Mammarollen 20 år: ”I par där kvinnor har barn ihop delar man mer jämnt”
Vad har hänt med mammarollen när det kommer till jämställdhet sedan första numret av mama kom i april 2003?
På 20 år borde jämställdheten mellan mammor och pappor blivit bättre – eller? Nja. Vissa saker har förändrats rejält: Papporna tar ut mer av föräldraledigheten idag. 30 procent av föräldrapenningsdagarna tas ut av män, 70 procent av kvinnor.
– Fram till år 2000 var det inte många män som tog ut föräldraledighet, omkring tio procent bara, men från år 2000 och framåt har mäns andel av föräldraledighet stadigt ökat, säger Katarina Boye, sociolog som studerar fördelningen av betalt och obetalt arbete mellan kvinnor och män och hur det påverkar arbetsmarknaden.
Kvinnor som barn ihop delar mer lika på föräldraledigheten
Ökningen hänger tydligt ihop med ökning av ”pappamånader” – alltså föräldrapenningsdagar som inte går att överföra till den andra partnern. Den första månaden kom 1995, den andra kom 2002 och en tredje månad år 2016. Sedan dess har antalet dagar pappan tagit ut ökat sakta men säkert, för tio år sedan var det 25 procent, i dag 30 procent. Men det har stått stilla på den siffran de senaste fem åren.
Intressant är att i par där det är två kvinnor som har barn tillsammans (vilket blivit enklare sedan 2005 då det blev möjligt att få behandling med donerade spermier) delar man mer jämnt på föräldraledigheten och har heller inte lika stora skillnader i inkomst på lång sikt.
Regnbågsfamiljerna fanns inte ens med i Socialstyrelsen vänta-barn-bok från 2000-talets början, men där står det att pappor kan ”unna sig” en kortare föräldraledighet. Attityden inom vården gentemot de blivande papporna har också ändrats. Pappor ägnas mer uppmärksamhet – till exempel när det gäller psykisk ohälsa.
– Kvinnor som är gravida får svara på frågor om sitt psykiska välbefinnande redan i vecka 16. Men i dag är man mer medveten om att även pappor kan drabbas av förlossningsdepression så när barnavårdscentralen känner till det kan de erbjuda stöd till papporna, säger Mia Sjöberg, barnmorska på BB Stockholm Family.
I dag är man mer medveten om att även pappor kan drabbas av förlossningsdepression
Pappor vabbar lika mycket i dag som på 70-talet
Hur blir det då med jämställdheten när bägge börjat arbeta och barnen går på förskolan med tanke på alla förskolesjukor som går? Här har det rört sig åt motsatt håll jämfört med föräldraledigheten för männen. När vård av sjukt barn-ersättningen infördes på 1970-talet togs 40 procent av vabbdagarna ut av papporna – och det är samma nivå männen ligger på idag.
Att ha många lediga dagar hemma med barnen vare sig det gäller vård av barn eller föräldraledighet påverkar inte bara inkomsten under tiden. Det ger också en lägre inkomst i längden. De som tar ut mest föräldraledighet eller flest vabbdagar brukar också få en långsammare löneutveckling efter det, och det gäller män liksom kvinnor – fast det är faktiskt värre för män, i alla fall när det gäller uttag av vabbdagar.
– Män som vabbar förlorar mer i löneutveckling än kvinnor gör, säger Katarina Boye.
Män som vabbar betraktas som mindre engagerade i sina jobb
En teori bakom det är att det fortfarande finns många arbetsgivare som inte riktigt accepterar att män är hemma med sjuka barn. De betraktas som mindre engagerade i sina jobb. Kvinnor som är hemma och vabbar betraktas inte som besvärliga på samma sätt.
Å andra sidan är det vanligare att kvinnor arbetar deltid, men även där har en förändring skett – för 20 år sedan var det fler kvinnor som arbetade deltid än det är i dag.
– Fast fortfarande är det så att fler kvinnor arbetar deltid än män, ganska få män går ner på deltid, säger Katarina Boye.
Allt det obetalda arbetet då – att handla, laga mat, städa, diska, tvätta, ta hand om saker som går sönder, lägga barn, hålla koll på aktiviteter och fixa matsäckar? Det har traditionellt varit så att kvinnor lagt mest tid på hushållsarbetet, och framför allt småbarnsmammor. Där ser forskarna en minskning, statistiskt sett.
– Men det beror till stor del på att kvinnor närmar sig männen, det vill säga: den totala tiden har gått ner, säger Katarina Boye.
Ändå är det fortfarande en skillnad i gruppen småbarnsmammor: De lägger ner mer tid än småbarnspappor på sysslor som tar mycket tid, som tillsynen och omsorgen av barnen, tvätt, disk och städning.
– Män gör mer av underhållsarbetet, lagar saker, tar hand om bilen – men det tar inte lika mycket tid som omsorgsarbetet, säger Katarina Boye.
Jämställdhet mellan mammor och pappor genom åren
Antalet föräldralediga pappor har ökat under de 20 åren. Det hänger ihop med ändrade regler för föräldrapenning: Den första ”pappamånaden” kom 1995, dvs 30 dagar som inte gick att överlåta på den andra föräldern. År 2002 utökades det så att två månader inte gick att överlåta på den andra (samtidigt fick alla 30 dagar extra). En tredje pappamånad kom 2016.
År 2000 togs 12 procent av föräldrapenningen ut av män, 2012 var det 24 procent och 2018 var männens uttag 30 procent. Men sedan 2018 har inte männens andel av föräldrapenning ökat.
Antalet barn som går på förskola har ökat under de 20 åren som gått sedan mama startade. I dag går 513 000 barn som är mellan 1 och 5 år i förskolan, det är en ökning med 24 procentenheter sedan 1998. 89 procent av landets tvååringar går i förskola i dag.
År 2000 tog männen ut 34 procent av vabbdagarna, 2013 hade det ökat till 37 procent och 2020 tog män ut 39 procent av vabb.
Kvinnor lägger i snitt fyra timmar per dag på obetalt hemarbete, vilket är en minskning med 20 minuter jämfört med vad kvinnor gjorde år 2000. Män har under samma period ökat sin andel av det obetalda hemarbetet, men lägger ändå 45 minuter mindre än kvinnorna på obetalt hemarbete.
Källa: Scb, På tal om kvinnor och män samt Tidsanvändningsundersökningen
Mycket av den stress småbarnsmammor känner hänger ihop med det obetalda arbetet, men det verkar inte ha hjälpt att dagens småbarnsmammor lägger något mindre tid på hemarbetet. Den psykiska ohälsan har inte sjunkit under den här tiden, och upplevelsen av tidsbrist har inte minskat. Att dygnets 24 timmar inte räcker till upplevde föräldrar för 20 år sen i lika hög grad som i dag.
– En översikt av den upplevelsen visar att både män och kvinnor upplever tidspress, men då ska man komma ihåg en sak: Åtgärderna föräldrar gör för att få tiden att gå ihop, och resultaten av det. Kvinnor är mer benägna att lösa problemet genom att gå ner i betald arbetstid. Det betyder att kvinnor har betalat för att komma på samma nivå som männen vad gäller tidspress – genom att yrkesarbeta mindre, och då får de en lägre inkomst, säger Katarina Boye.
Kvinnor lägger fem timmar mer i veckan på osynligt hemarbete
Enligt en enkät med 10 000 svarande som gjordes av författarna Ida Östensson och Thor Rutgersson för boken ”Allt vi inte ser” (2023) är skillnaden fem timmar i veckan – så mycket mer lägger kvinnor på det osynliga hemarbetet jämfört med män. Kvinnor tar mycket av det känslomässiga ansvaret, det författarna kallar ”kärlekskneget” – att hålla reda på allas behov och mående. Då är det inte så svårt att förstå varför kvinnor har 41 procent större risk att drabbas av stressrelaterad psykisk ohälsa.
Ett sätt att komma åt det osynliga eller obetalda arbetet som Ida Östensson och Thor Rutgersson skriver om i sin bok är att göra en övning, ”separera på låtsas”. Under två veckor lägger sig den ena inte i alls, den andra tar allt ansvar hemma. Sedan utvärderar man det. En sådan övning gör att många inser att de kanske inte var så jämställda som de trodde, menar författarna.
LÄS MER: Ida Östensson: Mammor, så slipper ni alltid göra mest hemma
