Brita Zackari i köket på bondgården i Nynäshamn, februari 2020.
Brita Zackari i köket på bondgården i Nynäshamn, februari 2020. Foto: Hannah Hedin

Brita Zackari: ”Jag är en lat förälder, vilket är en styrka”

Brita Zackari och Kalle Wahlström har köpt, renoverat och flyttat till en bondgård. Vi åker dit för att prata om Britas andra graviditet, förlossningen (som blev kaosig och otrygg) och tvåbarnschocken. Nu har hon blivit inbjuden till vice statsminister för att prata om förlossningsvården.

2019 var ett pissår för Brita Zackari, berättar hon, sittandes vid köksbordet på bondgården nära Nynäshamn, tuggandes på en mozzarellamacka. Sonen Björn ”världens gladaste bebis”, sju månader, sitter stadigt på golvet nedanför och inspekterar en skinande kastrull. 

– Jag hade en jobbig graviditet med deppighet och extremt låga järnvärden. Sen födde jag barn under otrygga omständigheter. Under tiden flyttade vi ut hit där vi har gjort, designat och målat allting själva. Och vi är inga proffs, vi har lärt oss under tiden. Jag har målat hallgolvet med hjälp av pizzakartong. Och allting filmades. Hela mitt skitår kommer sändas på tv, säger hon skämtsamt och syftar på tv-programmet ”Hjälp, vi har köpt en bondgård” som hade premiär på SVT i april.

Brita Zackari med sonen Björn i sitt älskade kök på landet. Foto: Hanna Hedin


– Men ska jag vara ärlig blir jag glad varje gång jag ser det här köket. Jag har designat och målat varje lucka för hand, säger Brita när vi ses i februari, strax innan corona-pandemin breder ut sig i Sverige. 

Det är inte långt att åka från centrala Stockholm hit till tv-profilerna Brita och Kalle Zackari Wahlströms gård – drygt 45 minuter med bil – men skillnaderna mot city och där vi befinner oss nu är milsvida. Solen strilar sådär löjligt vackert in genom köksfönstren. På gräsmattan utanför spatserar några ankor. Det är knäpptyst. Tills Kalle drar igång en grävmaskin tvärs över gården. Det ska bli grunden till ett växthus som ska byggas av gamla fönster de har fått av en kompis. Kalles pappa Pär, som bor i närheten, övervakar det hela. Kalle är uppvuxen i det här området. Brita är uppvuxen under liknande förhållanden.

”Jag är kluven till om det är bäst för barnen att bo här”

– När jag var ung svor jag att mina barn aldrig skulle behöva växa upp på landet. Att ha långt till kompisar, att behöva skjuts överallt, det är inte kul. Det där är en inre konflikt i mig, som säkert kommer lägga sig. Kalle älskar att bo här, och jag med, men jag är kluven till om det är bäst för barnen. 

Brita Zackari Wahlström med sonen Björn i famnen, i huset på bondgården. Foto: Hanna Hedin

Brita Amanda Katarina Zackari Wahlström växte upp i en by utanför Umeå, bägge föräldrarna var journalister. Hon flyttade till Stockholm och studerade copywriting på kreddiga skolan Berghs, och fick jobb inom reklambranschen. Från vischan till att dricka champagne i Cannes. 

– Jag har lätt för att anpassa mig efter olika situationer, och är ganska kamelontig. Jag har aldrig inte känt mig hemma.  

Hur träffades du och Kalle?
– Via jobbet. Kalle jobbade på en reklambyrå där jag hade många kompisar och också en expojkvän, så på sätt och vis träffades vi via mitt ex. Vi var kompisar länge innan det blev en grej. Det är elva år sen nu. Men det känns fortfarande som att vi håller på att lära känna varandra. 

Brita och Kalle har gjort flera tv-serier tillsammans och har ett gemensamt Instagramkonto om livet på gården. 

– Jag tror att folk kan bli provocerade av oss. Att vi har ett tv-program och är kära i varandra. Men vi har det inte alltid jättebra, det är skavigt och vi bråkar mycket. Ingens liv är en dans på rosor, även om det kanske kan se så ut på tv. 

Brita Zackari och Kalle Wahlström träffades ”på sätt och vis via mitt ex”, säger Brita. Foto: Hannah Hedin

Han hade ett barn sedan innan, Glenn. Hur tänkte du kring det?
– Jag gav mig in i rollen som bonusförälder med hull och hår. Men att vara med och bestämma över ett barn som inte är ens eget… det är jättesvårt. Man är inte borgmästaren i den staden liksom. Att vara förälder till sitt egna biologiska barn är tusen gånger enklare för där finns en självklarhet. Jag bestämmer. Jag försökte väldigt hårt att vara en bra styvmamma i början. Sen hade jag ett breakdown, där jag var helt ärlig och sa till honom att jag tyckte det var jättesvårt att vara bonusmamma. Och då vände det. Jag förstod att jag kunde vara sårbar, fast jag var den vuxna. Jag behövde inte vara perfekt, och då blev allt enklare. 

Har du alltid velat bli mamma?
– Ja, jag har alltid sett det som självklart att ha egna barn. Men jag har inte längtat efter barn hela livet. Jag hade en bild av att när man skaffar barn är livet slut. Jag tänkte att jag skulle vara helt klar innan, eftersom inget spännande skulle hända efteråt. Det kan man ju skratta åt nu. För det stämmer ju inte alls.  

År 2015 blev Brita ”surprisegravid”. Men fick missfall i vecka 12. 

– Det var en vidrig upplevelse. Det var så hemskt. Kalle var iväg och jagade ripa på fjället, så det gick inte ens att ringa till honom. Jag blödde så mycket. Jag ringde min syrra som mötte mig på akuten. Det var väldigt dramatiskt. 

Precis ett år och en dag efter missfallet, i mars 2016, föddes parets dotter Essa. Brita har beskrivit det som en drömförlossning, ”det bästa ögonblicket i hennes liv” i en tidigare intervju med mama.

Brita Zackari Wahlström om graviditeten och förlossningen med Björn 

På golvet donkar Björn huvudet i kastrullen och börjar gråta. Brita tar upp honom i famnen och vyssjar honom lugn. Han är trött, berättar Brita. Hon också. När väckarklockan ringde imorse trodde Brita inte att det var sant, HUR kunde det vara morgon redan? När amning inte får honom att somna ger vi oss ut på barnvagnspromenad med sömn som mål. Brita drar en cowboyaktig, fransig jacka över jeansskjortan och hoppar i ett par grova kängor. Grusvägen är lerig och hålig. Vissa av björkarna vid sidan av vägen har rosa markeringar runt stammen, dem har Brita märkt ut eftersom de ska sparas. Förutom en ladugård och ett gäng djur; höns, ankor, två katter, tre hundar och sex får, äger de nu tio hektar skog och mark. Vägen svänger ner mot havet och en kvart senare befinner vi oss vid en sandstrand där mjuka vågor kluckar taktfast. 

Britas och Kalles yngsta barn Björn har fått ett av sina mellannamn, Francisco, från julfilmen ”Elf”. Foto: Hanna Hedin

Hur var din graviditet med Björn?
– Inte särskilt kul. Jag var i fysiskt sämre skick och mådde mer illa än förra gången. Dessutom hade jag väldigt låga järnvärden. Jag gillar ju att göra grejer och är inte så bra på att ta det lugnt, vilket nog gjorde att jag mådde sämre.

Beräknat förlossningsdatum var den 6 augusti, men Brita kände redan från början att hon skulle föda i juli. ”Häxig känsla, men så var det”. Och mycket riktigt, på natten två veckor före bf, började värkarna. För att sedan stanna av. Och dra igång. Och stanna av. Två dagar senare, när Brita satt på huk vid rabatten och planterade blommor, gick vattnet. De åkte in för att kolla läget, och ett knappt dygn senare satte värkarna igång på riktigt. Eftersom Britas första förlossning hade gått relativt snabbt – Essa var ute tio timmar efter första värken, sju timmar efter inskrivning – hade de blivit rådda av barnmorskan att åka in direkt när värkarna började, eftersom det antagligen skulle gå ännu snabbare nu.

När de satt i bilen, på väg in, ringde Kalle till Södersjukhuset: ”Hej, min fru har värkar, vi kommer nu!”. Men det fanns ingen plats på deras valda BB. Eller någonstans i Stockholm. Närmsta BB med en ledig plats var i Gävle, 180 kilometer därifrån. Brita tänkte att de kan åka till Sös ändå, och vänta på parkeringen. Och om hon skulle behöva föda i bilen på parkeringen skulle det säkert gå bra det också. Första förlossningen hade ju gått jättebra.

”Mina värkar kom jättetätt och slutade aldrig. Jag var som i ett töcken”

– Men när mina värkar blev kraftigare och kraftigare kände jag att det kanske skulle vara najs att föda inomhus ändå. Så jag ringde och frågade om de kanske hade någon skrubb? Sa att jag inte behövde en säng eller lustgas, men att jag gärna ville vara inne. De hade fortfarande inget rum, men vi var näst på kölistan och de ville hellre att vi skulle åka dit än till Gävle.

Det låter som att du var väldigt chill?
– Ja, och det var jag också. I början. 

Brita berättar att hon, under förlossningen med Essa, föreställde sig hur varje värk var ett berg som hon klättrade över med hjälp av djupa andetag. Nu kände hon snarare hur hon klamrade sig fast vid toppen av Mount Everest i storm och kippade efter andan. 

– Mina värkar kom jättetätt och slutade liksom aldrig. Jag var som i ett töcken. 

Till slut fick de ett rum. Men förlossningsavdelningen var underbemannad. Brita och Kalle var ensamma stora delar av tiden. Brita upplevde situationen som kaosig och stressig.

– Jag kände inte att någon hade koll på mig, förutom Kalle som var ett jättebra stöd. Men är det hans uppgift att ha det helikopterperspektivet som en barnmorska har?

Brita var ensam när värkarna övergick i krystvärkar. När detta hände vid hennes första förlossning hade inte Essa sjunkit ned tillräckligt, och då avråddes hon från att krysta. Nu visste hon inte vad hon skulle göra.

– Kunde jag krysta? Det fanns ingen att fråga. Och vem skulle ta emot barnet om jag krystade ut det? 

Kalle jagade rätt på en undersköterska som i sin tur jagade rätt på en barnmorska som sa att ”ja, om det känns som att du vill krysta, så krysta du”. Brita satte sig på förlossningspallen, och ut kom han. Björn. 

”Jag kände mig inte trygg. Det fanns ingen som såg mig.”

– Det gick ju bra till slut. Men… Ja. Det var ingen positiv upplevelse, årets underdrift. Jag kände mig inte trygg. Det fanns ingen som såg mig. 

Det låter jättejobbigt.
– Ja, och det var det. Men det sjuka är ju att det är så här förlossningsvården ser ut! Samma dag som Björn kom födde en av mina kompisar sitt barn på ryamattan i sitt vardagsrum, medan hon väntade på återkoppling från Sös. Hon klarade sig. Man gör ju oftast det. Barnen kommer ju ut. Men till vilket pris? Under vilka omständigheter vill vi att det ska hända? 

Brita Zackari har blivit inbjuden till vice statsminister för att prata om hur förlossningsvården kan bli bättre. Foto: Hanna Hedin

Brita la upp en bild på Instagram från förlossningen. Hon skrev att hon var förbannad. ”Lös det politiker, vänligen”. Nu har hon blivit inbjuden att prata om hur förlossningsvården kan bli bättre av vice statsminister Isabella Lövin

– Jag använder gärna min plattform för att säga viktiga saker. BB-krisen är liksom inte löst. Den pågår fortfarande. 

Brita berättar hur det är när hundar ska föda. En dräktig tik får inte flyttas den sista månaden, det stressar hunden. Kossor får inte heller flyttas. Men kvinnor som föder människobarn förväntas vara flexibla och åka bil till ett helt annat BB som ligger mycket längre bort än de hade planerat.

– Det är så fruktansvärt förnedrande att ingen bryr sig om oss kvinnor som föder barn. Det känns som att skrika bakom en glasruta, ingen hör. Och det här är liksom inte ens en feministisk fråga som bara rör kvinnor. Det påverkar ju alla! Pappor, far- och morföräldrar, ja men hela mänskligheten! Jag är fortfarande förbannad över att det får gå till såhär. 

Brita Zackari om tvåbarnschocken: ”Känslomässigt svårt”

I vagnen har Björn Oscar Magnus Francisco somnat. När Brita skulle skicka in hans namn till Skatteverket la hon till Francisco i sista sekund, på eget bevåg. Hon tyckte de andra namnen lät för vanliga. Så, inspirerad av julfilmen ”Elf”, där Will Ferrells karaktär Buddy följer med sin ordentliga pappa till jobbet och hälsar på kollegan med: ”Oh Fransisco, that’s fun to say”, la hon till det namnet också. Hon vågade inte berätta för Kalle förrän flera veckor senare. Han blev inte superglad. 

Lillebror Björn från en puss på pannan av storasyster Essa. Foto: Hanna Hedin

När vi kommer tillbaka till huset har Kalle gjort pannkakor. Spräckliga äggskal i bruna nyanser från de egna hönsen ligger kvar på köksbänken. Smör, kanel och socker på. Vi pratar om tvåbarnschock. 

– Jag trodde att det skulle vara jobbigt belastningsmässigt, och så är det säkert för många, att logistiken blir krångligare. Men för mig var det mer en känslomässig chock, eftersom det innebar en separation från mitt stora barn. Det har varit jättejobbigt att jag och Essa inte är lika tajta som vanligt. Men samtidigt har jag ju behövt knyta an till Björn. Att räcka till uppmärksamhetsmässigt har varit svårt. 

”Jag tycker inte att det är så jobbigt att vara förälder som folk säger”

Samtidigt har Brita svårt för när man laddar föräldraskap med för mycket negativitet.

– Jag tycker inte att det är så jobbigt att vara förälder som folk säger. Så! Nu sa jag det! säger hon och utvecklar:

– Jag tycker att folk överdriver det negativa. Att säga ’passa på att sova nu, för sen blir det inte mycket sömn’ till någon som är gravid är ganska risig stil. Eller att säga till ett barn som ska få ett syskon att bebisar bara skriker och luktar illa. Det är ju inte så kul? När jag väntade Björn sa jag till Essa att det skulle komma en bebis och att bebisar är jättebra på att gosa och mysa och väldigt gulliga och roliga. Jag försökte ladda syskonet med positiva känslor och bilder.

Hon tittar ut genom fönstret. Björn ligger plötsligt vaken i vagnen. Knäpptyst och nöjd. Hon hämtar in honom och avbryter matstunden. Det blev en halv pannkaka till lunch. 

Brita Zackari om att ha adhd och vara mamma 

Vad kan du sakna från tiden före barn?
– Sex! Skoja. Men typ att inte bli avbruten? Jag har ju adhd  och koncentrationssvårigheter, och sen jag fick barn har min inkorg varit ett helvete. Men det känns samtidigt som en helt rimlig prioritering att barnen kommer före min mail. 

Hon berättar att många med diagnoser har kontaktat henne och frågat hur det var för henne att skaffa barn. 

– Jag var väldigt rädd att jag skulle vara rörig och fucka upp allt. Innan hade ju min virrighet bara drabbat mig, men hur skulle det bli nu? Men jag har benkoll på dem och deras grejer. Jag vet alltid var minst en av Björns nappar är och jag har inte tappat bort Essas snuttefilt på fyra år. De kommer i första hand. Och sen kommer jag. Det är inte alltid jättebra för mig, men så är det.

”Jag var väldigt rädd att jag skulle vara rörig och fucka upp allt”

Vad är dina största styrkor och svagheter som mamma?
– Jag är en lat förälder, vilket på ett sätt är en styrka. För mig är det viktigare att det finns kärlek och att alla mår bra, än att det är tennis måndagar, onsdagar och fredagar. Vi gör såklart saker, men jag har ganska låga ambitioner sysselsättningsmässigt. Och att jag vågar vara ärlig med mina barn. Jag kan säga att ’Jag har haft en dålig dag och är jättetrött, jag orkar inte göra det där just nu’ eller ’Jag vill inte leka med dig om du ska bestämma allt’. 

– Det som har hjälpt mig mest i mitt föräldraskap är att jag har insett att jag kan vara en person med många sidor, att jag inte bara måste vara en mamma.

Att våga vara ärlig mot sina barn, och visa att man är en person med många sidor, har hjälpt Brita Zackari i hennes föräldraskap. Foto: Hannah Hedin

När mama träffade Brita i februari hade corona-pandemin ännu inte påverkat vårt samhälle på det sätt den har idag. Vi ringde därför upp Brita nu i maj, för att stämma av hur livet har förändrats.

Hur mår du och familjen såhär i corona-tider?
– Vi mår bra, men vi tar det på allvar. Vi har personer omkring oss som är i riskgrupper och faktiskt även folk nära oss som har gått bort. Jag tycker det är viktigt att följa rekommendationerna. Det verkar ju sjukt nog inte som att alla gör det…

Hur har er vardag förändrats?
– På ett sätt är vår vardag precis likadan. Vi är ju bara här ute. Den stora skillnaden är att Essa har varit hemma mer och att vi tvättar händerna oftare. Jag känner en tacksamhet och vet att det är ett privilegium att kunna jobba hemifrån och inte behöva åka kollektivtrafik. 

Vad saknar du från den helt vanliga vardagen?
– Att träffa mina föräldrar. Det känns jättedeppigt att de inte får träffa sina barnbarn. 

Foto: Hannah Hedin
MUA: Petra Stenhammar/Agent Bauer
Styling: Malin Rudén

Du kanske vill läsa allt om Brita Zackaris första graviditet och förlossning?
Eller en annan intervju med någon av våra omslagsmamas? Du hittar alla här!
Missa inte heller hur corona påverkar svenska mammor ute i världen: ”Vi längtar hem till Sverige!”

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Just nu - 3 nr av mama för endast 99 kr. Köp nu!