Bygglovs-Matte: "Jämställdheten har dragits för långt"

Han vill gärna ha allt, Mats ”Bygglovs-Matte” Karlsson. Men det är svårt att kombinera tv-inspelningar runt om i landet med att vara en deltagande pappa. ”Jag har varit lite väl mycket pappa på distans.” Se de fina bilderna i bildspelet!

Han är inte bara snickare med snygga biceps i ”Bygglov”. Han är racer­förare (kör Porsche i Carrera cup) och nattklubbschef också. Men jag erkänner att jag ändå förväntar mig att Mats ”Matte” Karlsson ska komma, i alla fall lite, snickarklädd till vår lunch. I stället ser han ut som en affärsman, i skjorta, pullover och finbyxor. Mattes schema är hektiskt. Spelar han inte in ”Bygglov” (åttonde säsongen!) så bygger han lägenheter i Brasilien eller rattar en tävlingsbil i någon racertävling. Men vi får till en lunch i Sturegallerian i centrala Stockholm, för att prata om hans senaste, mest färska uppdrag: pappa till Nellie, fyra månader.

Matte själv växte upp med sin pappa och farmor sedan hans mamma gått bort i cancer när Matte bara var tio år gammal. Det har präglat hela hans liv och kanske även bidragit till den ”leva här och nu”-filosofi som han lever efter.– Jag vill ta vara på det som är nu, inte fundera på i morgon för mycket.

Vad var din första reaktion när du fick veta att du skulle bli pappa?– Åh, fan. Okej. Det var en trevlig överraskning. Jag blev förstås jätteglad, men hjärnan började ju jobba lite extra också med en massa frågor och funderingar. Hur gör man? Vad händer om...? Hur ska det bli? Du vet... Graviditeten var okomplicerad, tyvärr missade jag en hel del eftersom jag var mitt i inspelningen av ”Bygglov”. Det var en väldigt intensiv arbetsperiod just då och jag är tacksam för IT-teknologin, till Skype framför allt.

– Vi gick på profylaxkurs, något jag var väldigt skeptisk till först, men som visade sig vara helt suveränt. Jag menar, det är ju självklart att andningen är en stor del i förlossningen, precis som den är i alla fysiska aktiviteter. Att kunna utnyttja sin andning är ju till enormt stor hjälp. 

#brHur var förlossningen?– Jag hade racehelger och en tävling i Tyskland en månad innan beräknad ankomst, så Lina kom ner till mig i husbil, om förlossningen skulle dra igång. Det gjorde den inte, utan vi hann vara hemma en tid. Vi åkte in en lördagskväll och trodde det var dags, men vi fick åka hem igen. Nästa morgon började värkarna komma allt tätare. – Jag laddade ner en sådan där app till telefonen som man kan ta tid på värkarna med. Sedan när vi kom in på sjukhuset gick det relativt fort, hela förlossningen tog väl runt tio timmar. Nellie fick tidsnöd på grund av en navelsträngskomplikation, så hon fick dras ut med sugklocka. Då blev det dragkamp och ganska dramatiskt. Men det gick bra, alla visste vad de gjorde, så det var aldrig någon större oro.– Det var som sista ronden i en boxningsmatch, jag var väldigt deltagande och pushade på med andning och fokusering.Och det första mötet med din dotter?– Overkligt! Att hålla i någonting så litet var... överväldigande. Efter den lilla dramatiken, när lugnet kom, så kom lyckokänslan.

Berätta om första tiden med Nellie.– Vi var på bb i två dagar. När vi skulle åka hem så kommer jag ihåg när jag skulle knäppa fast bilbältet runt Nellie och tänkte, ”tänk om revbenen går av nu”? Det är ju väldigt speciellt, att man åker iväg två personer och är tre när man kommer hem. Och sedan stod barnstolen där i köket… Men allting var ändå oväntat lugnt, det var egentligen inte så himla märkvärdigt, det kändes som man varit pappa jämt. Vi hade läget under bra kontroll. Sedan har vi haft tur, tror jag, för både mat och sömn har funkat utan problem. Det är en nöjd och glad tjej!

#brDu verkar inte vara någon hispig typ.– Nej, jag är rätt lugn faktiskt. Folk har ju fått barn förr liksom, och för inte så länge sedan födde man hemma på soffan utan alla tillbehör som finns i dag. Så tänker jag.Jag gissar att du inte har hunnit vara pappaledig än.– Nej, förutom de tre första dagarna efter förlossningen. Jag har varit lite väl mycket pappa på distans tyvärr. Vi körde sex veckors inspelning med ”Bygglov” direkt efter hon hade fötts. Det är ju svårt att styra över tv-inspelningar där det är så många inblandade och det är ju på sommaren vi spelar in. Men jag ska vara ledig längre fram, så mycket jag kan. Men jag tycker man ska välja det som är mest praktiskt och ekonomiskt och inte vara ledig bara för att man måste. Jag tror jag kommer att ha svårt att hoppa av allt i flera månader. Jag gillar hur det är i till exempel Sydeuropa, att barnen får hänga med överallt med de vuxna.

Är det inte jobbigt att vara ifrån henne?– Jo, det är klart det är. Men jag tror ändå att det är mor och barn som har det starka bandet och tillhörigheten den första tiden. Jag tror det kommer bli ännu jobbigare att vara ifrån henne när hon är större, när vi bygger starkare band och hon blir så stor att hon kommer att ringa mig och be mig komma hem.

Hur ser jämställdheten hemma ut då?– Jag måste nog säga att Lina drar det tyngsta lasset just nu, när jag jobbar och reser så mycket. Största aha-upplevelsen sedan du blev pappa?– Oj, det finns ju några stycken. Packningen är ju en överraskning, ”Ja, visst ja, vi är ju tre, vänta vi måste packa lite till.” Alla dessa saker som ska med.Hur har du förändrats sen Nellie kom?– Jag har nog tappat några bokstäver i alfabetet och blivit lite lugnare. Jag pusslar bättre med schemat.Hur har din och Linas relation blivit?– När man blir föräldrar har man kvar varandra, men det mesta kretsar kring den nya tredje personen, så det är lite annorlunda. Men jag tror det är viktigt att man försöker våga lämna bort sitt barn ibland och bara ha tid för varandra, gå ut och roa sig och sånt. Jag tycker inte att man ska lägga om hela sitt liv bara för att man får barn. Lina och Nellie följer ofta med, man får integrera familjen med jobbet och det fungerar bra.

#brDu vill ha allt?– Ja, jag vill ha allt. Varför nöja sig med några delar bara?Är du strukturerad då?– Ja, det är jag, men jag är tidsoptimist och försöker stoppa in lite för mycket ibland. Min filosofi är att jobbar man med något som är kul, har en vardag som tillfredsställer en, så mår alla i ens närhet bra. Men jag är så energisk, jag har svårt att bara vara. Jag har en hög ambitionsnivå.

Vad gör du och Nellie när du är ledig?– Hon älskar sitt babygym, så jag ligger där på mattan med henne. Sedan har vi samma intresse – att kolla på Formel 1!

Vad vill du vara för slags pappa?– Jag vill vara en pappa på alla plan som ställer upp och finns där, på alla tänkbara sätt. Jag vill vara delaktig och stötta Nellie i sina val. Lina är snällare, så jag blir kanske en aja baja-pappa.En sträng far alltså?– Det är svårt att säga. Man ska nog vara principfast, men frihet under ansvar är viktigt också. Men det är svårt att veta nu. Överbeskyddande ska man inte vara, ett liv i glaskupa gör nog barnet bara en otjänst. 

Vilka är dina pappastyrkor?– Jag är ganska lugn och trygg, brusar inte upp så lätt. Lina skulle nog också säga att det är mitt lugn som är bäst.

Och svagheter?– Att jag är hemma lite för lite.Kommer du inte att ångra det längre fram, att du var borta så mycket?– Jag tror inte på att ångra saker. Jag tror på att man ska göra det bästa man kan vid varje tillfälle och när jag är hemma tar jag all tid jag kan med min dotter.

Vad gör dig stolt?– Att köra barnvagn, så klart!

Och förbannad?– Förbannad är kanske att ta i, men det som skrivs på föräldraforum på nätet får man ta med en nypa salt. Jo, något som gör mig förbannad är folk som tittar snett på föräldrar som sitter och tar ett glas vin eller en öl och har sitt barn med sig. Som om man var där för att dricka trettio öl! Sådana gillar jag inte.

Vad gör dig ledsen?– När jag ser barn som svälter, det gör ont i hjärtat.

Vad är viktigt att lära din dotter i framtiden?– Jag vill lära henne allt jag kan. Respekt och ödmjukhet. Det är två viktiga grundsaker tycker jag.

Någon framtidsdröm tillsammans med familjen?– Jag skulle vilja resa jorden runt lite längre fram, för att se världen och för att ge Nellie andra perspektiv. Och för att få vara ledig. Det vore härligt.

#br

MATTE TYCKER TILL OM:

Jämställdhet: ”Bra inom rimligt sunt förnuft. I Sverige tycker jag att man har dragit jämställdheten för långt. Vi är ju olika, män och kvinnor, och rent fysiskt kan man inte göra samma saker. Men självklart ska man ha lika lön för lika arbete, oavsett kön. Men jag är lite traditionell som tycker det är självklart att mannen drar ut stolen och håller upp dörren för kvinnan. Gammaldags jämställdhet liksom, det tycker jag om.”

Barnrum för 100 000 kronor: ”Har du hundratusen över så visst, bygg ett fint barnrum. Jag tror generellt att det är bra med eget rum ända från start, där barnet lär sig att sova och har sina egna saker.”

Inrednings- och renoveringsexplosionen: ”Fantastisk! Både för att jag tycker att man ska bejaka sitt hem och göra det trivsamt, men den är också bra för konjunkturen, den ger folk jobb. Teveprogram och tidningar är en bra inspirationskälla, men sedan ska man göra efter egen smak och sina egna möjligheter.”

Från snickare till tv-stjärna:

 ”En gång snickare, alltid snickare. Och stjärna är väl att ta i? Tv-profil i så fall. Att bli igenkänd är på gott och ont, men mest på gott, för vi gör ju ett snällt och omtänksamt program. Ingen har kastat ägg på mig än i alla fall. Sedan har man fått göra saker som man annars kanske inte skulle göra, om det inte vore för tv-programmet.”

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Just nu - 3 nr av mama för endast 99 kr. Köp nu!