativt, men graviditetstestet svagt positivt. I och med att det var så tidigt var jag tveksam och smsade min barnmorska Eva och skrev ”Ser du vad jag ser? Är det två streck?”. När jag fick det bekräftat från henne meddelade jag Babak, och sen min familj. Men barnmorskan Eva var den första att få veta! 

https://www.instagram.com/p/CbnbcAfKZsM/?hidecaption=true

Har du agerat annorlunda den här gången, till exempel kring hur du har gått ut med nyheten i dina kanaler?
– I och med rädslan så har jag haft svårt att hantera mina egna känslor. Det har varit svårt att veta hur och när och vilka jag ska berätta för. På ett sätt kändes det som att jag ville berätta för mina följare först av alla, då de verkligen funnits där för mig. Om det inte går hela vägen, eller om något går snett vill jag hålla allt öppet och ärligt med dem redan från start. 

– Jag gick aldrig ut med mitt tidigare missfall och det ångrar jag idag. Där tog rädslan över och jag vågade inte ens hoppas själv. Jag vet att alla änglamammor där ute förstår precis denna rädsla och oro som jag försöker beskriva. 

Hur skiljer sig den här graviditeten från dina två tidigare?
– Alla mina graviditeter är ganska snarlika i mitt mående. Gravidillamåendet höll i sig lite längre denna gång dock. Jag blev väldigt svullen och vätskefylld i graviditeten med Vienna och mindre med Lyon. Min mage har poppat snabbt med alla tre, men givetvis snabbare denna gång. Vi är ju bara i vecka 17, så mycket återstå att se. Psykiskt kommer denna graviditet verkligen bli en prövning. 

https://www.instagram.com/p/CbxrXl7KN7j/

Kommer ni ta reda på kön om det går att se?  
– Vi vet faktiskt redan könet på vår bebis, men kommer avvakta lite med att gå ut med det, om vi ens går ut med det. För mig har det aldrig spelat någon roll vad man får för kön på sin bebis.

Har du några tankar kring hur du vill föda?
– Som ni vet sedan innan så älskar jag förlossningar och hade inte velat förändra något i mina tidigare förlossningar. Jag går på samma känsla och tar det som det kommer. Något som är väldigt coolt är att ta emot bebisen när den kommer. Riktigt mäktig känsla att dra upp den tills sin famn.

Jag älskar förlossningar

Hur stylar du bebisbulan?
– Bekväma plagg först och främst, men i och med att det är vår nu och snart sommar kommer det bli mycket härliga klänningar och kjolar tillsammans med lätt instoppade toppar till. Desto tightare desto bättre tänker jag! Nu ska kulan få ta plats! 

Yes! Hur tror du att Vienna kommer reagera när bebisen kommer?
– Jag tror innerligt att hon kommer bli världens bästa storasyster. Jag vet att alla föräldrar säger det, men jag tror verkligen hon kommer vilja vara delaktig. Hon har redan börjat byta blöjor på sin docka och pratar ofta med kulan och frågar när hen kommer.

Mötet mellan Vienna och bebisen nämner Dani som en av de saker hon längtar mest efter. Foto: Privat/Danijela Pavlica

Åh, vad fint! Vad längtar du mest efter att göra när bebisen tittat ut?
– Om jag ska vara ärlig så längtar jag bara efter att få upp bebisen på bröstet och veta att allt är okej och bara pussa hen. Även mötet mellan bebis och Vienna ska bli fantastiskt. 

Du startade en insamling till förmån för Spädbarnsfonden och vill kämpa för att minska spädbarnsdödligheten. Vill du berätta lite om ditt engagemang i frågan?
– Det stämmer, och wow vad alla har bidragit. Så fantastiskt! Jag är verkligen överväldigad. För mig blev det väldigt tydligt att jag ville vara med och hjälpa till. Dels att sprida budskapet och min historia som jag vet har hjälpt så många, och även mig själv genom att få prata om det. Men också att bidra till forskningen vilket vi kan göra med pengarna jag samlat in. Vi lyckades samla in nästan en halv miljon kronor och allt detta för att försöka få färre fall i Sverige. En av alla som donerade pengar skrev denna text i sin gåva:

”Om bara ett barn kan räddas så är det värt det”

– Och jag tyckte att det var så fruktansvärt fint skrivet. För jag håller med. Om vi bara lyckas rädda ett liv så är det mer än inget, och därför är denna insamling så viktig för mig. Att kunna bidra till att forskningen går framåt och rädda liv är allt. 

LÄS ÄVEN: Dani Pavlica: ”Jag hade bytt allt i livet mot att bara få höra hans lilla skrik”

LÄS ÄVEN:
Älskar du, precis som vi, förlossningsberättelser? Här hittar du fler!