Elsa Swärd Brattström: ”Det tuffaste med graviditeten har varit psykiskt”

Hej Elsa, du är i vecka 35 och har ett planerat kejsarsnitt om ungefär en månad. Hur mår du just nu?
– HEJ! Åh gud, det har aldrig varit svårare att svara på denna enkla fråga än nu! Det är så upp och ner. Igår kaskadspydde jag över bokstavligen fyra köksskåp och idag mår jag toppen! Igår hade jag ”fomo” över att min tid med magen snart är slut, och idag hade jag velat spola fram tiden tills han kommer. Det enda jag håller fast vid är att få saker kan vara så komplexa som en graviditet! 

Det var Cornelia som bar Ragnar. Hur har det varit att byta plats med varandra?
– Oj… det första ordet som kommer till mig är omvälvande! Våra graviditeter, både fysiskt och psykiskt, har verkligen varit typ så olika som två graviditeter kan vara. När vi pratar om både fysiska och emotionella känslor kopplade till graviditet är det ofta vi inte alls kan relatera till varandras upplevelser! Sedan har det varit väldigt olika förutsättningar för oss – nu har vi en snart tvååring som är vildare än en orkan och som inte förstår vad ordet vänta betyder. 

Ja, oj vad jag kan relatera till det sistnämnda! Du har haft en tuff graviditet med bland annat illamående, herpesutbrott och smärtor. Har graviditeten varit som du trodde den skulle bli innan?
– Alltså efter att ha stått vid Cornelias sida under hennes hyperemesis-graviditet (läs mer om det här, reds. anm.) var jag väldigt medveten om att man inte har en jäkla aning om hur man kommer må eller hur ens kropp kommer reagera. Jag har nog ändå haft en ganska… normalbra graviditet! Jag har via mina Instagram-följare fått stor insikt i att få graviditeter är en dans på rosor. Det absolut tuffaste för mig har trots allt varit psykiskt - till stor del direktkopplat till oro över att få föda med snitt på grund av min herpes. Jag kunde förstås inte förutse att herpesen skulle bli så pass aggressiv på grund av graviditet - det hade lika gärna kunnat bli tvärtom att gravidhormonerna hållit den borta, men i mitt fall har den trots preventiv medicinering varit min konstanta följeslagare de här månaderna. Processen för att få ett planerat snitt har varit enormt psykiskt påfrestande. När det sedan blev godkänt lättade ett ton från mina axlar, och jag har kunnat slappna av så mycket mer och har mått så mycket bättre nu under slutet av graviditeten! 

Innan sa du att du var ”helt orimligt taggad på att få känna hur en spark känns när den sker inuti ens egen kropp”. Med facit i hand, hur ÄR det?
– Det är det häftigaste jag varit med om, och jag tänker ofta på att jag är så himla glad att ha fått uppleva det! Att det skapas en människa i mig, som jag kan känna lever där inne! Och som vi snart ska få träffa - en hel personlighet! MIND BLOWN blir jag varje gång jag tänker på det. 

Så häftigt! Vilken kommentar kring graviditeten är du mest trött på att höra?
– ”Är det samma pappa som till Ragnar?” Ett: det heter DONATOR. Två: Det spelar ingen roll om de har samma eller olika donatorer. 

Hur känns det just nu inför förlossningen?
– Just nu är det i den kontexten svårt att fokusera på något annat än att jag hoppas vi lyckas hålla oss friska - minsta lilla symptom hos Cornelia och hon får inte vara med på förlossningen! Jag får ont i magen bara av att tänka tanken. Det känns som att hälften av alla jag känner ligger hemma i covid just nu. Jag ska också ärligt säga att jag även ur aspekten personalbrist är glad att ha ett planerat snitt som sker under planerade former. Sist jag var inne på förlossningen på grund av minskade fosterrörelser var det märkbart att personalen gick på knäna. Ragnar föddes med planerat snitt och vi hade en otroligt fin, bra och trygg upplevelse av det! Det är förstås tacksamt att ha den erfarenheten i bagaget också inför mitt eget snitt – som jag ju inte själv hade valt om det inte vore för riskerna det för med sig att föda barn med aktiv herpes. 

Med Ragnar gav ni bröstmjölk i början och gick sen över till ersättning. Hur känner ni med matning den här gången?
– Ragnar fick enbart bröstmjölk första två dygnen, men redan från start via både bröstet och flaska. När vi kom hem från BB började vi varva med ersättning! Vi delammade helt enkelt från början, och kommer göra likadant med lillebror! Dels var det väldigt smidigt att inte en av oss behövde vara konstant stand by för matning, och dels kändes det fint att som icke-bärande mamma kunna vara delaktig i alla moment. Cornelia fick dock efter tre veckor mastit i båda brösten och kunde inte ens hålla Ragnar av ren smärta… Det blödde och rann var. Förjävligt var det verkligen! Så då slutade hon amma och vi körde bara på flaska. Det funkade superbra! Nu försöker hon dock via bröstpump få igång sin mjölkproduktion igen, så om vi har tur kan vi denna gång amma båda två! 

– Amning och ersättning är ett ämne där det finns många starka åsikter - och min upplevelse är att det figurerar mycket falsk fakta! Jag skulle verkligen rekommendera ALLA som väntar barn att läsa boken ”Praktika för blivande föräldrar” av Agnes Wold och Cecilia Chrapkowska. Den boken slog hål på många myter och fick oss att oroa oss betydligt mindre för massor av saker både under graviditeten och spädbarnstiden! 

Bra tips! Om du skulle ge barnet ett namn baserat på din största craving, vad skulle hen heta?
– Loke eller Crush efter Loka crush… 

Hehe... Vi som läser din blogg har kunnat följa era namnfunderingar. Hur känns det med namn till ”kotten” just nu?
– Som att ingen av oss kommer bli hundra procent nöjd haha! Med Ragnar var det enklare, eftersom han är döpt efter Cornelias farfar som gick bort strax innan vi blev gravida. Jag tyckte inte Ragnar var ett superfint namn om jag ska vara ärlig, men liksom bra och rejält! Nu ska vi bestämma något bara utifrån vad vi tycker är FINT och då är det mycket, mycket svårare!!! Hade jag fått välja själv hade det blivit en Bruno, men det får inte ens vara med på listan för Cornelia. Toppkandidater på den gemensamma listan är just nu är Kaj, Allan och Östen. Men av dessa tre har vi såklart olika favoriter… suck. 

Du gillar ju verkligen barn- och babykläder. Vilka babyplagg kommer ni ta med er till BB?
– Haha, älskar den här frågan! Vi packade faktiskt BB-väskan för någon vecka sedan och velade länge, länge med vilka plagg som skulle få följa med. Ironiskt, eftersom vi från Ragnar ju vet att man mest är hud mot hud de där första dagarna. Ändå blev det slutligen säkert trippelt så många plagg än vad som kommer användas. Det som får följa med är nästan bara plagg som Ragnar hade på BB. Det kändes symboliskt på något vis! 

Vad tänker du om att syskonmatcha?
– Haha jag älskar att jag får den här frågan också - för jag är en sådan som alltid har sagt att det är sååå töntigt! Men gissa om jag nu sitter här själv med flera matchande set redo för Ragnar och lillebror? JAJEMEN! Det blir ju någon form av vi-hör-ihop-känsla över det.. samtidigt vill man ju inte att dom ska känna sig ihopklumpade till en enhet! Så mitt slutgiltiga svar? Töntigt men gulligt, inom rimliga ramar!

Hur tror du att Ragnar kommer reagera på att få syskon?
– Alltså vi har pratat såå mycket om det här, jag och Cornelia, och kommit fram till att det nog verkligen kan bli hursomhelst! För att gardera oss mentalt så förbereder vi oss på att det överlag kommer bli tufft i början, med klassiska bitar som svartsjuka och ökad trots. Ragnar är en ljuvlig unge, men har det största bekräftelsebehov jag stött på! Alltså det räcker sällan med att EN mamma ger honom 200 procent fokus, det ska vara BÅDA. Om en av oss busar med honom tillexempel, så uttryckligen kommenderar han den andra att titta på - och blir skitarg om han inte får det fulla fokus han efterfrågar, haha! Vi har myntat ett nytt talesätt efter Ragnar: ”Acceptera aldrig färre applåder än du tycker att du förtjänar”. Jag tycker det är rätt talande! Med andra ord är det mycket möjligt att han till en början inte alls tycker det är särskilt kul med en lillebror som kommer och stjäl en del av hans konstanta rampljus… Eller så tycker han att det är superspännande och fascinerande med en bebis! Det kan ju faktiskt slå åt det hållet också! Eller åt båda beroende på dagens (timmens…) humör! 

Vad längtar du mest efter att göra när bebisen tittat ut?
– Förutom att lukta på hans huvud och förundras över hans blotta existens? Se Ragnars reaktion på sin lillebror! Och sedan njuta av ett riktigt gott, svindyrt glas rödvin. Har redan köpt flaskan.

Följ slutspurten på Elsas graviditet och första tiden som tvåbarnsmamma på hennes blogg!
Gravid? Grattis! Signa upp dig på mamas gravidnyhetsbrev här