Prata med barn om corona och pandemin

Det här är en artikel från Vi Föräldrar.

Pandemin blev inte så kortvarig som vi kanske hade hoppats på. Den påverkar oss fortfarande på de mest påtagliga sätt – och därmed påverkar den också våra barn. Hur små de än är. 

– För många barn frestar det också på att inte ha fått umgås som de brukar med den äldre generationen, och att kanske inte ha kunnat vara i förskolan eller skolan lika mycket som vanligt. Men det som verkligen är betydelsefullt för barn, det är deras föräldrar – hur de mår och hur de orkar med, säger Vi Föräldrars barnpsykolog Malin Bergström.

Det allra viktigaste för dig som är förälder är därför att göra vad du kan för att själv orka, menar hon. Att se till att du mår så bra som möjligt, att du får det stöd och den hjälp du behöver, att du ibland får avlastning och möjlighet att göra sådant som du mår bra av. Detta gäller mer än någonsin nu under pandemin.

Det näst viktigaste är att du pratar med ditt barn om corona. Vi behöver prata med våra barn om sådant som är svårt, våra barn behöver att vi gör det. Och nu, när vi är mitt i en pandemi som påverkar oss alla, som har pågått länge och som kanske kommer att pågå länge till, är det mycket viktigt. För allt som påverkar oss föräldrar påverkar även våra barn – även om vi inte pratar om det, kanske till och med som allra mest om vi inte pratar om det, menar Malin Bergström. 

Sätt ord på det som händer – på barnets nivå

Pandemin påverkar hur vi mår på många olika sätt. Kanske saknar vi nära och kära som vi inte har kunnat träffa på länge. Kanske är vi oroliga över hur våra föräldrar och äldre släktingar – eller vi själva – påverkas av smittan, isoleringen och den förändrade tillvaron. Kanske har vi vänner som är allvarligt sjuka, och kanske oroar vi oss för våra jobb, grubblar över vår ekonomi.

Det är just i sådana situationer som det är viktigt att involvera barnen, tycker Malin Bergström.

– Om barnet till exempel är i närheten när man pratar på skype med sin pappa, alltså barnets morfar eller farfar, då ska man komma ihåg att barnet tänker på och registrerar det som händer. Därför ska man ta för vana att alltid sätta ord på det som händer, och att göra det på barnets nivå. Om jag pratar med min pappa om hur sorgligt det är att vi inte kan ses just nu, då kan jag vända mig till barnet och säga ”Nu är jag och morfar lite ledsna över att vi inte får träffas”.

Om man är orolig över smittoläget och sjukvårdens kapacitet kanske man säger ”Det är många sjuka nu och det kan bli farligt för de gamla. Därför känner jag mig lite orolig och ledsen, och ibland blir jag kanske lite arg”, eller något liknande – för att bekräfta för barnet att ”Ja, det är så här jag känner”, och för att inte dölja det som är verklighet.

Prata om corona hjälper barnet att förstå

När man pratar så här med barn gör man något jätteviktigt, säger Malin Bergström. Man hjälper barnen att förstå. Man hjälper dem att lita på sina upplevelser och man ger dem tankemässiga förklaringar till känslor.

Att inte göra så, att i stället tänka ”vi ska skona barn”, eller ”vi ska inte oroa barn i onödan” – det är klassiska misstag som vi föräldrar ibland gör.

– Kanske tänker vi så för att vi i vår egen barndom levde i en skyddad bubbla – jag vet inte. Men vi behöver inse att det inte är bra för barn att leva så. I stället behöver vi skapa ett öppet klimat där barn inte riskerar att lämnas ensamma med sina funderingar och sin oro. 

Behöver man göra det oavsett hur litet barnet är?
– Ja. Jag tycker det är bra att sträva efter att ha ett klimat där barn får vara med i samtal kring svåra saker, och den tonen är det lika bra att sätta från början. Det finns nämligen ingen ålder när barn plötsligt börjar reagera och förstå och fundera. De förmågorna vaknar stegvis.

Hur mycket man ska säga beror på barnets ålder, eller på hur mycket barnet vet och förstår. Men generellt: Ju mer påfrestning man har i vardagen, desto viktigare är det att fånga upp och prata om det svåra, anser Malin Bergström. 

Man ska också vara medveten om att barn kan ha snappat upp mer än man tror om coronaviruset. De kan ha hört något i förskolan, i skolan, av kompisar eller från nyhetssändningar. 

– Därför är det bra om man som förälder är lite vaksam och frågar vad barnet har hört, eller om barnet undrar något.

Men man behöver inte ha någon ambition att undervisa om coronavirus eller epidemiologi. 

– Det viktiga är att vi föräldrar är autentiska och alltså visar oss som vi är, att vi inte låtsas vara lugna när vi är oroliga – och det är så häftigt med barn, för när det kommer till autenticitet är de lika skickliga som vi. De märker om vi försöker dölja hur vi egentligen känner, eller om vi säger något som inte är riktigt sant eller som vi inte tror på själva. 

Vad behöver vi för att må bra?

Nu, under pandemin, är det också extra viktigt att man som förälder tar hand om sig själv, säger Malin Bergström.

– Det är sådant som man ofta kan säga att man ska göra, och så förmår man kanske inte att ta tag i det. Men man får ta de små, små sakerna, som att tänka på att komma ut en stund när det är dagsljus, till exempel. Om man är två föräldrar, eller kan turas om med en annan familj, kan man försöka hitta andningshål där barnen får komma ut och leka med andra barn, och att man samtidigt får lite tid för sig själv. 

Sådant har betydelse, säger Malin Bergström.

– Den har pågått så länge nu, pandemin. Hittills har vi kanske kunnat vara stoiska och hålla ihop, men nu behöver vi tänka mer på vad vi behöver för att må bra. 

– Och det finns faktiskt en positiv del i det här. Det är att vi landar i det lilla. Att vi ofta har mer tid att vara med och följa våra barn. Vi förmår visserligen inte alltid att göra det, och det kan vara svårt att glädja sig åt det när annat i ens liv brakar ihop, men om man kan hitta några guldkorn i tillvaron är det bra. Både våra och barnens liv är ju här och nu. De kan inte stå på vänt.

Barnets vardag är viktig

Det allra viktigaste för barn – alltid, men i synnerhet under pandemin – är hur de har det hemma, betonar Malin Bergström. Att föräldrarna klarar av situationen, att vardagen är sig hyfsat lik.

Hon är orolig för att barns vardag ska störas för mycket på grund av pandemin.

– Vi vet att det skrämmer barn. Så även om barn går runt med en malande oro är det viktigt att de ibland får pauser från oron, att de kan uppslukas av lek eller skola, för då ökar deras motståndskraft att stå emot svårigheter. Att vardagen i så hög grad som möjligt får vara som den brukar är fantastiskt viktigt för barn.

– Och det är också viktigt att ge hopp. Att kanske säga: ”Men i morgon ska vi gå och hälsa på morfar på balkongen” eller ” … och på fredag är det fredagsmys!”

Ett gyllene tillfälle att prata om solidaritet

Viruset, det finns i våra barns liv oavsett om vi pratar om det eller inte. 

– Så se till att komma i gång med coronapratet på barnnivå. Stäm av och bekräfta det barnet förmodligen redan har lagt märke till – och tänk på att det underlättar för barn att få veta att covid inte är farligt för dem, att vi gör det vi gör av hänsyn till andra, säger Malin Bergström.

Pandemin har gett oss ett gyllene tillfälle att också prata med barn om solidaritet och hänsyn till andra, anser hon.

– Jag vill verkligen uppmuntra till sådana samtal, för vi vet att det är välgörande för barn, för oss alla, att vara till nytta för andra. Att vara en del i ett större sammanhang, att känna att det jag gör betyder något för andra, att vi är viktiga för varandra. 

– Som jag ser det ska vår uppfostran inte bara handla om att barnet ska må bra och utvecklas och bli uppskattat för den det är. Barnet ska också lära sig att vara till nytta – det är grundläggande. Och att prata om sådant är perfekt nu under pandemin, till exempel om barnet är ledset för att det på grund av risken för smittspridning inte kan eller får göra något vill göra.

Läs också: Prata med barn om svåra saker