”Jag är väldigt glad och stolt över priset. Jag känner mig mycket hedrad över ert förtroende”, säger före detta riksdagsledamoten Birgitta Dahl om att bli Årets mamaikon. Foto: Gunnar Källström/Henrik Montgomery/TT NYHETSBYRÅN

Årets mamaikon Birgitta Dahl: ”Pappor med barnvagnar visar att det var värt att kämpa”

Som ung riksdagsledamot och småbarnsmamma drev S-politikern Birgitta Dahl under 70-talet frågor som vi nu ser som självklara; rätten till barnomsorg, delad föräldraförsäkring och förbud mot barnaga. Kraven sågs som radikala, men Birgitta lyckades driva politiken åt ett mer jämställt håll och lade grunden till den familjepolitik vi har idag.

Kuvert fulla med avföring och använda kondomer skickades hem till den unga, politiskt engagerade Birgitta Dahl i Uppsala på 1960-talet. Orsaken? Hon föreslog att kondomautomater kunde införas på studentstadens nationer, i en tid då abort var olagligt. 

Att vara kvinna – och att som yrkesverksam kvinna bli mamma – var något helt annorlunda i Sverige på 1960-talet jämfört med vad det är idag. Birgitta Dahl såg sina vänner bilda familj, men ofta blev kvinnorna hemmavid när barnen kom. Hon födde själv sitt första barn Anna, 1961, men viljan och drivet att förändra samhället försvann inte. Kampen för rätten till barnomsorg blev en av S-politikern Birgittas första och största drivkrafter. Hon valdes in i riksdagen 1968. I en värld av mestadels kostymklädda män skapade hon reaktioner och tidningsrubriker genom att klä sig i korta kjolar och knästrumpor. Att ändra på sig, att göra sig till bara för att, har aldrig varit Birgittas grej. 

Året därpå blev hon gravid med sitt andra barn, nu med en ny man och vid tillfället var de inte gifta.

– Det hade aldrig hänt förut, att en riksdagsledamot födde barn, säger Birgitta Dahl i dokumentären ”Birgitta Dahls heliga vrede” och fortsätter: 

– Jag hade inte rätt till en dags ledighet, och jag fick helt enkelt ta med mig henne för att klara amningen. Det fanns inget annat sätt.

”Det hade aldrig hänt förut, att en riksdagsledamot födde barn”, säger Birgitta Dahl i SVT-dokumentären ”Birgitta Dahls heliga vrede”. Foto: INGEMAR BERLING / TT NYHETSBYRÅN

Dottern Kerstin fick följa med till riksdagen

Hennes andra dotter Kerstin fick som nyfödd hänga med till riksdagen. Birgitta blev därmed den första ledamoten att amma i riksdagen. Inte heller det uppskattades i maktens korridorer. I dokumentären säger Ingvar Carlsson

– Det fanns indignerade röster som tyckte att det var ansvarslöst av henne att lämna hem och barn och ägna sig åt politik. Hur skulle det gå?

Birgittas engagemang började redan under studietiden i Uppsala. Foto: Privat/SVT TT NYHETSBYRÅN

”Ropen skalla, daghem åt alla”, ropade demonstranter på gatorna. Men i riksdagen, och även inom det egna partiet, mötte motionen om att bygga ut barnomsorgen starkt motstånd. 

– Många socialdemokratiska män var livrädda att vi skulle ta deras hemmafruar ifrån dem. De visste inte hur de skulle klara sitt liv då. Men steg för steg förändrades det, säger Birgitta Dahl i en intervju med Dagens Nyheter

Reformer genomfördes: Att slå sitt barn blev ett brott

Vid den här tiden drev Birgitta även tre andra frågor som de flesta av oss numera tar för givet. Delad föräldraförsäkring (istället för det som då hette moderskapsförsäkring), förbud mot barnaga och kriminalisering av våldtäkt inom äktenskapet.   

– Tills dess hade man haft uppfattningen att kvinnan var mannens ägodel som han ägde rätt att förfoga över. Det mötte vi också mycket hårt motstånd mot. ”Inte ska väl samhället lägga sig i hur familjerna lever sina liv, och förresten är det här en fin gammal svensk sed” löd motståndarnas argument, berättar Birgitta i dokumentärfilmen.

Under min livstid har jag fått erfara jämställdhet både i grundläggande insatser och i reformer

Och reformerna genomfördes. Att slå sitt barn blev ett brott. Att våldta sin fru blev ett brott. Barnomsorgen breddades och den forna moderskapsförsäkringen blev en gemensam föräldraförsäkring. Vissa hävdar att tiden var redo; allt fler utbildade sig och det behövdes mer arbetskraft i Sveriges växande ekonomi. Men att stå längst fram i ledet, att vara den som föreslog och drev igenom dessa då radikala krav, var inte alltid lätt och förtjänar att hyllas. När Birgitta sammanfattar sin karriär medger hon att hon har betalat ett högt pris, men att det i högsta grad har varit värt det. 

– Under min livstid har jag fått erfara jämställdhet både i grundläggande insatser och i reformer. Ett av mina stora glädjeämnen i livet är att se pappor med barnvagnar på stan. Det visar att det var värt att kämpa, säger hon till Dagens Nyheter. 

När mama når den nu 84-åriga Birgitta Dahl på telefon för att berätta att vi har utsett henne till Årets mamaikon är hon glad, men har inte energi att göra en ny intervju. 

– Jag är väldigt glad och stolt över priset. Jag känner mig mycket hedrad över ert förtroende. 

Aktuellt just nu