Man kan bygga en klimatsmart förmögenhet genom att göra en översyn av tre områden, menar författaren Joel Bladh: spara, tjäna och investera pengar. Foto: Unsplash/Shutterstock

Bygg en hållbar ekonomi – för familjens och klimatets skull

Börja det nya året med att göra en ”klimatöversyn” av din privatekonomi – och bli rikare. Joel Bladh, författare till boken Bli en miljönär, berättar hur.

Det var när Joel Bladh blev förälder som han fick sitt ”ekonomiska uppvaknande”, som han kallar det. Det började med en önskan om ekonomisk trygghet för familjen och utvecklades till en dröm om ekonomiskt oberoende. Målet var att kunna styra över sin tid för att få tillbringa den med familjen. Hur det gick skildrar han i boken Bygg en förmögenhet – fixa ­familjens ekonomi

Nu är han aktuell med sin andra bok, Bli en miljönär, som spinner vidare på ämnet privatekonomi, men med ett viktigt tillägg: ”Bygg en klimatsmart förmögenhet”.

1 av 2: Joel Bladh, författare.
2 av 2: Boken ”Bli en miljönär” av Joel Bladh.

– Klimathotet är vår största ut­maning just nu men jag upplever att många människor tycker att det känns alltför diffust och för långt borta. Det jag har upptäckt är att många av de saker som bygger en trygg privatekonomi också skapar miljönytta. Det går alltså att bli rikare och att lätta sitt miljösamvete på samma gång. Och jag tror att det är en viktig koppling; för att förändringar ska bli till måste det finnas något som sporrar och motiverar oss människor, säger han. 

Spara, tjäna, investera

Att bygga en klimatsmart förmögenhet handlar om att göra en översyn av tre områden: spara, tjäna och investera pengar. 

Det finns en tydlig koppling mellan sparsamhet och hållbarhet som det pratas för lite om, tycker Joel Bladh. De flesta (7 av 10 svenskar, enligt en undersökning från Länsförsäkringar) tror att det är dyrare att leva hållbart och ekologiskt.  I själva verket är det tvärtom, menar Joel Bladh. 

I sin bok gör han en jäm­förelse av levnadsvanor mellan ”Hållbara familjen Grön” och ”Icke hållbara familjen Brun”. Det handlar om sådant som hur man åker till jobb och skola, vad man äter till lunch, hur man handlar kläder etcetera. Jämförelsen visar att den gröna familjens levnadsvanor kostar 16 000 kronor mindre – varje ­månad.  

– Är man en sparsam person som vill bygga en trygg privatekonomi finns det jättemånga förändringar man kan göra som rör boende, ­resor, mat och all övrig konsumtion och förändringarna får stort avtryck på både klimat och plånboken, säger han.  

Delningsekonomi

Förutom att spara pengar går det också att tjäna pengar och samtidigt minska sin klimatpåverkan. Det handlar, menar Joel Bladh, om att ställa om sitt tänk mot ”gemensam konsumtion”, det som också kallas delningsekonomi. När fler använder samma bil, borr, gräsklippare och partytält sparar det både på resurser och miljö. En bil som aldrig tillverkas, hur miljövänlig den än är, är den bästa bilen. 

– Dessutom står de flesta bilar stilla 95 procent av tiden. Och en genomsnittlig borr används i tolv minuter under hela sin livstid, säger Joel Bladh.

Den som kan tänka sig att hyra ut sådant som någon annan behöver kan tjäna en slant. Numera finns det tjänster (se faktaruta här nedanför) som gör det lätt att både hyra och hyra ut saker i sitt närområde. 

– Men förutom pengarna finns det, när man har barn, också ett pedagogiskt syfte, tycker jag. Jag har till exempel hyrt ut vårt våffeljärn till en mamma som skulle ordna barnkalas – och det är klart att man inte tjänar stora pengar på att hyra ut våffeljärn, men jag tycker att det kändes fint att visa för barnen att man inte måste äga allt själv – och att det man äger kan användas av andra.

Hållbara fonder komplicerat

Man måste inte investera sina pengar i börsen, man kan investera på andra sätt – till exempel i solcellsutbyggnad i utvecklingsländer.

Det tredje steget mot att bli en ”miljönär” handlar om hur man investerar sina pengar. Det är helt klart det mest komplexa området, enligt Joel Bladh, och också det område där det är svårast att som enskild person få någon större påverkan. 

– Många banker och andra aktörer har ju insett affärsmöjligheten med att paketera en fond som ”grön” eller ”hållbar”. Men att påstå att man får väldigt stor och positiv klimat­effekt genom att enskilda investerare placerar sina pengar i hållbara fonder, det är rappakalja tycker jag.

Varför?
– Den hållbara fonden väljer visserligen bort bolag eller branscher som den inte investerar i men på en global finansmarknad får det väldigt liten betydelse. För mig är det lite ”green washing”, man försöker skapa en bild av att man gör mycket mer än vad man faktiskt gör. Dessutom varierar innehaven i de här fonderna över tid så det blir lite som att köpa grisen i säcken. Att som privatperson välja hållbara fonder handlar mer, tycker jag, om att göra ett etiskt och miljömässigt ställningstagande inför sig själv, och om riskminimering. 

Hur då, riskminimering?
– Vi står inför en jättestor förskjutning av kapital mot förnyelsebara energikällor och annat som gynnar klimatet – dels på grund av politiska beslut och dels för att många av de här gröna bolagen börjar bli lönsamma på riktigt – samtidigt som olja och kol blir mindre lönsamt. Om man vill hänga med i den utvecklingen är det självklart att ha hållbarhet som grund när man investerar.

Men hur ska man investera sina pengar om hållbara fonder inte ger så stor klimatnytta?
– Om man vill ha hundra procent koll måste man gå ner på enskilda bolag och själv köpa aktier, med god riskspridning och så vidare, sätta ihop sin egen fond kan man säga. Orkar man inte det tycker jag att man ska välja en indexfond med hållbart fokus, till exempel en fond som inte investerar i fossila bränslen. Jag menar inte att det är fel med hållbara fonder, bara att man måste inse att miljönyttan är begränsad och man ska inte heller tro att nu kan man sluta agera och luta sig tillbaka bara för att man köpt en hållbar fond. 

– Man måste inte investera sina pengar på börsen heller, man kan investera i andra alternativ. Själv har jag lagt solceller på taket, men det finns ju andra exempel. 

Som vad?
– Jag investerar till exempel i solcellsutbyggnad i utvecklings­länder. Det är visserligen ett högriskprojekt men här gör verkligen pengarna nytta på riktigt! 

Om det känns som ett nästan oöverstigligt projekt att omvandla sin privatekonomi från brun till grön – har du något förslag på hur man kan börja?  
– Ta små myrsteg, något är bättre än inget! För min egen del har jag sparat mest pengar i vardagen – och sannolikt fått ut mest miljönytta – genom att välja cykeln som transportsätt året om och genom att köpa mat med kort datum för nedsatta priser. Vi har också lagt till mer grönt och vegetariskt i maten vi äter. Det både sänker priset och ger ­också stor skillnad i klimatavtryck jämfört med animalier.  

Joel Bladh är småbarnspappa, egen­företagare, teknikkonsult samt författare. 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

5 nr av mama + trådlösa in-ear hörlurar för 199 kr. Köp nu!